Så stoppar du köpsuget

Så stoppar du köpsuget

Kvinna med många shoppingkassar i händerna.
Först julrush, sen mellandagsrea. I teorin tycker vi att det låter bra med minskad konsumtion, men för många är det svårt att ändra mönster och handla mindre. Foto: Shutterstock.

Trots klimatångest, dålig ekonomi och ett hem som drunknar i prylar fortsätter vi handla, mer än vi vill. Inte så konstigt menar experterna - bakom vår överkonsumtion döljer sig ofta knepiga psykologiska och sociala mekanismer. Men de går att överlista. Här är tipsen om hur du stoppar köpsuget.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 jan, 2019
Läs senare

Julens köp- och prylfest står dig upp i halsen. Ändå är du snart ute igen och handlar på mellandagsrean. Känns förloppet igen? Många av oss vill köpa mindre, och vi vet att vi måste minska vår konsumtion för att rädda klimatet. Ändå gör vi inte det. Varför är det så svårt?

Annika Tibblin, fotoCharlotte PahrsonEnligt Annika Tibblin, psykolog med fokus på hållbarhetsfrågor, ligger drivkraften att vilja samla och passa på innan det tar slut djupt inom oss människor, från att vi levde som jägare och samlare.

– När vi nås av reklam och reahets triggas lätt det här i oss. Problemet är att allt är så lättillgängligt, vi hinner ofta inte tänka utan kan agera impulsivt, säger hon.

Annika Tibblin menar också att en del av förklaringen till vårt köpbeteende grundar sig i om vi fick en trygg eller otrygg anknytning till våra föräldrar när vi var små.

– Om ens behov inte blivit förstådda och sedda och man inte fått hjälpa att tolka och hantera sina känslor när man var barn kan det orsaka otrygghetskänslor hos en som vuxen. Man går runt med en känsla av att något fattas en, men man vet inte vad. Att köpa saker kan vara ett sätt att försöka fylla det där tomrummet. Men det blir bara en kortvarig tillfredsställelse, snart känner vi återigen att det är något nytt vi behöver.

Ett råd är därför att fundera på varför du shoppar. Enligt Annika Tibblin uppskattar man inom psykologin att nästan hälften av befolkningen har en otrygg anknytning.

– En otrygg anknytning leder ofta till osäkrare identitet, vilket kan ge ett ökat behov av att vilja tillhöra en speciell grupp och visa tillhörighet till denna grupp genom kläder, prylar och livsstil, säger hon.

Ulrika HolmbergUlrika Holmberg som är doktor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet har studerat problemet med personer som blir köpberoende. Hon poängterar att förklaringen till köpberoende inte bara ligger hos individen, utan lika mycket i samhället.

– Det som premieras i vår kultur, till exempel att man ska träna och ha ett snyggt yttre, att man ska ha ett fint och välordnat hem, det är saker som hela tiden knuffar oss mot mer konsumtion. Vi dras alla med i de här samhällsnormerna, det gäller inte bara de som hamnar i ett erkänt köpberoende.

För att stå emot krävs en aktiv insats som kan blir krävande för den enskilda att hålla fast vid.

– Om vi inte hela tiden gör aktiva val att avstå utan slappnar av och följer strömmen, då innebär det att vi fortsätter köpa, säger Ulrika Holmberg.

Därför gäller det att man håller fast vid tanken att konsumera mindre, och inte tappar den.

– Att haka på ett socialt sammanhang där man får bränsle för de tankarna kan vara en god hjälp. Annars blir det nästan oöverstigligt som enskild konsument.

Konsumtionsvetaren Ulrika Holmbergs tips för att konsumera mindre:

• Sluta följa facebookgrupper, bloggar, instagramkonton med mera som får dig att vilja handla. Säg nej till reklamutskick via mail och till mobilen.

• Hitta sociala sammanhang där det finns andra som vill minska sin konsumtion och hjälper dig upprätthålla tanken. Till exempel genom sociala medier.

• Gå igenom dina garderober, skåp och lådor så att du får koll på vad du redan har.

• Ge dig själv tid att tänka efter innan du köper något.

