Välgörenhetsgåvor populärt under granen

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

Vaccinationer finns att köpa i gåvoshopen hos flera hjälporganisationer, liksom filtar och getter. Men om dina pengar blir till just de produkterna varierar. Foto: Shutterstock

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 27 dec, 2017
Läs senare

Att köpa ett matpaket, vaccin, eller annan hjälputrustning, och ge bort ett gåvobevis istället för vanlig julklapp har blivit allt mer populärt bland svenskarna. Från att ha rört sig om ett mindre antal gåvor – som den berömda geten som lanserades för tio år sedan – erbjuder nu de flesta hjälporganisationer en egen nätbaserad gåvoshop.

Unicef, som är den hjälporganisation som samlar in mest pengar i Sverige, öppnade sin gåvoshop för tio år sedan. Sedan dess har försäljningen där ökat för varje år. Nu står produkterna i gåvoshopen för cirka tio procent av organisationens totala intäkter. Under december månad är andelen dock betydligt större – hela 50 procent av intäkterna kommer då från produkter i gåvoshopen.

– Gåvorna har gjort att människor fått en mer konkret bild av vad vi gör och vad pengarna används till. Vi har också nått nya yngre givare säger Per Westberg, vice generalsekreterare för Unicef Sverige.

Unicefs policy är att det man som givare väljer i shopen också ska vara det som sedan levereras. Köper man gåvan cykel, betyder alltså det att just en cykel ska skänkas till ett barn som behöver en, kanske för att kunna ta sig till skolan.

Men så är det inte hos alla organisationer. Hos Rädda barnen, Actionaid och Läkare utan gränser är exemplen i gåvoshopen bara just exempel på vad pengarna kan räcka till och vad de kan bli.

– Vi är måna om att inte låsa fast oss vid öronmärkta gåvor. Dels för att det skulle innebära extra kostnader att följa upp att pengarna gick till just det som givaren valt. Eftersom vi arbetar med akuta nödinsatser måste vi också snabbt kunna omprioritera för att använda pengarna där de bäst behövs.  Visst är vi medvetna om att folk gärna ger till specifika saker, men för oss skulle det bli ett för stort hinder för vår flexibilitet, säger Hanna Lidén, marknadsföringsansvarig på Läkare utan gränser.

Enligt Per Westberg på Unicef har öronmärkningen av gåvopengarna inte vållat några sådana problem för hans organisation. 

– Vi har hittills aldrig haft en situation där vi sålt för mycket gåvor av en viss vara och därför låst in oss. Vi gör hela tiden uppföljningar, och märker vi att behoven av något minskar så tar vi bort den gåvan från shopen.

Men skulle det inte vara enklare och effektivare om ni också var helt fria att fördela alla medel enligt er bedömning?

– Jo, men det stora problemet är som sagt inte att vissa av de pengar som kommer in är öronmärkta, utan att vi får in för lite pengar till utsatta barn totalt sett. Allt vi kan få in behövs, och genom att erbjuda specifika gåvor kan vi nå fler som annars kanske inte hade bidragit alls.

Var tredje vill ha hjälpgåva i julklapp
  • Det är fler som vill ha en gåva i julklapp än som planerar att ge bort. Det visar en undersökning som Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII gjort tillsammans med Novus.
  • På frågan ”skulle du själv vilja få en julklapp som är en gåva till en ideell organisation” svarade 34 procent av de tillfrågade ja. 21 procent svarade kanske och 31 procent svarade nej.
  • 21 procent av de tillfrågade svarade att de trodde att de skulle ge bort en sådan gåva i julklapp.
  • Det var fler kvinnor än män som svarade ja, både på frågan om de ville ha en gåva själva och om de planerade att ge bort. En av fem skulle helst ge bort gåvan i julklapp till sin mamma.
  • I underökningen intervjuades 1080 personer.

