Många tillsatser i vanlig glass

Många tillsatser i vanlig glass

Sommar, värme och glasskiosk. Den som svalkar sig med en glasspinne under heta sommardagar får inte bara i sig stora mängder socker och fett. Tillverkarna använder även mängder med tillsatser ? bland annat luft.

Ia Wadendal Publicerad: 2 aug, 2010
Läs senare

Svenskar äter nästan tolv kilo glass per person och år. Högsäsong för glassförsäljningen är förstås under sommaren. Utbudet är stort. Det finns mycket att välja på förutom gräddglass och ispinnar: sorbet, yoghurt-, havre- och tofuglass är några exempel.
Men vad innehåller glassen egentligen, och är den nyttig på något sätt?

De traditionella ingredienserna i glass är mjölk, grädde, fett och socker. Glassen i kiosken eller affären har fler beståndsdelar. Förutom det vanliga sockret tillsätts ofta också glukossirap.

Emulgeringsmedel används för att kunna blanda fett och vatten. Så kallade mono- och diglycerider från vegetabiliska fettsyror binder ihop fett och vatten till en stabil blandning. Det går också att åstadkomma med äggulor, men mono- och diglycerider är enklare att hantera i framställningsprocessen.

Stabiliseringsmedel används för att förhindra att glassen smälter snabbt. Både emulgerings- och stabiliseringsmedel kommer för det mesta från växter eller frukt. Fruktkärnmjöl är ett exempel på ett vanligt stabiliseringsmedel.

Men även om glassen innehåller fruktbitar och puréer så tillsätts ändå aromer och färgämnen. Enligt glasstillverkarna räcker inte smakämnena i bär och frukt till för att ge tillräcklig smak. Färgämnena används för att ge smakerna kulör, till exempel grön pistageglass.

En annan viktig ingrediens är luft. Det är faktiskt mycket luft i vanlig glass, som blir fluffigare, mjukare och lättare att äta när tillverkaren ”piskar in” luft.

Nyttigheten då? Visst finns vitaminer och mineraler i mjölken, men annars är glass rent generellt en rätt stor socker- och fettfälla.

– Jag tycker inte att man ska äta glass så ofta, eftersom den innehåller både fett och socker. Det gäller oavsett om den är hemgjord eller köpt i butik. Men när man äter ska man förstås unna sig den man tycker är godast, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Två eller tre gånger i veckan är det okej att äta glass, enligt Heléne Enghardt Barbieri. Men då gäller det att man inte äter en massa godis också. Då blir den totala socker- och fettkonsumtionen för hög.

Är yoghurt- och tofuglass nyttigare än vanlig glass?

– Det kan man inte säga generellt. Det är oftast mindre fett i yoghurtglass och sockermängden är likvärdig. Det gäller för tofuglassen också. Men den är ju bra för dem som inte kan äta vanlig glass, och den har möjligen en bättre fettsammansättning: vegetabiliska fetter och en mindre mängd mättat fett, säger Heléne Enghardt Barbieri.

Isglass och sorbet då, är inte det lite lättare glassar?

– De innehåller ofta mer socker än gräddglass. Men om man vill ta bort fettet så, javisst.

Osötade glassar finns egentligen inte, eftersom man tillsätter sötningsmedel istället för socker. De sötningsmedel man får i sig via glass är inte farliga, säger Heléne Enghardt Barbieri.

– Om man vill gå ner i vikt kan det vara bra att hålla sig till de sockerfria alternativen om man nu vill äta glass.

Själv är hon ingen stor glassfantast. Det blir glass högst en gång i månaden hos familjen Enghardt Barbieri.

– Vi äter inte glass så ofta. Under sommaren kan det kanske bli en gång i veckan, och sonen är inte heller så intresserad. Å andra sidan äter han en del annat onyttigt, säger hon och skrattar.

facebook Comments

Fler nyheter

Oro för farlig babysitter nonchalerades

Jeanette Norlings 4 månader gamla dotter blev hängande i sin babysitter med lekbågen mot halsen. Det var bara en i raden av incidenter, men när Jeanette Norling vände sig till Babylandbutiken och berättade om det inträffade fick hon kalla handen.

Hitta rätt energisnål dammsugare

Dammsugare går att göra energisnåla utan att kvaliteten försämras. Det visar ett test som Energimyndighetens Testlab gjort.

Ny 3G-mobil från Nokia

Se filmer från sprängtesterna

Här nedan kan du själv se hur de olika älgstudsarna klarade sprängtestet. Förloppet filmades med en höghastighetskamera ( 4000 bilder per sekund) för att kunna bedöma splitter och sprängverkan. Sex av vapnen klarade testet med endast en mindre buckla, medan två av vapnen exploderade och splitter från både stock och pipa spreds. Risken att skytten skadas allvarligt om pipan sprängs står klar. Klicka på play-knapparna nedan för att se en filmsekvens från varje sprängtest.

Fakta om testet

Håller inte barnens fötter torra

Populära gummistövlar för barn läcker. Flera åldras dessutom fort och kan spricka. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av gummistövlar.

Tre år sedan sängtestet - detta har hänt

I Testfaktas sängtest från 2004 vann den betydligt billigare sängen från Ekornes över både Dux och Hästens. Åtta sängar deltog i testet som visade att dyrast inte alls var lika med bäst. Vad har hänt sedan dess?

Lockpriser på resor granskas

I år har många anmälningar kommit in till Konsumentverket angående resebolagens lockpriser. De utannonserade resorna är svåra att få tag på och oftast finns de bara till dyrare pris.

Återkallade en miljon leksaker

I går meddelade Fisher Price att de drar tillbaka nära en miljon Kinatillverkade leksaker. Företaget återkallar produkterna i och med att den målade färgen kan ha en högre blyhalt än tillåtet. Inga farliga leksaker har sålts i svenska butiker.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.