Omstridd tillsats i prästostar

Omstridd tillsats i prästostar

Laboratorietest

Prästost innehåller ofta mer fett än vad som deklareras på förpackningen. Och trots konsumenternas oro ytbehandlas två av de åtta ostar som Testfakta har analyserat fortfarande med natamycin.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 6 dec, 2008
Läs senare

På 1700-talet var prästosten inte bara en hårdost. Den var också en hårdvaluta som användes till att betala skatt. På försommaren bar de småländska bönderna sin mjölk till prästgården, där tiondeystningen en gång per år engagerade bygden.

   Sedan dess har mycket hänt, även om prästosten fortfarande görs på svensk mjölk. Endast fyra ostproducenter tillverkar i dagsläget ost under det EU-skyddade varumärket Präst. I dag finns givetvis också helt andra märkningskrav och gränsvärden för tillsatser.
   Men det som står på förpackningen stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar den analys av åtta prästostar som Testfakta låtit utföra på analysföretaget Eurofins i Lidköping. Störst avvikelse hade prästosten från Falköpings Mejeri som uppmätte 36 procent fett mot deklarerade 31 procent. På Falköpings Mejeri är man förvånad över variationen.
   – Vi har ju ett spann på fetthalten, mellan 30 och 32 procent, men en sådan där hög halt har jag aldrig hört talas om. Vi kontrollerar den färdiga osten dagligen, säger Uno Elofsson, produktionsansvarig på Falköpings Mejeri.
   Om man tar en närmare titt på hårdostarnas innehållsförteckning kan man även hitta det som på e-språk kallas E235. Beteckningen står för natamycin, ett antibiotikum som osten doppas i och som motverkar att mögelgifter bildas på ytan. Ämnet är godkänt och ger enligt Livsmedelsverket inte upphov till bakterieresistenta stammar som vanligtvis kan vara fallet med antibiotika. Det anses inte heller farligt, delvis eftersom det inte är vattenlösligt och enkelt går att hyvla bort.
   I den pågående tillsatsdebatten har dock många konsumenter uttryckt oro över ämnet och konsumentföreningar har krävt att tillverkarna slutar använda det. Därför har ostbranschen på senare år nästintill fasat ut natamycinet ur tillverkningen. Men det används fortfarande på sina håll. Av de åtta ostar som Testfakta analyserade hade två fabrikat, Falköpings Mejerier och Garant från Axfood, ytbehandlats med natamycin.
   – Natamycin kommer att försvinna helt inom några år. För några år sedan ytbehandlades många av våra hårda ostar med det, i dag endast några få, säger Ostfrämjandets Joakim Larsson.
Marie-Louise Danielsson Tham, professor i livsmedelshygien på Restauranghögskolan i Grythyttan vid Örebro Universitet, tycker att det är bättre att hitta andra lösningar än att använda natamycin.
   – Man ska inte ha onödiga tillsatser i livsmedel även om de är godkända. Kan man komma tillrätta med mögelsporerna på annat vis så tycker jag att man ska göra det. Ett alternativ är ju att förbättra hygienen i tillverkningsprocessen.
På Arla använder man etanol och vaxar prästosten, och har enligt tillverkaren själv inga problem med mögelsporer, medan natamycin används i tillverkningen av Garant Präst, som Axfood säljer. Louise Mårtensson, kvalitetssäkrare på Axfood, menar att anledningen till varför deras ostar, till skillnad från andra långlagrade ostar i testet, behandlas med natamycin delvis beror på att olika mejerier har olika husfloror, alltså mögelsporer och bakterier i lokalerna som också ger osten dess karaktär.
   – Det handlar inte om hygien, alla mejerier har en viss flora. Etanolmetoden har hos vissa mejerier inte varit lika effektiv i att förebygga mögeltillväxt som natamycin. Då Garantostarna är långlagrade (minst 12 månader) behövs ett effektivt medel mot mögel. Förhoppningsvis går vi mot ett framtida samhälle som accepterar lite mögel på en levande produkt som ost ändå är, säger Louise Mårtensson, kvalitetssäkrare på Axfood.

Fakta

* Testfakta har testat följande fabrikat av prästost: Allerum, Arla, Falköpings mejeri, Ostkompaniet, Kvibille, Wernersson, Kron Ost och Garant.

* Den kemiska analysen omfattar näringsvärde (energi, fett, protein, kolhydrater och vatten), kalcium och salt (natrium).
* Produkterna är inköpta i Stockholmsregionen under oktober 2008. Två förpackningar av varje fabrikat har köpts in för analys.

Fakta om prästost
•    Prästost är en rund och så kallad grynpipig ost, det vill säga en ost med små och många hål.
•    För att en ost ska få kallas Präst måste den vara gjord på svensk mjölk.
•    Präst är ett EU-skyddat varumärke, som alla medlemsföretag i Ostfrämjandet får använda så länge de följer manualen och tillverkar osten på rätt sätt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Här är skatten högst

Vill du betala låg kommunalskatt ska du bosätta dig i en skånsk kommun. Mest får du betala i en kommun i Gästrikland.

Långivare på webben får underkänt

Tolv av femton svenska kreditgivningsbolag på internet följer inte lagstiftningen. Det visar en rapport från EU-kommissionen.

Svenskar väljer dyra viner

Svenskarna har ändrat sina dryckesvanor och köper i högre utsträckning än tidigare dyrare vin- och ölsorter.

Nej kan krävas för att inte bli donator

Riksdagens socialutskott vill att regeringen ser över reglerna för organdonation för att möjliggöra fler donationer.

Magparasiten kostade 220 miljoner

Spridningen av magparasiten Cryptosporidium i dricksvattnet i Östersund drabbade 27.000 personer förra vintern. Samhällskostnaden för utbrottet blev minst 220 miljoner kronor.

Skimning näst intill stoppat

Bedrägerier med kreditkort och skimning har minskat kraftigt. Nya typer av bankomater har gjort det näst intill omöjligt att kapa informationen på korten, skriver DN.

Skånemejerier blir franskt

Skånemejerier ska säljas till det franska mejeriföretaget Lactalis. Det blev klart på Skånemejeriers stämma på måndagen, med 35 röster för och sju emot.

Blandrashundar mest populära

Under 2011 ökade antalet registrerade hundar i Sverige till 742.727 stycken och blandrashundar är mest populära bland svenskarna.

Höga halter läkemedel i abborrar

Svenska abborrar innehåller höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak. Ett stort antal läkemedel följer med avloppsvattnet från landets reningsverk och hamnar i sjöar och vattendrag, visar en studie från Naturvårdsverket.

Fosterbarn söker i arkiven

Många personer som vuxit upp i fosterhem och på institutioner i Sverige har börjat begära ut sina handlingar från de sociala arkiven.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.