Saft sommarens sockerfälla

Saft sommarens sockerfälla

Varma sommardagar måste man dricka mycket. Och det kan vara frestande att läska sig med saft istället för kranvatten. Men i dag finns inga regler för hur mycket frukt i förhållande till socker som saft ska innehålla. Det innebär att många häller i sig onödigt socker, varnar kostrådgivaren Maj Östberg Rundquist.

Ia Wadendal Publicerad: 26 Jul, 2010
Läs senare

Det är inte helt lätt att vara konsument vid safthyllan i den lokala butiken. Den dignar av drycker med jordgubb, hallon, svart vinbär, tranbär och olika blandsafter. Valet blir ännu svårare när man vänder på flaskorna och granskar innehållsförteckningen.
Förvånade många innehåller faktiskt mer socker än bär. Det finns förstås även sockerfria alternativ. Men hur bra är egentligen artificiella sötningsmedel?

Visserligen får saft inte kallas saft om den innehåller färgämnen och aromer. Men sedan juli 2003 är varustandarden som angav hur mycket frukt- och bärjuice som saften måste innehålla borttagen. Det betyder alltså att halten av frukt och bär kan vara hur låg som helst.

– Det finns generella märkningsregler, det ska till exempel stå hur mycket jordgubb saften innehåller, säger Gunilla Henrysdotter, jurist på Livsmedelsverket.

I praktiken kan det alltså vara mindre bärjuice och mer socker i en flaska blandsaft. Vill man undvika sockret och börjar leta efter sockerfria alternativ hittar man till exempel Fun Light – en dryck som ofta står i safthyllan trots att det inte är en saft.

Fun Light innehåller sötningsmedlet aspartam, 200 gånger sötare än vanligt socker, färgämnen och aromer.

– Sådana typer av drycker eller törstsläckare får innehålla färgämnen, aromer och sötningsmedel, men får inte kallas saft utan till exempel dryck, säger Gunilla Henrysdotter.

En läsning av innehållsdeklarationen på Fun Light innehåller i stort sett bara varianter på så kallade E-nummer, vatten, surhetsreglerare, sötningsmedel, aromer och färgämnen. Det syns inga spår av riktig frukt.

Riktig saft får man genom att koka vatten, socker och bär eller frukter. I de flesta fall krävs även ett konserveringsmedel.

I sockerfria drycker används ett flertal sötningsmedel, varav aspartam är vanligast. Aspartam har ifrågasatts genom årens lopp, men Livsmedelsverket konstaterar att det inte finns några kända risker med att konsumera sötningsmedlet. Undantaget är personer som lider av den ovanliga ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri. De måste hålla intaget lågt.

Men ska man dricka saft överhuvudtaget? Nej, tycker inte kostrådgivaren, hälsopedagogen och författaren Maj Östberg Rundquist. Hon har skrivit boken Sockerdetektiven och är expert på att spåra upp det osynliga sockret i livsmedel och drycker.

– Saft innehåller mycket socker, visserligen mindre än i läsk men det är ingen oskyldig dryck, säger Maj Östberg Rundquist.

–Man behöver inte köpa saft överhuvudtaget. Det finns bättre alternativ. Det finns så många sockerkällor i den övriga maten vi får i oss, så det är bara bra om man tar bort en av de söta källorna.

Maj Östberg Rundquist föreslår att man pressar färska bär och dricker som juice, eller gör en smoothie av jordgubbarna. Rubindricka gjord på svartvinbärste och äppeljuice är en annan av kostrådgivarens favoriter.

– Visst är det lite mer jobb än att bara öppna en saftflaska men sockret är en jättebov för folkhälsan så man gör sig själv en tjänst. Dessutom är det ju trevligt att kunna njuta av färska och naturliga bär under sommaren, istället för att hälla i sig socker.

Hon tycker heller inte att man ska dricka sockerfria alternativ till saft. Den sockerkänslige underhåller sitt sötsug med sötningsmedel och man kan få förvirrade mättnadskänslor.

– Det är onödiga produkter. Innehållsdeklarationen på en Fun Light är en skräckläsning, den drycken har aldrig varit i närheten av en frukt.

