Så håller du värmen i vinter

Så håller du värmen i vinter

Att bara klä sig varmt räcker inte. För att slippa frysa gäller det att klä sig rätt också – och bete sig rätt. Testfakta har samlat tipsen om hur du håller värmen när temperaturen dyker.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 Jan, 2015
Läs senare

Hör du till dem som jämt fryser, trots att du investerat i ny varm jacka och dyra fodrade vinterkängor? Kanske beror det på att du inte använder kläderna rätt. Kalev Kuklane som är docent i industriell ergonomi vid Lunds universitet och har arbetskläder för extrema miljöer som expertområde, menar att vi ofta fäller krokben för oss själva när vi rustar oss för kyla.

– Att man fryser när det är kallt ute kan förstås bero på att man har för lite på sig, men lika ofta handlar det om att man har för mycket på sig för de aktiviteter man ska utföra och blir för varm och svettas. Fuktiga kläder isolerar sämre, och avdunstningen från huden och från de fuktiga kläderna kyler kroppen, säger Kalev Kuklane.

I sin forskning har han studerat olika arbetsmiljöer i utsatta klimat, och svårast ur klädsynpunkt är enligt honom arbeten där man växlar mellan att vara inne och ute. Tar man inte av sig när man kommer in börjar kroppen svettas, vilket leder till att man kyls ner när man sedan går ut.

– När vi kliver på en varm buss och inte knäpper upp eller tar av jackan utsätter vi oss för samma sak. Eller om vi går in på dagis med ytterkläder och ytterskor på.

För att slippa bli kall senare gäller det alltså att ta av sig eller åtminstone knäppa upp när man kommer in i värmen, och att se till att ha kläder som kan ventilera ut fuktig luft. Det gäller inte minst för den som ska röra på sig, till exempel promenera eller åka skidor.

Att förlita sig på material som andas genom tyget går inte i sträng kyla. Om det är kallare än minus tio grader ute brukar vattenångan kondensera redan på sin väg genom klädlagren och bli till vattendroppar innan fukten sluppit ut genom tyget. Då hjälper det inte med material som till exempel Gore–Tex.

– När man anstränger sig och det är kallt ute är det därför extra viktigt att kläderna kan ventileras genom skorstenseffekten – jackan ska gå att öppna upp vid halsen så att varm luft kan åka ut där, och kall luft ska kunna komma in i nederkant och vid ärmar.

Att välja material som värmer även när det blir fuktigt eller blött är också viktigt. Ull- eller ullblandningar i kläderna närmast kroppen och i strumpor gör stor skillnad.

Det du fick höra när du var liten – att det är viktigt att ha mössa på huvudet när det är kallt, stämmer också. Har du för lite kläder på dig och fryser kan mössan göra stor skillnad. Nittio procent av värmeförlusten kan ske via huvudet om du är barhuvad.

Även skorna är viktiga att fundera kring, menar Kalev Kuklane.

– Det viktigaste är att sulorna är tjocka och isolerar mot den kalla marken. Lägg gärna i en iläggsula av filtad ull.

Men sulan ska inte vara för fluffig och mjuk så att den komprimeras ihop av kroppsvikten när man står på den. Då försvinner de värmande luftlagren. Att yttermaterialet i skorna är tjockt och fodrat är mindre viktigt.

– Det är framförallt från marken och upp i fotsulorna som den största avkylningen sker, så där är det viktigast att isolera. I en känga med tjockt foder kan det också samlas mycket fukt, och det kan vara svårt att få skorna helt torra mellan användningarna. Själv föredrar jag ofodrade, lite större skor med sockor i flera lager, eftersom de är lättare att torka.

Fakta

Sju värmande tips från Kalev Kuklane:

• Ta av dig eller öppna upp kläderna direkt när du kommer in i värmen.

• Ta av eller öppna upp skorna när du är inne. Byt till tofflor på jobbet om du kan, så att inte ytteskorna är fuktiga när du ska gå ut i kylan.

• Välj rätt material. Använd kläder av ull, eller ullblandning närmast kroppen.

• Jobba lager på lager, ta av och sätt på efter behov.

• Ventilera mera och lita inte på att skaljackan andas genom tyget i kyla.

• Välj skor med tjocka sulor och se till att de torkar ordentligt mellan användningarna.

• Ha tunna vantar i tumvantarna så att huden på händerna inte är helt bar om du behöver ta av de tjocka vantarna för att pilla med något.

• Använd mössa, men ta av mössa och handskar när du behöver svalka dig.

 

Därför fryser vi olika mycket

Hur mycket och en person fryser kan bero på flera olika orsaker.

• Ju större kroppsstorlek desto bättre förutsättningar att hålla värmen.

• Högre ämnesomsättning bidrar till högre temperaturer.

• Ålder spelar in. Människor reglerar temperaturförluster genom händer och fötter (extremiteterna). Förlorar vi värme ser kroppen till att minska blodcirkulationen dit. Systemet fungerar bättre på yngre personer, därför klagar de oftare på kalla händer och fötter. På äldre personer brukar djupkroppstemperaturen sjunka snabbare, men temperaturen i extremiteterna sjunker inte så snabbt. Det kan leda till att de upplever att de fryser mindre än yngre.

• Människor vänjer sig vid att vistas i kyla. Tio minusgrader upplevs som kallare på hösten än på vårvintern. Människor som vistas ute i kyla ofta är inte så känsliga mot kylan.

Källa: Kalev Kuklane

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.