Grillarna som ger högst halt av cancerämne

Grillarna som ger högst halt av cancerämne

Laboratorietest

Valet av grillmetod påverkar risken att få i sig cancerframkallande ämnen. Sämst är gasolgrillen, som ger tre gånger så hög halt som en klotgrill. Det avslöjar Testfaktas laboratorieundersökning av fem olika grillmetoder.

Laboratorietest
Susanne Ståhl Mikael Bergling Publicerad: 21 jul, 2007
Läs senare

Sommaren är - trots regnet som varit - grillningens högsäsong. Grilldofterna sprider sig ute i naturen, från trädgårdar och balkonger. Något som blivit allt populärare är gasolgrillen. Den marknadsförs som bekväm och lätt att använda, men det finns en avigsida till enkelheten.
Testfakta.se har undersökt hur pass bra några av de vanligaste grillmetoderna är ur hälsosynpunkt. Fem typer av grillar har testats: kolgrill med lock (klotgrill), kolgrill utan lock, koleldad vertikalgrill, gasolgrill med lock och vanlig elugn med grillelement.
Det som framför allt har undersökts är i vilken utsträckning de olika metoderna ger upphov till cancerframkallande ämnen, så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
– Flera av PAH-substanserna är enligt EU misstänkt cancerogena, säger kemisten Sören Wretling vid Livsmedelsverket.
Högst halt hittades i det gasolgrillade köttet, cirka 18 mikrogram per kilo. Det var klart sämst. Bäst, det vill säga lägst halt, innehöll köttet som grillats i vertikalgrillen, cirka 0,8 mikrogram per kilo. Det är ungefär lika mycket som från den vanliga elugnen.
Som jämförelse kan man säga att en kotlett på 150 gram som gasolgrillas innehåller lika mycket PAH som en medelsvensk får i sig på en hel dag.
    Testerna utfördes av Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). För att kunna jämföra de olika grillmetoderna rättvist mättes under testet kontinuerligt de marinerade fläskkotletternas innertemperatur, grilltemperatur och hur mörka de var.
Till kolgrillarna användes briketter som tändes med tändvätska.
– Vi har försökt att göra testet så likt en vanlig grillning hemma som möjligt, men ändå rättvist. Vi såg till exempel till att all kol var askgrå innan vi lade på köttet, vilket många inte gör. Är man otålig och lägger på köttet för tidigt bränns det, vilket innebär risk för högre och sämre värden, säger Ulla-Karin Barr som är civilingenjör och projektledare vid SIK.
    För att ta reda på hur mycket PAH kotletterna innehöll efter grillning skickades de till Livsmedelsverket där de maldes ner och analyserades. Vertikalgrillen placerade sig bäst tillsammans med elugnen, klotgrill med och utan lock placerade sig i mitten och gasolgrillen sist. Enligt testet ger klotgrill med lock ett lägre PAH-värde än en kolgrill utan lock.
– Ingen av de testade metoderna ger höga halter, men att gasolgrillning ger högst PAH har vi även sett i andra studier. Det finns idag inget samlat gränsvärde för PAH i livsmedel, däremot för Bensapyren som ingår i PAH. Gränsvärdet är fem mikrogram vilket ingen av de analyserade kotletterna kommer upp i, säger Sören Wretling.
Innebär det att ingen av metoderna är farlig?
– Så är det, även om det självklart är bra att hålla så låg halt av PAH som möjligt, säger Sören Wretling.
    Vad kan då skillnaderna bero på? Det finns inget exakt svar på det, men det kan ha med förbränningen att göra.
– Ju högre värme desto mer fullständig förbränning sker och desto mindre rester av PAH blir det, säger Carl-Henrik Eriksson, kemist på Kemikalieinspektionen.
Ju högre värme man grillar på desto mindre PAH i köttet alltså. Men man får inte bränna köttet. Droppar det fett eller marinad på glöden kan den då flamma upp och bränna köttet med ökad halt av PAH som följd.
– Det är viktigt att aldrig grilla över öppen eld. Så fort det slår upp öppna lågor sotar köttet och då bildas de här ämnena, säger Sören Wretling.
Vad är farligast?
– Farligast är att grilla korv över öppen eld. Det ger de högsta värdena. säger Sören Wretling.
Även om gasolgrillen gav sämst resultat, finns det en fördel med den.
– En fördel med gasolgrillen jämfört med traditionella kolgrillar är att den ganska snabbt blir färdig att grilla på, vilket kan innebära minskad risk för att man bränner köttet, menar Ulla-Karin Barr.
    Enligt en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Epidemiology, löper den som under lång tid äter mycket hårt grillad mat ökad risk för bröstcancer. Den troligaste orsaken är att det vid höga temperaturer bland annat bildas just PAH.

