Många tillsatser i vanlig glass

Många tillsatser i vanlig glass

Sommar, värme och glasskiosk. Den som svalkar sig med en glasspinne under heta sommardagar får inte bara i sig stora mängder socker och fett. Tillverkarna använder även mängder med tillsatser ? bland annat luft.

Ia Wadendal Publicerad: 2 aug, 2010
Läs senare

Svenskar äter nästan tolv kilo glass per person och år. Högsäsong för glassförsäljningen är förstås under sommaren. Utbudet är stort. Det finns mycket att välja på förutom gräddglass och ispinnar: sorbet, yoghurt-, havre- och tofuglass är några exempel.
Men vad innehåller glassen egentligen, och är den nyttig på något sätt?

De traditionella ingredienserna i glass är mjölk, grädde, fett och socker. Glassen i kiosken eller affären har fler beståndsdelar. Förutom det vanliga sockret tillsätts ofta också glukossirap.

Emulgeringsmedel används för att kunna blanda fett och vatten. Så kallade mono- och diglycerider från vegetabiliska fettsyror binder ihop fett och vatten till en stabil blandning. Det går också att åstadkomma med äggulor, men mono- och diglycerider är enklare att hantera i framställningsprocessen.

Stabiliseringsmedel används för att förhindra att glassen smälter snabbt. Både emulgerings- och stabiliseringsmedel kommer för det mesta från växter eller frukt. Fruktkärnmjöl är ett exempel på ett vanligt stabiliseringsmedel.

Men även om glassen innehåller fruktbitar och puréer så tillsätts ändå aromer och färgämnen. Enligt glasstillverkarna räcker inte smakämnena i bär och frukt till för att ge tillräcklig smak. Färgämnena används för att ge smakerna kulör, till exempel grön pistageglass.

En annan viktig ingrediens är luft. Det är faktiskt mycket luft i vanlig glass, som blir fluffigare, mjukare och lättare att äta när tillverkaren ”piskar in” luft.

Nyttigheten då? Visst finns vitaminer och mineraler i mjölken, men annars är glass rent generellt en rätt stor socker- och fettfälla.

– Jag tycker inte att man ska äta glass så ofta, eftersom den innehåller både fett och socker. Det gäller oavsett om den är hemgjord eller köpt i butik. Men när man äter ska man förstås unna sig den man tycker är godast, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Två eller tre gånger i veckan är det okej att äta glass, enligt Heléne Enghardt Barbieri. Men då gäller det att man inte äter en massa godis också. Då blir den totala socker- och fettkonsumtionen för hög.

Är yoghurt- och tofuglass nyttigare än vanlig glass?

– Det kan man inte säga generellt. Det är oftast mindre fett i yoghurtglass och sockermängden är likvärdig. Det gäller för tofuglassen också. Men den är ju bra för dem som inte kan äta vanlig glass, och den har möjligen en bättre fettsammansättning: vegetabiliska fetter och en mindre mängd mättat fett, säger Heléne Enghardt Barbieri.

Isglass och sorbet då, är inte det lite lättare glassar?

– De innehåller ofta mer socker än gräddglass. Men om man vill ta bort fettet så, javisst.

Osötade glassar finns egentligen inte, eftersom man tillsätter sötningsmedel istället för socker. De sötningsmedel man får i sig via glass är inte farliga, säger Heléne Enghardt Barbieri.

– Om man vill gå ner i vikt kan det vara bra att hålla sig till de sockerfria alternativen om man nu vill äta glass.

Själv är hon ingen stor glassfantast. Det blir glass högst en gång i månaden hos familjen Enghardt Barbieri.

– Vi äter inte glass så ofta. Under sommaren kan det kanske bli en gång i veckan, och sonen är inte heller så intresserad. Å andra sidan äter han en del annat onyttigt, säger hon och skrattar.

facebook Comments

Fler nyheter

Välj rätt vapen i kampen mot sniglarna

I många trädgårdar för så här års en hård kamp mot en slemmig liten rackare. Plus Sommar har jämfört några olika metoder för att stoppa mördarsniglarnas framfart. Men hjälp kan även komma från ett annat och oväntat håll.

Giftämne i smycken fara för barn

Lågprissmycken kan innehålla mycket höga halter av den giftiga tungmetallen bly. Det visar en granskning som Göteborgs miljöförvaltning gjort av smycken från några av stadens affärskedjor, skriver Göteborgs-Posten.

Uppföljning av trimmertest: Gröna batterier lika bra

Naturvårdsverket är kritiskt till producenternas val av batterier i trimrarna. Fullgoda alternativ till bly och kadmium finns. Men då måste tillverkaren själv ta fram det.

Pixelinflation i småkameror

PC för Alla har testat sju nya kompaktkameror och noterar att höga pixeltal inte betyder allt för bildkvaliteten. Testvinnare blev ändå kameran med högst upplösning.
Laboratorietest

Billigaste trimmern var också sämst

En trimmer utan sladd underlättar arbetet i trädgården. Men de billigare varianterna kommer inte långt innan det är dags att ladda om batteriet. Det visar ett stort laboratorietest som Testfakta har gjort.

Missledande om socker

Livsmedelsföretagen vill gärna skylta med att deras produkter är sockerfria. Men ofta är märkningen bristfällig och vilseledande. Nu ska Livsmedelsverket granska marknaden.

Fakta om testet

Rätt att vägra betala för dålig barnomsorg

Den som tycker att kvalitén på barnomsorgen eller hemtjänsten inte lever upp till förväntningarna kan låta bli att betala. Det slår Högsta domstolen fast i en ny dom.

Flytvästarna i testet var livsfarliga

Att en barnflytväst är CE-märkt betyder inte att den är säker. Testfaktas laboratorietest av 13 vanliga modeller visar att ingen av västarna uppfyller kraven i den nya säkerhetsstandarden.

För höga halter bekämpningsmedel i uruguyanska äpplen – igen

För andra gången inom loppet av bara några dagar har för höga halter bekämpningsmedel upptäckts i äppelsorten Royal Gala från Uruguay. Nu måste samtliga partier testas.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.