Omega 3-halten i laxfilé varierar

Omega 3-halten i laxfilé varierar

Laboratorietest

Den odlade laxens ändrade kostvanor har gjort fisken fattigare på de nyttiga Omega 3-fettsyrorna. Men halten varierar också mellan olika fabrikat. Det visar Testfaktas analys av tio frysta laxfiléer.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 26 Jul, 2008
Läs senare

Med tiden har fiskodlarna ersatt mer och mer av det marina, fiskbaserade fodret med foder gjort på vegetabilisk olja från raps och sojabönor. Resultatet: på tio år har halten Omega 3-fettsyror i den odlade laxen halverats. Förklaringen heter ekonomi. Men den förändrade fodersammansättningen bidrar också till ett mer hållbart fiske eftersom småfisken är en ändlig resurs, menar den norska fisknäringens marknadsföringsorgan EFF.
    Även fiskätare påverkas. Ju mer vegetabilisk olja i laxfodret, desto mindre får vi i oss av de nyttiga Omega 3-fettsyrorna DHA och EPA som bland annat motverkar hjärt- och kärlsjukdomar.
– När det gäller odlad lax är det i huvudsak fodret som bidrar till de här fettsyrorna, säger Åke Bruce, professor i tillämpad näringslära på Livsmedelsverket.
    Testfakta har låtit analysföretaget Eurofins analysera tio fabrikat av odlade, frysta laxfiléer från Norge och Chile. Såväl fetthalt och fettsyrasammansättning som vattenhalt och bakterier undersöktes. Tre filéer av varje märke ingick i testet.
    Ingen av de analyserade laxfiléerna fick någon anmärkning när det gäller bakteriehalten.
    Mer anmärkningsvärt är att fetthalten varierar relativt mycket från lax till lax. Skillnaderna kan bland annat bero på laxens ålder och storlek, men också på att odlarna tillåts variera fetthalten i fodret från 12 till 40 procent. Laxfilén av märket Royal Greenland har lägst fetthalt, 10,5 gram fett per 100 gram fisk. Fetast är Findus laxfilé, som innehåller 18,1 gram fett per 100 gram.
    Även halten av Omega 3-fettsyrorna EPA och DHA skiljer sig åt mellan de olika fabrikaten. I analysen har fettsyrehalten mätts i procent av den totala fetthalten. Högst andel EPA och DHA tillsammans har Ica:s laxfilée, lägst har den från Compass.
Trots att Omega 3-halten har minskat med åren finns ingen anledning till laxbojkott vid middagsbordet. Det menar Livar Frøyland, professor vid Norges nationella fiskforskningsinstitut NIFES, som lyfter fram laxen som en bra källa för vitaminer, mineraler och proteiner. Och EPA och DHA finns det fortfarande gott om i den odlade laxen, påpekar han.
– Äter man en portion fet fisk på 100 gram får man i sig ungefär två och en halv gång mer Omega 3-fettsyror än vad man behöver dagligen. Och få vet att även en middag med mager fisk ger tillräckligt mycket av syrorna. Det viktigaste ur ett folkhälsoperspektiv är att vi inte glömmer bort att äta fisk, säger han och ger ett litet tips till alla barnfamiljer:
– Några sardiner som pålägg på mackan eller lite makrill i tomatsås är också en bra källa, och det brukar barnen gilla.

Kostråd om fisk
Livsmedelsverket gick nyligen ut med nya kostråd vad gäller fisk. Till hösten kommer också mer detaljerade råd kring fisk och miljö.
•    Både vuxna och barn rekommenderas att äta fisk eller skaldjur två till tre gånger i veckan för att få i sig bland annat Omega 3-fettsyror, d-vitamin, jod och selen.
•    Välj miljömärkt fisk för att vara säker på att den är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt och att den kommer från starka bestånd.
•    Ett annat sätt att tänka miljövänligt är att äta olika sorters fisk, så att belastningen sprids på flera arter.
•    Barn och gravida kvinnor är mer känsliga för miljöföroreningar i fisk än andra och ska därför inte äta fisk som kan innehålla dioxin och PBC mer än två till tre gånger per år. Samma sak gäller för fisk som kan innehålla kvicksilver. Dioxin och PBC finns främst i strömming, vildfångad lax, öring från Östersjön, Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Kvicksilver finns i gädda, gös, abborre, svärdfisk, stor hälleflundra, haj, rocka och färsk tonfisk. Tonfisk på burk är en annan art än den färska och innehåller inte höga halter av kvicksilver.

