– Jag bor mitt på söder i Stockholm och hade Comviq tidigare. Men det var helt omöjligt att använda telefonen i lägenheten. Jag hade full mottagning på displayen, men det bara hackade hela tiden. Jag var tvungen att byta till Telia, säger Kristoffer Webb.
På Post- och telestyrelsens hemsida (http://e-tjanster.pts.se/Map) finns en sändarkarta som markerar positionerna på landets alla basstationer. En titt på Södermalm i Stockholm visar att kartan är fullspäckad av basstationer för de olika operatörerna. Telia är klart överrepresenterat när det gäller GSM-nätet. Att lokalisera en Tele2-mast är däremot inte lika enkelt.
– Om man bor i ett område med många Teliastationer som sänder med hög effekt, kan det rent teoretiskt bli problem. Telefonens filter kan vara för svagt för att ta bort Teliasignalen, och då kan Tele2-signalen slås ut. Men den troligaste anledningen är att signalen har studsat för många gånger mellan husen, säger Jan Boström på PTS.
Att välja operatör innan man tecknar ett 24-månadersabonnemang är således inte en så enkel uppgift som man kanske tror på förhand. Att titta på operatörernas täckningskartor är ingen garanti för att man får bra täckning. Om man bor i glesbygden är till exempel närheten till en basstation en bra indikation, ingen garanti. I stället bör man titta mer på hur antennen är riktad, vilket finns utsatt på PTS karta.
– Särskilt i glesbygd täcker en basstation ett väldigt stort område, vilket gör att signalen är svag. Risken att man ska befinna sig i radioskugga på grund av kompakt skog, eller bakom ett berg, ger också hål i radiotäckningen som inte syns på en täckningskarta, säger Jan Boström.
Vad händer då om man tecknat ett 24-månadersabonnemang och omgående märker att täckningen än usel, trots att operatören på förhand hävdade motsatsen?
– Täckningskartorna är väldigt teoretiska och man bör ta dem som en fingervisning. Man bör ta kontakt med kundtjänst och fråga om det finns täckning där man bor, och även fråga om antennen är riktad rätt. Om det då inte funkar så bör du ha grund för en reklamation. Å andra sidan tror jag inte att operatören vill ha en missnöjd kund som inte kan ringa, säger Marek Andersson på Konsumentverket.
När man väljer operatör bör man alltså utgå ifrån var man bor och hur täckningen och antennerna är riktade. I städer är detta generellt inga problem. Utanför städerna fungerar GSM och 3G normalt ungefär lika bra, enligt Jan Boström
– 3G arbetar på högre frekvenser och är därmed mer känsligt för yttre omständigheter. GSM arbetar på lägre frekvenser, når längre och har lättare att ta sig igenom hinder, säger han.
När det gäller den norrländska glesbygden är det Ice.nets 450-nät, följt av Telias GSM-nät, som är bäst. Ice.net använder sig av Telias gamla NMT-frekvens, som har stor täckning även i glesbygd.
– Det sänder på lägre frekvenser. Det når längre och tränger lättare genom väggar. Det ska täcka 80 procent av Sveriges landyta, till skillnad mot de övriga näten som har som uttalat krav att endast täcka själva hushållen, säger Jan Boström.