Psykologen Annika Tibblins tips för att konsumera mindre:

• Fundera på varför du shoppar. Är det för att dämpa obehagliga känslor? Tänker du ofta att du skulle må bättre om du bara hade den eller den saken? Det kan grunda sig i otrygg anknytning. Samtalsterapi kan vara ett sätt att få hjälp.

• Gör det lite krångligare för dig själv att handla så att du inte kan agera på den första impulsen. Till exempel: Gör dig av med kreditkort och ha en begränsad summa på ett visst köp-kort.

• Gå igenom vad du behöver innan du åker till köpcentret. Gör en lista och köp sen bara det.

• Shoppa inte när du är trött, hungrig eller stressad. Då är det svårare att tänka klart och lättare att agera impulsivt. Köp kan inge en falsk känsla av kontroll när man är stressad.

• Försök se prylarnas hela livscykel framför dig - råvarorna, tillverkningen, transporterna. Tänk att dina beslut spelar roll.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Överlägsen vinnare i stort test av flyttkartonger

Läge att flytta, eller bara dags att rensa i röran? Testfaktas test av flyttkartonger vägleder dig till det bästa valet som står pall för både lyft och stapling. Två kartonger fick godkänt, resten klarade inte att uppfylla alla kraven. 

Laboratorietest

Greppvänliga sulor minskar halkolyckor

Varje år skadas runt 25 000 personer i Sverige sedan de halkat omkull på is eller snö enligt Konsumentverket. Risken för att halka ökar markant om man inte har rätt sorts skor på fötterna. Testfakta har testat 40 olika sorters skor för att avgöra vilka som håller dig på benen – och vilka du riskerar att halka med. 

Laboratorietest

Otillåtna pesticidhalter i färska örter – flera dillsorter borde inte säljas i butik

Testfaktas stora laboratoriegranskning av färska örter visar att flera av dem innehåller det förbjudna bekämpningsmedlet DDT och otillåtet höga halter av svamppesticiden penkonazol.

Laboratorietest

Stor skillnad på smak och pris mellan olika kaffesorter

Bryggkaffe har onekligen en särskild plats i svenska hjärtan; puttrandet från en bryggare är nog ett av de svenskaste ljud som finns. Samtidigt har kaffet ökat rejält i prisde senaste åren. Testfakta har testat smak och akrylamidhalt på de tolv vanligaste 
sorterna av bryggkaffe i butik, och hittar både toppval och bottennapp. 

Laboratorietest

Test av Clas Ohlsons noppborttagare

På uppdrag av Testfakta har det ackrediterade laboratoriet Weber & Leucht GmbH i Fulda, Tyskland, genomfört ett omfattande prestanda- och kvalitetstest av Clas Ohlsons noppborttagare (artikelnummer 44-6180). Testet omfattar mekanisk prestanda, ergonomi, säkerhet och användarvänlighet och bygger på etablerade och standardiserade testmetoder för textila produkter.

Viktigt med rätt säng för god sömn

Fast eller mjuk, skum eller spiralfjädrar, zonindelad eller inte? Många begrepp och ett gigantiskt utbud gör det svårt att hitta rätt i sängdjungeln. Testfakta och ergonomiexpert Dr Florian Heidinger reder ut begreppen.

Laboratorietest

Håller kalsongerna måttet? Testfaktas stora kalsongtest ger svar.

Kalsonger som tappar formen och blir noppiga efter några tvättar gör ingen glad. Testfaktas stora laboratorietest av boxerbriefs i bomull visar att skillnaderna i kvalitet är stora. Jack & Jones, Calvin Klein och Calida klarade tvätt, torktumling och töjning bäst – medan Björn Borg och Uniqlo tappade formen.

Laboratorietest

Mögelgift i tomatpuré

Tomater som möglat under odling eller lagring kan bilda mögelgifter med potentiellt allvarliga hälsorisker. Testfaktas analys av 14 fabrikat av tomatpuré visar på anmärkningsvärt höga nivåer i vissa produkter.

Laboratorietest

Som man bäddar får man sova

En bra bäddmadrass kan göra din säng både bättre och skönare. Men det är stora skillnader mellan olika märken visar Testfaktas stora test av bäddmadrasser under 3000 kronor.

Laboratorietest

Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika tillverkare och optikerkedjor. Testfaktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från tillverkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.