Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Det finns miljarder snälla bakterier i livsmedelsbutikernas kyldiskar och i hälsokosten. Probiotika, eller mjölksyrabakterier, i yoghurt och fil sägs hjälpa mot allt från magont till allergier. Men enligt näringsexperterna fungerar inte probiotika på alla.

Ia Wadendal/Testfakta Publicerad: 13 sep, 2010
Läs senare

I livsmedelshyllorna hittar du hälsofiler, hälsoyoghurtar, fruktdrycker och shots med olika sorters laktobaciller och bifidusbakterier. I hälsokostaffären erbjuds tabletter och kapslar med ungefär samma innehåll fast oftast med betydligt större mängder av de ”goda” bakterierna. Samlingsnamnet för de nyttiga bakterierna är probiotika och Världshälsoorganisationen WHO definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten”.

I tarmen har varje individ omkring ett kilo bakterier, både ”goda” och ”onda”. För att förbli frisk är det viktigt att bakterierna är i balans – balansen rubbas lätt om vi stressar, får infektioner, äter dåligt eller använder antibiotika. Då kan en del av de goda bakterierna slås ut, och det är just vi sådana tillfällen som det kan finnas anledning att tillföra probiotika. Men nutritionister tycker det är svårt att ge råd om vilka bakterier man ska tillföra och i vilken mängd. Det beror på att varje individ har sitt alldeles egna ekosystem i tarmen.

Förr i tiden var det lättare att få i sig de nyttiga bakterierna – då åt vi mer syrad mat som innehåller laktobaciller.

– Det är jättesvårt att ge exakta råd om probiotiska produkter. En blandning är nog bra, man får prova sig fram och kanske hålla på under en längre tid. Tarmfloran är ju individuell och kan påverkas av så mycket, säger Ulla Johansson, erfaren nutritionist och verksam vid Idun Näringskonsult i Lund.

Individens tarmflora kan vara präglad av mammans konsumtion av antibiotika eller kost. Det kan också finnas andra bakomliggande orsaker till en orolig mage som inte nödvändigtvis har med bakterier i tarmen att göra.

– Probiotika och dess effekter är ett spännande område, men det är omöjligt att säga något tvärsäkert om hur det fungerar och om det gör det på den enskilde. Än så länge är få bakterier kartlagda. Det är också skillnader inom olika bakteriestammar, konstaterar Ulla Johansson.

Hon använder probiotika själv eftersom hon har lite orolig mage, och tycker att det gör en viss nytta – ”men det är ju en subjektiv känsla och innebär inte att det fungerar på alla”.

Det har gjorts många studier av probiotika och forskarna tycker att det är ett intressant område. Ett problem är dock att ett flertal av de genomförda studierna gjorts av tillverkarna, som ju har ett egenintresse i sina produkter.

Kliniska studier – vetenskapliga undersökningar av en produkts säkerhet och effekt på människor – av probiotika har gjorts när det gäller diarré hos spädbarn och diarré i samband med antibiotikaanvändning. De visar att sjuktiden förkortas med probiotika. Samtidigt har Sahlgrenska akademin gjort en studie som visar att probiotika inte biter på salmonella.

Frida Fåk, forskare och doktor i zoologisk biologi vid Göteborgs universitet, håller på med studier som rör immunförsvaret och probiotika. Hennes råd till konsumenten är att noga kontrollera vad de probiotiska produkterna innehåller för bakterier och om det finns en kliniskt bevisad effekt.

– Man kan gå in på nätet och kolla om internationella vetenskapliga tidskrifter skrivit om produkten, och läsa om olika studier, säger hon.

Själv dricker hon probiotisk fruktdryck varje morgon i förebyggande syfte mot infektioner.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

En ekologisk banan är en giftfri banan

Listan på bekämpningsmedel blir lång när Testfakta låter analysera bananer. Som mest hittade labbet sju olika gifter i skalet på en och samma banansort. Och flera av gifterna finns inte bara i skalet. Garanterat giftfria är bara de ekologiska bananerna.

Satsa på rätt kort för resan

Att resa på kredit är inget som konsumentrådgivare brukar rekommendera. Men att däremot betala sin resa med kreditkort har definitivt sina fördelar: – Har du till exempel betalt flygbiljetter på ett kreditkort finns det möjlighet att få pengarna tillbaka av kortföretaget om flygbolaget råkar gå i konkurs, säger Fredrik Nordquist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Laboratorietest

Hälften av bänkskivorna står inte emot fukten

På fyra av åtta köksbänkskivor i Testfaktas test kryper vatten och ånga in under kantlisten och skadar skivan. – Har fukten väl kommit in och skivan börjat svälla är det svårt att rädda den, säger Bengt-Åke Andersson, testledare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Risk för salmonella i blandfärs från ICA

ICA återkallar blandfärs med märket ICA Basic då det finns risk för salmonella i färsen.

Så hittar du bästa mobiltelefonlösningen för ditt barn

För många barn står en egen mobiltelefon överst på önskelistan. Men en ny mobiltelefon kan innebära både oväntade kostnader och oanade risker. Idag erbjuder flera mobiloperatörer särskilda lösningar för barn och barnfamiljer. Testfakta guidar bland tjänsterna.

Risk för metallspån i ICA:s skinka

ICA återkallar fem charkartiklar av sitt eget märke sedan det blivit känt att produkterna kan innehålla metallspån.

Höga halter arsenik i kosttillskott

Livsmedelsverket varnar för extremt höga halter arsenik i det asiatiska kosttillskottet Superior Niu-Huang Chieh-tu-pien. Om man doserar kosttillskottet enligt förpackningens rekommendationer blir halten arsenik så hög att det kan innebära en allvarlig hälsofara.
Laboratorietest

Underkänt för åtta av tio flytvästar

Bara två av de uppblåsbara flytvästarna i Testfaktas test får godkänt. Resterande åtta lyckas inte hålla munnen tillräckligt högt över vattenytan.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.