Källa: Livsmedelsverket

Fakta

Testfakta har låtit analysföretaget Eurofins i Lidköping analysera tio fabrikat av frysta laxfiléer. Samtliga filéer är odlad lax (Salmo Salar) från Norge eller Chile. Följande fabrikat har analyserats:

* ICA
* Kingfish
* Royal Seafood
* Trawlic
* Royal Greenland
* Findus
* Rasco
* Coop
* Willys
* Compass

Laboratoriet har analyserat fetthalt, fettsyrasammansättning, vattenhalt och bakterier i tre filéer av varje fabrikat. Fettsyrasammansättningen visar på fördelningen av de nyttiga Omega 3-fettsyrorna EPA och DHA i procent av den totala fetthalten per 100 gram fisk.
Ingen av de analyserade laxproverna fick någon anmärkning när det gäller bakteriehalten.

Den norska odlade laxen får äta så mycket den vill och innehåller därför tre till fyra gånger så mycket fett som den vilda laxen. Fodret kan innehålla 35 till 40 procent fett. Fettinnehållet i laxen kan variera mellan olika uppfödare eftersom man tillåter innehållet av fett i fodret att variera mellan 12 och 40 procent. Fettinnehållet i köttet varierar också med storleken på fisken och generellt är större fisk fetare än liten fisk. (Källa: Svensk Fisk)

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Taggar: Omega-3 - Lax

Fler nyheter

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät kock- och sommelierstudenter från Grythyttan smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Kontinentalsängar - lagom mjuk och lagom hård för bästa vila

Det finns flera bra alternativ för den som vill köpa en säng i premiumklassen, visar Testfaktas test. Men ta god tid på dig innan du slår till – det är svårt reklamera en säng för att den ”inte är skön”.

Stora skillnader mellan smoothiemaskiner

En smoothie ska vara som namnet utlovar: Len. Men det är inte alla mixers som fixar det. Testfakta har testat åtta smoothiemaskiner i olika prisklasser

Så rensar du i röran – sex metoder

Är du trött på att huset svämmar över av prylar? Testfakta har tittat närmare på sex metoder för hur du rensar ditt hem. Till vår hjälp har vi tagit två riktiga ordningsexperter.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stora skillnader mellan luftrenare i Testfaktas test

En bra luftrenare kan förbättra kvaliteten på luften avsevärt både hemma och på jobbet. Men det är stora skillnader i hur bra luftrenarna faktiskt renar luften. Det visar Testfaktas omfattande laboratorietest.

Laboratorietest

Träningsbanden fortsatt usla på kalorimätning

Inget av aktivitetsarmbanden i Testfaktas test klarar att ange rätt kaloriförbrukning. För den som vill styra sitt kaloriintag är en kvalificerad gissning bättre, menar experten. 

Smarta hem-produkter inte alltid så smarta

Smarta hem-prylar säljs med löften om ett enklare liv. De är internetuppkopplade, intelligenta och ska ge oss mer tid över till annat. Men hur fungerar de i praktiken? Testfaktas reporter är inte helt övertygad.

 

Laboratorietest

Så gröna är de ”gröna tvättmedlen”

Många tvätt- och sköljmedel marknadsförs som särskilt naturliga och hållbara. Men vissa av dem innehåller mer fossila råvaror än vanliga tvättprodukter, visar Testfaktas analys.


Så fixar du belysningen till din inneodling

Med rätt belysning går det att odla inne året om. Men för den som ska välja växtlampor är det lätt att bli förvirrad. Glädjande nog behöver det inte vara så svårt som det verkar menar experten – bara du vet vad du ska titta efter.

Laboratorietest

Takboxar klarar inte krock i låg hastighet

En krock i 30 kilometer i timmen räcker för att vissa takboxar ska öppna sig och allt innehåll flyga ut. Men vissa tillverkare har bättrat sig, visar Testfaktas test. I testet har vi även jämfört hur enkla boxarna är att montera och packa samt om de håller tätt från regn.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.