Omstridd tillsats i prästostar

Omstridd tillsats i prästostar

Laboratorietest

Prästost innehåller ofta mer fett än vad som deklareras på förpackningen. Och trots konsumenternas oro ytbehandlas två av de åtta ostar som Testfakta har analyserat fortfarande med natamycin.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 6 dec, 2008
Läs senare

På 1700-talet var prästosten inte bara en hårdost. Den var också en hårdvaluta som användes till att betala skatt. På försommaren bar de småländska bönderna sin mjölk till prästgården, där tiondeystningen en gång per år engagerade bygden.

   Sedan dess har mycket hänt, även om prästosten fortfarande görs på svensk mjölk. Endast fyra ostproducenter tillverkar i dagsläget ost under det EU-skyddade varumärket Präst. I dag finns givetvis också helt andra märkningskrav och gränsvärden för tillsatser.
   Men det som står på förpackningen stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar den analys av åtta prästostar som Testfakta låtit utföra på analysföretaget Eurofins i Lidköping. Störst avvikelse hade prästosten från Falköpings Mejeri som uppmätte 36 procent fett mot deklarerade 31 procent. På Falköpings Mejeri är man förvånad över variationen.
   – Vi har ju ett spann på fetthalten, mellan 30 och 32 procent, men en sådan där hög halt har jag aldrig hört talas om. Vi kontrollerar den färdiga osten dagligen, säger Uno Elofsson, produktionsansvarig på Falköpings Mejeri.
   Om man tar en närmare titt på hårdostarnas innehållsförteckning kan man även hitta det som på e-språk kallas E235. Beteckningen står för natamycin, ett antibiotikum som osten doppas i och som motverkar att mögelgifter bildas på ytan. Ämnet är godkänt och ger enligt Livsmedelsverket inte upphov till bakterieresistenta stammar som vanligtvis kan vara fallet med antibiotika. Det anses inte heller farligt, delvis eftersom det inte är vattenlösligt och enkelt går att hyvla bort.
   I den pågående tillsatsdebatten har dock många konsumenter uttryckt oro över ämnet och konsumentföreningar har krävt att tillverkarna slutar använda det. Därför har ostbranschen på senare år nästintill fasat ut natamycinet ur tillverkningen. Men det används fortfarande på sina håll. Av de åtta ostar som Testfakta analyserade hade två fabrikat, Falköpings Mejerier och Garant från Axfood, ytbehandlats med natamycin.
   – Natamycin kommer att försvinna helt inom några år. För några år sedan ytbehandlades många av våra hårda ostar med det, i dag endast några få, säger Ostfrämjandets Joakim Larsson.
Marie-Louise Danielsson Tham, professor i livsmedelshygien på Restauranghögskolan i Grythyttan vid Örebro Universitet, tycker att det är bättre att hitta andra lösningar än att använda natamycin.
   – Man ska inte ha onödiga tillsatser i livsmedel även om de är godkända. Kan man komma tillrätta med mögelsporerna på annat vis så tycker jag att man ska göra det. Ett alternativ är ju att förbättra hygienen i tillverkningsprocessen.
På Arla använder man etanol och vaxar prästosten, och har enligt tillverkaren själv inga problem med mögelsporer, medan natamycin används i tillverkningen av Garant Präst, som Axfood säljer. Louise Mårtensson, kvalitetssäkrare på Axfood, menar att anledningen till varför deras ostar, till skillnad från andra långlagrade ostar i testet, behandlas med natamycin delvis beror på att olika mejerier har olika husfloror, alltså mögelsporer och bakterier i lokalerna som också ger osten dess karaktär.
   – Det handlar inte om hygien, alla mejerier har en viss flora. Etanolmetoden har hos vissa mejerier inte varit lika effektiv i att förebygga mögeltillväxt som natamycin. Då Garantostarna är långlagrade (minst 12 månader) behövs ett effektivt medel mot mögel. Förhoppningsvis går vi mot ett framtida samhälle som accepterar lite mögel på en levande produkt som ost ändå är, säger Louise Mårtensson, kvalitetssäkrare på Axfood.

Fakta

* Testfakta har testat följande fabrikat av prästost: Allerum, Arla, Falköpings mejeri, Ostkompaniet, Kvibille, Wernersson, Kron Ost och Garant.

* Den kemiska analysen omfattar näringsvärde (energi, fett, protein, kolhydrater och vatten), kalcium och salt (natrium).
* Produkterna är inköpta i Stockholmsregionen under oktober 2008. Två förpackningar av varje fabrikat har köpts in för analys.

Fakta om prästost
•    Prästost är en rund och så kallad grynpipig ost, det vill säga en ost med små och många hål.
•    För att en ost ska få kallas Präst måste den vara gjord på svensk mjölk.
•    Präst är ett EU-skyddat varumärke, som alla medlemsföretag i Ostfrämjandet får använda så länge de följer manualen och tillverkar osten på rätt sätt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Särskoleelever kan bli utan studiemedel

På grund av ändringar i skollagen riskerar särskoleelever att bli utan pengar under delar av gymnasietiden. – Föräldrarna är förtvivlade, säger Tomas Jansson från Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, till Ekot.

Tågproblemen fortsätter fram till fredag

Det kraftiga regnovädret under helgen ledde till stora förseningar i tågtrafiken. Och förseningarna fortsätter. Först på fredag tror Trafikverket att sträckan Stockholm-Malmö ska fungera som vanligt igen.

Unga tvingas jobba utan lön

På ett varuhus i Stockholm tvingas unga människor jobba gratis. De utsätts också för personliga kränkningar och får inte lämna arbetsplatsen för att äta lunch, skriver Dagens Nyheter.

Ekonomisk oro höjer guldpriset

Sedan början av förra året har priset på guld stigit. Det beror både på en osäker finansiell situation i världen, men också på att det faktiskt kommer att bli brist på guld.

Många svenska flygplatser går back

Majoriteten av Sveriges kommunal- och privatägda flygplatser gick back förra året, visar en rundringning som Ekot har gjort. Trots att kommunerna hjälper till med mångmiljonbelopp i så går inte ekonomin ihop.

Svårt att tanka miljövänligt

Mindre än hälften av alla bensinstationer i Sverige erbjuder ett förnybart alternativ till bensin och diesel. Det trots den så kallade pumplagen som trädde i kraft för fem år sedan.
Laboratorietest

Höga halter mögelgift i russin

Mögelgiftet ochratoxin A kan ge njur- och leverskador. I ett av russinfabrikaten i Testfaktas test var halterna fyra gånger högre än gränsvärdet. – Det står klart och tydligt i lagen att sådana produkter inte får säljas, säger Anders Jansson, statsinpektör på Livsmedelsverket.

Konsumentföreningen kritiserar extrapriser

Många konsumenter gillar extrapriser och specialerbjudanden i livsmedelsbutiker. Men Konsumentföreningen i Stockholm är kritisk. – Prisinformationen är förvirrande, säger Konsumentföreningens Louise Ungerth.

Vägen till Ullared kan byggas ut

Kunderna till lågprisvaruhuset Gekås i halländska Ullared ökar stadigt, och därmed också risken för trafikstockning på väg 153 från Varberg.

Kyrkan vill återvinna metall från döda

22 ton värdefulla metaller begravs varje år på kyrkogårdar runt om i Sverige. Nu vill Svenska Kyrkan se en ändring i lagen så att metallerna ska kunna återvinnas istället.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.