Källa: FRII

Så säger organisationerna:

Actionaid

  • Lanserade geten som julgåva för tio år sedan. Get är fortfarande en bästsäljare, tillsammans med ett skolår. I år finns även mensskydd – hygienartiklar, information och arbete mot skam. Men hos Actionaid är exemplen i gåvoshopen bara just exempel på vad en viss summa pengar räcker till och skulle kunna bli.
  • – Exemplen i gåvoshopen representerar olika delar av det arbete vi gör. En get handlar om att förbättra människors försörjningsmöjligheter. Men pengarna man betalar går till hela Actionaids verksamhet. Exakt var de används bestäms utifrån vilka behov som är störst, säger Johanna Granhage, insamlingschef på Actionaid.

 

Röda korset

  • Säljer olika sorters matpaket, första hjälpen-kit, läkar- och barnmoskehjälp med mera . Även besök hos ensamma i Sverige.
  • Varje produkt är en del av Röda korsets projekt. Pengarna för varje gåva som kommer in går till det specifika projektet där produkten ingår och det landet.

Källa: redcross.se

Rädda barnen

  • Säljer till exempel matpaket, sovpaket med filtar och skolpaket.
  • Julklappen kommer att användas där den gör största möjliga nytta för barnen och där våra experter bedömer att behoven är som störst. Gåvobeviset är ett exempel på hur pengarna används.

Källa: raddabarnen.se

Unicef

  • Säljer flera olika katastrofpaket, vattenreningstabletter, cyklar, vaccinpaket med mera.
  • Alla produkter som finns att köpa är riktiga produkter, och inte symboliska gåvor.” ”Produkten du köper i gåvoshopen skickas till det barn eller den by som för tillfället är i störst behov av den.

Källa: unicef.se

Läkare utan gränser

  • Säljer inga särskilda produkter eller paket, men ger exempel på vad pengarna kan räcka till.
  • Gåvor genom gåvoshopen går tillorganisationens arbete med att förse människor med sjukvård världen över. De öronmärks inte till speciella platser.

Källa: gavoshop.lakareutangranser.se

facebook Comments

Fler nyheter

Tysk sajt avslöjar matreklamens baksida

Har du någonsin köpt mat som ser god ut på förpackningen och sedan blivit besviken på innehållet? Den tyska hemsidan Pundo3000 har jämfört reklambilder med verkligheten.

Flera brister med gps i mobilen

Gps i mobilen är ofta inget att förlita sig på om man vilset driver runt på skogsstigar där det är dålig täckning. Tidningen Pc för Alla testade sex mobilers inbyggda gps-system och hittade en rad brister.
Laboratorietest

Stora skillnader i solkrämernas skydd

Stirra dig inte blind på solskyddsfaktorn. En barnsolkräm med faktor 30 kan ge bättre skydd än en med faktor 40. Det visar Testfaktas laboratorietest av 14 vanliga märken.
Laboratorietest

Inte alltid mer svavel i lådvin än i flaskvin

Att lådvin innehåller mer sulfit än flaskvin är ingen obestridlig sanning. Testfakta skickade de två vanligaste lådvinerna till ett laboratorium och fick ett överraskande resultat.

LCD-tv energisnålare än plasma

Trots likvärdig bildkvalitet är LCD energisnålare än plasma. Det visar Energimyndighetens test av fem tv-apparater med inbyggd digital mottagare.

Kyckling tvättas i klor - även i EU

Det är inte bara i USA som kycklingen tvättas i klor. Även i Europa används metoden, men bara på kött som ska exporteras, skriver Göteborgs-Posten.

Reklamera köpet på flera språk

Konsumentverket har lanserat en klagoguide för gränsöverskidande köp inom EU. Nu kan du reklamera köpet på tyska och engelska.

Spelvan trio provslog tio drivers

Kan roboten ha fel? Testfakta samlade tre golfare på Tyresö GK utanför Stockholm. De fick slå fem bollar var med varje driver.
Laboratorietest

Valet av klubba en högst personlig sak

Från årsskiftet gäller nya regler för drivern, golfspelarens längsta vapen i bagen. Många spelare måste byta ut sin gamla driver för att få tävla och spela handicapgrundande ronder. Vilken skall man byta till? För att få svar på den frågan lät Testfakta laboratorietesta tio populära modeller.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.