Farligt att lita på alkomätaren

Farligt att lita på alkomätaren

Laboratorietest

En alkomätare kan ge svar på din promillehalt, men flera av de vanligaste mätarna ger fel resultat. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta vanliga konsumentmodeller.

Laboratorietest
Mikael Bergling Susanne Ståhl Publicerad: 19 jun, 2007
Läs senare

Sommar och semester. God mat, vin och drinkar, tillfällena att ta sig ett glas är många.
Även den som druckit måttligt kan behöva låta bilen stå. Trots det väljer många att sätta sig framför ratten.
För den som känner sig osäker på sin promillehalt finns det flera olika sorters alkomätare för hemmabruk att blåsa i.
För att granska mätarnas precision, lät Testfakta testa åtta vanliga alkomätare vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Endast en av de testade alkomätarna lyckades visa rätt värden i samtliga tester.

Testet omfattar bland annat följande moment:

Detektionsförmåga

, det vill säga hur bra mätarna är på att upptäcka alkohol i utandningsluften.

Återhämtning

(hur lång tid tar det att nollställa mätaren).

Känslighet

för olika blåshastigheter. 

För att få säkra resultat testades varje mätare tio gånger.
Enligt lagen gör en person sig skyldig till rattfylleri om han eller hon kör ett motordrivet fordon och samtidigt har minst 0,2 promille alkohol i blodet. Trots det visade två av mätarna inga eller för låga värden vid en simulerad alkoholhalt på två promille, alltså gränsen för rattfylleri. En av mätarna, Safe Drive 2, säljs i Sverige trots att den lägsta alkoholnivå Safe Drive 2 kan mäta är 0,3 promille, det vill säga över den svenska gränsen för rattfylleri. Dessutom anges värdet som en alkoholhalt på 0,3 promille eller lägre, inte hur mycket lägre vilket är väsentligt att veta för den som ska sätta sig bakom ratten.

När flera personer blåser efter varandra i samma mätare är det viktigt att alkomätaren nollställer sig eller rensar systemet mellan de olika blåsningarna.
Två av de testade mätarna - AlcoSafe KX-168 och Alcotector Alkopro-A1 – är klart sämre än övriga på att göra detta.

Flera av mätarna är dessutom känsliga för blåsstyrka, vilket innebär att den uppmätta promillehalten kan variera beroende hur starkt en person blåser.
– Det är inte alls bra. En del människor blåser ju mycket, medan andra blåser mindre, säger provningsingenjör Rauno Pyykkö vid SP som har ansvarat för testerna.
Den alkomätare som klarade sig bäst i testet var Safeway 2000. Sist hamnade Medi Wave MW-675S.

Testets klart dyraste mätare - Alcotector Alkopro-A1 – placerade sig i mitten.
– Den är egentligen bra, men kräver flera blåsningar för att visa rätt värde vilket inte framgår av manualen. Det borde det göra, säger provningsingenjör Rauno Pyykkö.

Enligt Hans Laurell vid Vägverket kan inte den som åker fast i någon av polisens rattfyllerikontroller skylla på en dålig alkomätare.
– Inte en chans. Det går heller inte, som många tror, att räkna ut vilken promille alkohol i blodet man får av dricka en viss mängd sprit.

Varför inte?
– Promillehalten avgörs av en mängd olika faktorer – givetvis av hur mycket du dricker, men också exempelvis av vad du äter till, hur mycket du väger och i vilken kondition du är i.
– Det man vet är att kroppen förbränner 0,15 promille i timmen, men man kan inte veta sin promille. En tillförlitlig mätare kan hjälpa, men annars får man vänta och ge en ordentlig marginal innan man kör, förklarar Hans Laurell.

 

Fakta

Safeway 2000, AlcoSafe KX-168, Medi Wave MW-675S, Mini Alcohol Tester, Safe Drive 2, Alkotestare AT0020, Breath Alcohol Tester FiT 208R och Alcotector Alkopro-A1.

Detektionsförmågan testades vid alkoholkoncentrationer i utandningsluften motsvarande en alkoholhalt i blodet på 0,1, 0,2, 0,3 och 1,0 promille. Varje alkomätare har testats tio gånger på varje nivå med återhämtningstid mellan varje mätning.

För att testa hur pass känsliga mätarna är för blåsstyrka genomfördes testerna med både hög och låg blåsstyrka.

För att få fram ett totalbetyg har resultaten från de olika momenten getts följande vikt: Detektionsförmåga 60 procent, nollställning 15 procent och känslighet för blåshastighet 25 procent.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Resistenta bakterier vanligt på kycklingkött

Antibiotikaresistenta bakterier förekommer ofta på kycklingkött. Däremot rör det sig oftast inte om samma typ av bakterier som hos sjuka människor, visar en ny rapport.

Fyra av fem säger nej till euron

Motståndet mot en svensk övergång till euro är massivt, visar en undersökning av Statistiska Centralbyrån, SCB.

Lekland kan vara livsfarliga

Konsumentverket har undersökt säkerheten på elva lekland för barn. Samtliga har allvarliga säkerhetsbrister. Bland annat hittades fel som innebär risk för strypning.

Miljögifter i strumpor och långkalsonger

Kläder som behandlats för att vara luktfria innehåller ofta miljögifter. Det visar en studie från Kemikalieinspektionen.

Ny lag tillåter snabbreklam i tv

Kulturdepartementet vill tillåta kortare reklamavbrott under spelavbrott i direktsända sportevenemang i tv.

D-vitamindroppar anmälda

Marknadsföringen av kosttillskottet D-vitaminolja från DunMedics kan vara vilseledande. Enligt Livsmedelsverket innehåller den medicinska påståenden vilket inte är tillåtet. Dessutom hävdar företaget att konkurrerande D-vitaminprodukter innehåller cancerframkallande ämnen – något som inte är sant enligt myndigheten.

Flygningar till Irak drabbas av störningar

Svenska flygbolaget Tor Air har nekats landningstillstånd från Irakiska myndigheter. Än så länge är det bara en flygning som ställts in, men framtiden är osäker.

Riktnumren försvinner

De regionala riktnumren försvinner på sikt. Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, har de spelat ut sin roll och mobiltelefonin håller på att ta över.

Kortare bindningstid och bättre prisinformation

Konsumentverket vill minska bindningstiden för mobil- och internetabonnemang till högst ett år. Dessutom ska det bli lättare att jämföra priser på olika mobilabonnemang.
Laboratorietest

Flera köksluckor gick sönder i testet

Gångjärnen på tre av sex köksluckor bröts loss. Lika många luckor fick sprickor i beläggningen när de utsattes för vattenånga. Däremot klarade sig köksskåpen bra mot både fläckar och repor, visar Testfaktas laboratorietest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.