Miljöskadliga ämnen sprids från skidvallan

Miljöskadliga ämnen sprids från skidvallan

Fluorämnen i vallan ger bra glid, men kan skada både dig och naturen. Längs Vasaloppsspåret har förhöjda halter av problemämnena uppmätts. – Fråga efter fluorfri valla, råder miljökemisten Merle Plassmann.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 15 Feb, 2016
Läs senare

Fluorkarboner är kemikalier som många företag i kläd- och skobranschen nu försöker fasa ut, inte minst för att möta kraven från miljömedvetna konsumenter. Men när det handlar om skidvallor används samma typ av ämnen som försäljningsargument. ”100% Fluorcarbon”, står det med på de dyraste vallorna i sportbutiken.

– Jag förstår att de här ämnena ger en bra effekt för skidåkarna, men ur miljöperspektiv är de lika problematiska oavsett var de används, säger Jenny Ivarsson, utredare på Kemikalieinspektionen.

Fluorkarbonerna, som är det man kallar för högfluorerade ämnen, används i glidvallan för att ge skidorna ännu bättre glid mot snön, och i fästvallan för att förhindra att snön fryser fast.

Tidigare undersökningar har visat att ämnena kan vara en hälsorisk för den som hanterar vallan. Ett annat problem är att både fluorkarbonerna och deras biprodukter PFCAs hamnar i naturen allt eftersom vallan släpper. 2010 undersökte forskare från Stockholms universitet både snön och jorden längs med Vasaloppsspåret. Prover visade på klart förhöjda halter av PFCAs. Mest fann de i början av sträckan där mycket av vallan nöts av. Halterna var också betydligt högre i jorden än i snön.

– Det visar att de här ämnena finns kvar där de lämnats i snön. Några ökas på efter varje vinter, medan andra sköljs bort med regnvattnet och hamnar i sjöar och grundvattnet, säger Merle Plassmann, miljökemist och en av forskarna bakom studien.

Christer Majbäck, skidlegendar från åttio- och nittiotalet och numera VD på svenska vallamärket Ski-Go ser inget problem med att sälja vallan.

– Visst är miljöaspekten viktig, men vi följer de regler som finns för vilka kemikalier som får användas. Och jämfört med andra källor till miljöskadliga ämnen är vallans bidrag så litet att det inte kan spela någon roll i sammanhanget.

Vallatillverkaren Swix uppger att de nu börjat använda fluormolekyler som är lättare att bryta ner. De understryker också att de följer alla regler och att halterna av PFOA i deras valla är minimala.

Men forskaren Merle Plassmann tycker inte att det räcker.

– Jag tycker att man bör fråga efter helt fluorfri valla.

I vallan utan fluor är det vanligtvis paraffin som fixar glidet. Det är gjort av kolväten och vallan brukar vara märkt ”hydrocarbon”.

Kemikalieinspektionens expert Jenny Ivarsson tycker också att det är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt, eftersom kolväten är lättare för naturen att bryta ned.

– De högfluorerade alternativen som används idag är fortfarande extremt persistenta. För att minska spridningen av dem i naturen är det viktigt att titta på alla källor, och som skidåkare tycker jag att man kan fråga sig om man verkligen har behov av en valla med fluor, säger Jenny Ivarsson.

Fluorkarboner/ högfluorerade ämnen
  • Idag är det bara ett mindre antal högfluorerade ämnen som är reglerade. Dit hör det förbjudna PFOS och även PFOA som är förbjudet i Norge och håller på att begränsas inom EU.
  • Kring många andra högfluorerade ämnen saknas information om hälso- och miljöeffekterna. Men eftersom ämnena är mycket svåra för naturen att bryta ner och riskerna inte är kartlagda anser Kemikalieinspektionen och många miljöforskare att spridningen i naturen bör begränsas.
  • Fluorkarboner är en större grupp kemikalier där högfluorerade ämnen ingår. När man talar om fluorkarboner i valla eller impregnering är det enligt Kemikalieinspektionen högfluorerade ämnen som avses.
  • Vissa högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara i sig själva medan andra bildar biprodukter som inte bryts ner i miljön.

Vallan kan skada hälsan

  • Forskare från Örebro universitet har undersökt hur fluorämnena påverkar de som hanterar vallan. Undersökningen visade att fluorämnena togs upp av kroppen, där de sedan kunde brytas ner till det skadliga ämnet PFOA. PFOA har visat sig kunna vara både hormonstörande och cancerframkallande.

Högfluorerade ämnen i Vasaloppsspåret

  • 2010 undersöktes halterna av högfluorerade ämnen Vasaloppsspåret. Prover togs på både snön och jorden. Sedan analyserades förekomsten av olika PFCAs (Perfluoralkyl carboxylic acids), som bildas som biprodukt till andra högfluorerade ämnen.
  • I proverna hittades bland annat PFOA, men också en lång rad andra liknande fluorämnen som det inte forskats så mycket på.
  • Halterna var högst i jorden nära starten. Ämnena kan härledas till skidåkarnas valla.

facebook Comments

Fler nyheter

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.