Maj Östbergs råd till den som själv vill bli en sockerdetektiv är att lära sig ett antal produkter som man köper ofta genom att läsa innehållsdeklarationerna.

– Ju mer man lär sig om vad man köper i affären, desto lättare blir det att se vilka alternativ man kan ta till för att äta och dricka nyttigare.

Fakta/ saft och socker

– Saft framställs genom att koka vatten, socker och frukt eller bär. Drycken silas för att frukten och bären ska skiljas från vätskan. Kokad saft har längre hållbarhet än rårörd saft där bär, socker och vatten rörs ihop utan kokning.

– I regel tillsätter man konserveringsmedel, speciellt i saft gjord på jordgubbar och hallon.  I lingonsaft och rårörda drycker kan man tillsätta citronsyra som ger en konserverande effekt.

– Saft får inte innehålla färgämnen och aromer.  Om en dryck bara innehåller fruktarom så får den inte kallas saft, utan ”dryck med fruktarom”.

– Socker kommer från sockerrör, som odlas i bland annat Asien och Sydamerika. Sockerrör är en flerårig tuvad växt med uppemot fyra meter höga strån med långa slaka blad upptill. Stråna är fyllda av märg med sockerrik saft.

– Enligt statistiken konsumerar svensken strax under 40 kilo socker per år. Siffran har inte ändrat sig nämnvärt de senaste åren.

– Läsk och saft dricker man i genomsnitt ett par gånger i veckan, enligt

Livsmedelsverket. Män dricker läsk och saft oftare än vad kvinnor gör. Personer under 30 år dricker läsk och saft oftare än andra.

facebook Comments

Fler nyheter

Bästa försäkringen för din hund

Det finns betydande skillnader mellan försäkringsbolagens olika husdjursförsäkringar. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika hundförsäkringar. En helt vanlig hundägare kan spara tusentals kronor om året genom att välja rätt försäkringslösning.

Laboratorietest

Varma fötter med risk för överhettning

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest

Äkta honung var sockerdopad

Åtta av tio sorter kan klassas som äkta honung, med varierande kvalitet.

De två övriga lever inte upp till EU-kraven – och en av dem borde inte ens få kallas honung. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av honung.

Laboratorietest

Mest kronljus för kronan

Den som köper ett riktigt kronljus får som regel ett högkvalitativt ljus som håller vad det lovar i form av brinntid och låga – oavsett vad det kostar. Testfaktas test visar också att det kan förekomma relativt stora variationer i brinntid i samma förpackning. 

Laboratorietest

Clas Ohlson Ceramic Frying Pan

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson AB genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons non-stick-stekpanna med keramisk beläggning. Clas Ohlsons stekpanna presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller med råge kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Clas Ohlson Vinterviken - konstgjord julgran

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons julgran Vinterviken. Julgranen har testats tillsammans med jämförbara julgranar från Star Trading och Jula. Clas Ohlsons julgran presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dyr airfryer ingen garanti för perfekta pommes

En airfryer i budgetklass fixar i många fall både godare pommes och är mer energisnål än en dyrare variant. Dessutom är risken att bränna sig mindre. 

Laboratorietest

Vinteroveraller - priset ingen garanti för kvalitet

Vi förväntar oss att de ska hålla barnen torra och tåla rutschkanan och tuffa tag på lekplatsen. Det klarar också flera av vinter-overallerna i Testfaktas test men långt ifrån alla. Och priset är ingen garanti för kvalitet – testets dyraste overall utmärker sig negativt.

Laboratorietest

Padelbollen som håller längst

Padelbollar är en förbrukningsvara och enligt tillverkarna bör man byta ut bollarna efter två till tre matcher. Testfaktas test av tio kända varumärken visar att flera av bollarna tappar sugen långt tidigare än så, och dessutom är det stora skillnader i studs och hastighet mellan olika fabrikat.

Laboratorietest

Mio Delux Dream

Kontinentalsängen Delux Dream med bäddmadrassen Delux Sleep från möbelkedjan Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga tre kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen Delux Dream uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för såväl mindre som medelstora och större personer.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.