Gjutjärnspannorna steker ojämnt på induktionshällen

Gjutjärnspannorna steker ojämnt på induktionshällen

Gjutjärnspannorna är bra på att behålla värmen men är dåliga på att sprida värmen jämnt, visar Testfaktas test. Foto: Shutterstock
Laboratorietest

Hållbara, javisst! Men om du har bråttom och vill utnyttja induktionshällens snabbhet är gjutjärnspannan inget bra val. 

 

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 26 feb, 2018
Läs senare

För den som tröttnat på sönderrepade stekpannor i miljöfarliga material så är kanske en panna i gjutjärn ett mer hållbart alternativ. Testfakta har testat sju olika pannor – tre klassiska gjutjärnspannor, tre med en emaljerad stekyta, och en panna i så kallat lättviktsgjutjärn. Det tyska laboratoriet SLG har undersökt pannornas värmeegenskaper, hur lätta de är att använda och givetvis hur bra de steker. 

Pannor i gjutjärn har rykte om sig att både kunna behålla och fördela värmen bra. Överlag har pannorna i testet mycket riktigt en bättre värmehållning än de släpp-lätt pannor Testfakta undersökt tidigare. Värmespridningen däremot är inte helt tillfredställande, enligt laboratoriet. 

– När stekpannorna hettades upp på maximal värme så blev vissa punkter i pannan extremt heta. Och även om vi testade att hetta upp dem med medelvärme så blev inte värmen i pannorna tillräckligt jämn, säger Lisa Hartstein, testledare vid SLG.

[PDF]

Det är tydligt att om man vill man dra nytta av gjutjärnets fördelar så ska man inte stressa pannorna. Materialets extremt värmeledande förmåga i kombination med induktionshällens snabbhet verkar helt enkelt inte vara en bra kombination. För att värmen ska fördelas jämnare behöver pannan värmas upp långsammare, på en lägre temperatur.

– Tillverkarna borde skriva ut att man inte ska använda hög temperatur på induktionshällen tillsammans med gjutjärn, något som långt ifrån alla gör, säger Lisa Hartstein.

När det gäller själva stekningen fick alla pannor i testet godkänt. Men bäst stekresultat blev det i pannan från Skeppshult - något som laboratoriet bedömde efter att ha stekt både ägg, pannkakor och kött i pannorna. 

Att steka ägg och pannkakor bra är en stor utmaning för de flesta stekpannor. I vissa gjutjärnspannor fastnade äggen i botten, och i andra blev pannkakorna ojämnt gräddade. Köttet däremot klarade alla hyfsat, även om Skeppshult stack ut som lite bättre. 

Ett minus för gjutjärnspannorna är att de ofta väger betydligt mer än andra stekpannor. Därför är det kanske inte så förvånande att Ronneby bruks panna i lättviktsgjutjärn ansågs mest användarvänlig av laboratoriet. 

– Det är stor skillnad på en panna som väger 1,6 kg och en som väger 3,4 som Skeppshults panna gör. Ronneby bruks panna var klart mer användarvänlig med sin låga vikt och ett greppvänligt handtag i gummi, säger Lisa Hartstein.

Laboratoriet mätte också hur lätt det var att bränna sig på pannornas handtag under stekning. Lägst temperatur på handtaget uppmättes på Ronneby bruks panna i gummi. Handtaget på Skeppshults stekpanna är i metall och blev så pass varmt när pannan hettades upp att den kräver grytlappar för att inte bränna sig. 

Efter stekningen fick labbets testpanel även utvärdera hur lätta pannorna var att rengöra. Här fick Fiskars och Ica bäst omdömen medan pannorna från Le Creuset, Ikea och Cervera krävde en extra arbetsinsats innan de blev helt rena.

Fakta om testet

Det tyska laboratoriet SLG i Tyskland har jämfört åtta olika gjutjärnspannor på uppdrag av Testfakta. Tre av dessa är belagda med en svart emaljerad stekyta (Fiskars, Ikea och Le Creuset). Stekpannan från Ronneby bruk är en så kallad lättviktspanna och väger nära hälften så mycket som de övriga. Pannornas yttre diameter är alla runt 28 cm. Men den inre diametern varierar mellan 18 och 25 cm. Alla mätningar i testet gjordes på induktionshäll utom säkerhetstestet som utfördes på gaslåga.

Tekniska mätningar

Värmefördelning 
Stekpannornas värmefördelning mättes enligt teststandarden CEN/TS 12983-2. Labbet hettade upp florsocker i pannorna och observerade hur jämnt florsockret smälte i pannan. Temperaturen i pannans varmaste punkt mättes. 

Upphettningstid, energiåtgång och värmehållning
Labbet hettade upp 1 liter solrosolja till 200 grader i stekpannorna. Upphettningstid och energiåtgång mättes. Därefter mätte labbet hur långt tid det tog för oljan att svalna till 175, 150 och 120 grader. Mätningen upprepades ytterligare en gång.

Praktiska tester

Fettfördelning
25 gram kokosfett placerades i mitten av stekpannan. Pannorna upphettades sedan på medeltemperatur och hur fettet smältes och fördelades i pannan noterades. 

Steka ägg
Pannorna fettades in med 5 gram olja och hettades upp till medeltemperatur. 6 ägg knäcktes och stektes till all äggvita stelnat. Labbet bedömde hur jämnt äggen tillagats och hur lätt de lossar från pannan. 

Steka pannkakor
Pannorna fettades in med 5 gram olja och hettades upp på medeltemperatur till 200 grader. Därefter gräddade labbet 4 pannkakor i varje panna. De två sista pannkakorna bedömdes utifrån hur jämnt gräddade de var. Testet är baserat på standarden EN60350-2.

Steka kött
Pannorna fettades in med 5 gram olja och hettades upp på medeltemperatur till 180 grader. Två tjocka skivor fläskkött på drygt 300 gram vardera stektes 3 minuter på varje sida. Labbet bedömde köttbitarnas stekyta och hur jämnt de brynts. 

Användarvänlighet
En panel på tre personer (en man och två kvinnor) utvärderade stekpannornas ergonomi samt hur lätta de var att rengöra. 

Säkerhet: risk för brännskador
Hur väl stekpannornas handtag isolerar mot värme mättes enlig standarden EN 12983-1. Ett centimeterhögt lager med olja värmdes till 200 grader och efter 30 minuter mättes temperaturen på handtag och sidohandtag.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel
Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.