Fakta

  • Testet omfattar följande grillmetoder: kolgrill med lock (klotgrill), kolgrill utan lock, koleldad vertikalgrill, gasolgrill med lock (grillgaller) och vanlig elugn med grillelement.
  • Institutet för Livsmedel och Bioteknik (ett dotterbolag till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) har svarat för de praktiska grilltesterna och Livsmedelsverket för analysen av köttet.
  • Testet har genomförts med utskuren fläskkotlettrad, cirka 155 gram per skiva. Kotletterna har marinerats över natten i en blandning av Carl P:s marinad och Knorrs grillkrydda.
  • Till klot- och vertikalgrillarna användes briketter (Landmann Barbecue) och tändvätska (T-gul).
  • Samtliga tester avbröts vid centrumtemperatur 69-72°C

Så grillades köttet på gasolgrillen:

Under lock. Två lågor på max under de
första minuterna för att skapa yta/färg på båda sidorna. Därefter sänkt till
knappt halv låga för att inte bränna köttet innan centrumtemperatur hade
uppnåtts. Temperaturen under locket
låg på 280-330°C (full låga) respektive 230-250°C (knappt halv låga)

Så grillades köttet i vertikalgrillen: Briketterna ordentlig glödande innan
köttet grillades. Temperaturen vid
halstret var 160-170°C.


Så grillades köttet i klotgrillen med och utan lock:
Briketterna var ordentlig glödande innan köttet lades på. Temperaturen under
locket innan köttet lades på var över 400°C vid testet utan lock.
Temperaturen under locket var 250 -280°C vid testet med lock.

Så grillades köttet i elugnen:
Temperturen i ugnen var 220 -
230°C med grillelement på
under grillning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Välj rätt larm till lägenheten

Efterfrågan på hemlarm till lägenheter växer. Men vad får man för pengarna? Testfakta har jämfört sju larm från olika företag.

Populärt diskmedel klassat som miljöfarligt

Yes Handdiskmedel klassas numera som miljöfarlig och får inte längre använda Svanen-märkningen. Orsaken är att EU skärpt klassificeringen av vissa tensider som finns i produkten.
Laboratorietest

Flera galonisar läcker

Som nya håller alla regnställ tätt. Men efter en tids användning är det flera som läcker, visar Testfaktas test.

Kritik mot DN:s prenumerationsvillkor

Det är oskäligt att kräva att en uppsägningen av en DN-prenumerationen bara kan ske per brev eller telefon, menar Konsumentverket.

Så kan du skydda barnen på nätet

Är du orolig för vad dina barn hittar på nätet? Surffilter, program och inställningar kan vara en hjälp, men också en falsk trygghet. "Det är viktigare med dialog än ett program i datorn", säger Johnny Lindqvist från Surfa Lugnt.

Laboratorietest

Penseltest visar på stora skillnader i effektivitet och resultat

Att penseln tar upp och släpper ifrån sig färgen på ett kontrollerat sätt är avgörande för prestandan. I Testfakta Researchs stora laboratorietest av lackpenslar kom en vidareutvecklad version av Anza Platinum ut som testvinnare.

Laboratorietest

Bilbarnstolar skyddar olika bra

Rätt bilbarnstol kan vara avgörande när olyckan är framme. Testfaktas test visar att stolarna skyddar barnet olika bra. "Det är extra tydligt när det gäller kollision från sidan", säger professorn i trafiksäkerhet.

Bästa smådjuret för barnfamiljen

”Snälla - bara ett litet djur, tigger barnen, efter att du vägrat dem en katt eller hund”. Nu har du gått med på det. Men vad kostar egentligen det lilla djuret? Och hur bra passar det i en svensk barnfamilj? Testfakta har svaren.

Varning för farliga D-droppar

Livsmedelsverket varnar för Inno Pharma vitamin D3 drops som innehåller en så hög halt D-vitamin att de kan vara farliga. Varningen gäller särskilt barn.

Forskare oense om socker som biföda

Socker kan göra bin sjuka och bidra till bidöden, menade biodlare och forskare i en tidigare artikel från Testfakta. Men uttalandena får kritik från annat forskarhåll. – Påståendena saknar vetenskaplig grund, hävdar Ingemar Fries, professor i biodling.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.