Bollen är inte alltid rund

Bollen är inte alltid rund

Laboratorietest

Förutom problem med att hålla luften visar laboratorietestet att bollarna inte alltid är runda.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Publicerad: 12 Apr, 2007
Läs senare

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta olika typer av fotbollar. Alltifrån en billig boll från bensinmacken för betydligt under 100-lappen till den officiella EM-bollen Roteiro för 900 kronor.
Det första testet slår hål på är sportklyschan nummer ett – bollen är rund.

– Ingen boll är riktigt rund. Det är tekniskt omöjligt att tillverka en klotrund fotboll. Materialet är inte homogent, säger Rainer Mehler, testansvarig på sportlaboratoriet LGA i tyska Nürnberg.
Bollarna har mätts med en mätutrustning på 16 olika ställen för att se om de är runda. Närmast rundhet kom Umbros Centaurus där de tre testade bollarna avvek med i genomsnitt 0,65 procent. Klart godkänt med tanke på att Internationella fotbollförbundet, FIFA, tillåter en avvikelse på två procent.
Det klarade alla bollar utom Intersports lågprisboll Pro Touch, som däremot var bäst på att hålla tätt.
Efter tre dygn hade bollen endast tappat knappa åtta procent i lufttryck. Att jämför med bollarna från Umbro och KWB, som tappade över 28 procent.
– I och med det så klarar de inte Fifas krav på maximala 25 procent, säger Rainer Mehler.
I de två andra moment som undersöktes i det tyska laboratoriet gick det bättre för bollarna. Samtliga åtta fotbollar klarade kraven både för studs och vattentäthet.
Bäst i test?
Med knapp marginal blev det Nike T90 som klarade sig lite bättre än den sex gånger så dyra Roteiro.
Är det någon idé att köpa en lyxboll för 900 kronor?
– Det beror på. Vi har bara mätt teknisk prestanda, varken slitstyrka eller känsla. Och känsla går knappast att mäta. Det är helt subjektivt, säger Rainer Mehler.
Fyra av bollarna har någon form av garanti. Mest generös är den som Nike ger – två år på sömmar och rundhet.
Av de halvmiljonen fotbollar som säljs i sportaffärer i Sverige varje år kommer flest från Adidas och Nike. Strax under dem kommer märken som Puma och Umbro plus sportkedjornas egna varumärken. Dessutom säljs något 100 000-tal bollar på bensinmackar, leksaksaffärer och varuhus av helt andra märken.
Tillverkas i Asien
Att säga att Adidas är en tysk boll och Nike är från USA är att luras. I stort sett alla fotbollar görs idag i Asien. Inte sällan under mycket dåliga arbetsförhållande och av barnarbetare.
Av de testade bollarna är det bara Umbro som säger att bollen tillverkas utan barnarbetskraft.
På Föreningen för Rättvisemärkt säger man att fotbollsbranschens intresse för frågan är ljum.
– Det hände lite när det var stor uppmärksamhet kring barnarbete för några år sedan. Umbro-bollen är ett resultat av det. När vi tar upp frågan med sporttillverkarna säger de att det inte finns någon större efterfrågan från konsumenterna. Men vi jobbar på att öka medvetenheten bland idrottsklubbar. Så i framtiden hoppas vi på fler Rättvisemärkta fotbollar, säger Katarina Rosenqvist, vd för Rättvisemärkt i Sverige.

Fakta

Åtta olika sorters fotbollar testades på LGA i Nürnberg. LGA är ett av få testlaboratorium som är auktoriserat av Internationella fotbollförbundet, FIFA.

För att få ett så rättvisande resultat som möjligt testades tre bollar av varje sort.

Testet delades in i fyra olika moment:

• Rundhet. Varje boll mättes med ett mätinstrument på 16 olika ställen. Skillnaden mellan högsta och lägsta diametern får skilja högst två procent för att bollen ska klara Fifas krav.
• Tryckförlust. Varje boll pumpas upp till samma tryck. Man låter bolarna ligga i tre dygn innan man kollar trycket igen. Fifa godtar en tryckförlust på högst 25 procent.
• Vattenabsorption. Bollen placerades i ett vattenbad och utsattes för både tryck och rörelse 250 gånger. Vikten mättes för och efter proceduren. För att klara Fifas krav får bollen suga åt sig så mycket vatten att den ökar med 15 procent i vikt.
• Studs. Alla bollar släpptes tio gånger från två meters höjd. Sedan mättes snittstudsen för varje bollsort. För att hålla Fifa-kravet ska studsen ligga mellan 115 och 155 centimeter.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.