Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Det finns miljarder snälla bakterier i livsmedelsbutikernas kyldiskar och i hälsokosten. Probiotika, eller mjölksyrabakterier, i yoghurt och fil sägs hjälpa mot allt från magont till allergier. Men enligt näringsexperterna fungerar inte probiotika på alla.

Ia Wadendal/Testfakta Publicerad: 13 sep, 2010
Läs senare

I livsmedelshyllorna hittar du hälsofiler, hälsoyoghurtar, fruktdrycker och shots med olika sorters laktobaciller och bifidusbakterier. I hälsokostaffären erbjuds tabletter och kapslar med ungefär samma innehåll fast oftast med betydligt större mängder av de ”goda” bakterierna. Samlingsnamnet för de nyttiga bakterierna är probiotika och Världshälsoorganisationen WHO definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten”.

I tarmen har varje individ omkring ett kilo bakterier, både ”goda” och ”onda”. För att förbli frisk är det viktigt att bakterierna är i balans – balansen rubbas lätt om vi stressar, får infektioner, äter dåligt eller använder antibiotika. Då kan en del av de goda bakterierna slås ut, och det är just vi sådana tillfällen som det kan finnas anledning att tillföra probiotika. Men nutritionister tycker det är svårt att ge råd om vilka bakterier man ska tillföra och i vilken mängd. Det beror på att varje individ har sitt alldeles egna ekosystem i tarmen.

Förr i tiden var det lättare att få i sig de nyttiga bakterierna – då åt vi mer syrad mat som innehåller laktobaciller.

– Det är jättesvårt att ge exakta råd om probiotiska produkter. En blandning är nog bra, man får prova sig fram och kanske hålla på under en längre tid. Tarmfloran är ju individuell och kan påverkas av så mycket, säger Ulla Johansson, erfaren nutritionist och verksam vid Idun Näringskonsult i Lund.

Individens tarmflora kan vara präglad av mammans konsumtion av antibiotika eller kost. Det kan också finnas andra bakomliggande orsaker till en orolig mage som inte nödvändigtvis har med bakterier i tarmen att göra.

– Probiotika och dess effekter är ett spännande område, men det är omöjligt att säga något tvärsäkert om hur det fungerar och om det gör det på den enskilde. Än så länge är få bakterier kartlagda. Det är också skillnader inom olika bakteriestammar, konstaterar Ulla Johansson.

Hon använder probiotika själv eftersom hon har lite orolig mage, och tycker att det gör en viss nytta – ”men det är ju en subjektiv känsla och innebär inte att det fungerar på alla”.

Det har gjorts många studier av probiotika och forskarna tycker att det är ett intressant område. Ett problem är dock att ett flertal av de genomförda studierna gjorts av tillverkarna, som ju har ett egenintresse i sina produkter.

Kliniska studier – vetenskapliga undersökningar av en produkts säkerhet och effekt på människor – av probiotika har gjorts när det gäller diarré hos spädbarn och diarré i samband med antibiotikaanvändning. De visar att sjuktiden förkortas med probiotika. Samtidigt har Sahlgrenska akademin gjort en studie som visar att probiotika inte biter på salmonella.

Frida Fåk, forskare och doktor i zoologisk biologi vid Göteborgs universitet, håller på med studier som rör immunförsvaret och probiotika. Hennes råd till konsumenten är att noga kontrollera vad de probiotiska produkterna innehåller för bakterier och om det finns en kliniskt bevisad effekt.

– Man kan gå in på nätet och kolla om internationella vetenskapliga tidskrifter skrivit om produkten, och läsa om olika studier, säger hon.

Själv dricker hon probiotisk fruktdryck varje morgon i förebyggande syfte mot infektioner.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Billig lampa ger bäst belysning

Flera LED-lampor klarar knappt nivån för inomhusbelysning och vissa ger onödigt mycket flimmer, visar Testfaktas test. Bäst resultat får lågprislampan från Clas Ohlson.

Kända danska modekläder innehåller gift

De danska klädmärkena Vero Moda, Only och Jack & Jones innehåller det hormonstörande giftet NPE i mycket höga halter. Det visar en rapport från Greenpeace.

Glasspinnar återkallas

Livsmedelsföretaget Unilever återkallar glasspinnarna GB Favorit eftersom de innehåller nötter som inte deklareras på förpackningen.

Listeria i pastasallad från ICA

ICA återkallar två sallader av märket ICA To Go efter att man hittat listeriabakterier i produkterna vid en rutinkontroll.

Jultidningspremien som får Konsumentverket att se rött

Skulle du sätta din 10-åring på en motorcykel som går i 85 km i timmen? Konsumentverket rasar mot förlagens nya jultidningspremier, men det är Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet. – Tyvärr är det en produkt som inte prioriterats särskilt högt, säger Carl-Axel Sundström som arbetar med trafiksäkerhet på myndigheten.

Locktång återkallas från konsumenter

Locktången Melissa har orsakat flera allvarliga personskador. Nu uppmanar Elsäkerhetsverket konsumenter att lämna tillbaka produkten. - Har du denna produkt hemma ska du lämna tillbaka den för att säkerställa att du inte skadas, säger Susanne Sundström, inspektör vid Elsäkerhetsverket.

Varannan e-handlare bryter mot lagen

Konsumenter som handlar på nätet får fel information om sina rättigheter, visar en granskning som Konsumentverket har gjort. Framförallt slarvar e-handelsföretagen med ångerrätten.
Laboratorietest

Stor skillnad mellan barnstolars stabilitet

Barnstolar orsakar många allvarliga olyckor varje år. Testfakta har undersökt vilken stol som är lättast att välta och svårast att ta sig ur.


Stärkta misstankar mot akrylamid

Ny forskning stärker sambandet mellan akrylamid och förhöjd cancerrisk. Därför kräver Livsmedelsverket, tillsammans med myndigheter i fyra andra länder, att EU utvärderar riskerna på nytt.

Led-lampa på Gekås återkallas

Elsäkerhetsverket har stoppat försäljningen av led-lampan LEDX som bland annat säljs på Gekås i Ullared. Lampan avger störningar via nätanslutningen och kan påverka annan elektrisk utrustning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.