Många gifter i snuset

Många gifter i snuset

Laboratorietest

Att snusa är ingen hälsokur. Under läppen stoppar snusaren en rad farliga ämnen utöver det starkt beroendeframkallande nikotinet. Hur mycket tungmetaller, nitrosaminer och rester av bekämpningsmedel man får i sig beror på vilken prilla man väljer.

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 13 Jun, 2014
Läs senare

I Sverige snusar uppskattningsvis 18 procent av männen och fyra procent av kvinnorna trots att det är välkänt att nikotin är både giftigt och starkt beroendeframkallande. Men nikotinet är långt ifrån det enda hälsofarliga ämnet som snusaren får i sig.

På uppdrag av Testfakta har det oberoende laboratoriet Eurofins analyserat innehållet i sex populära portionssnus från olika tillverkare. Laboratoriet mätte inte bara mängden nikotin utan också hur mycket nitrosaminer, tungmetaller och bekämpningsmedel som fanns i de olika snussorterna.

– De tobaksspecifika nitrosaminerna har visat sig vara mycket potenta när det gäller cancer, säger Rosaria Galanti, läkare och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, som forskat på tobak i över tjugo år.

[PDF]

Testfaktas analys visar på stora skillnader mellan portionssnusen. Mest nitrosaminer finns det i LD, som till och med överskrider WHO:s rekommenderade gränsvärde. Den totala halten nitrosaminer är drygt tre gånger så hög i LD som i General. Men Rosaria Galanti tycker att man ska vara uppmärksam även på låga halter:

– Man ska ha klart för sig att det inte finns något som säger att lägre koncentrationer skulle vara ofarligt, det är trots allt cancerframkallande ämnen vi talar om.

Idag har inte Livsmedelsverket något gränsvärde för hur mycket nitrosaminer som snus får innehålla:

– Vi tittar på om det finns för forskningsunderlag för att sätta gränsvärden för tobaksspecifika nitrosaminer. Men det är något som antagligen kommer att ta tid i så fall, säger Hannes Eintrei, jurist på Livsmedelsverket.

Något som också varierar mellan de analyserade portionssnusen är halten nikotin. Här har portionssnuset från Skruf de högsta halterna. Minst nikotin innehåller portionssnuset från LD. 

Analysen visar också på rester av bekämpningsmedel i alla snussorter. I LD:s snus hittade laboratoriet bara en, men i General finns rester från tolv olika pesticider.

– För att få ett snus med lägsta möjliga nivåer av oönskade ämnen som nitrosaminer köper vi in tobak från olika delar av världen. Det medför att det kan finnas låga nivåer av olika sorters bekämpningsmedel i snuset, säger Johan Lindholm, laboratoriechef på Swedish Match.

Utöver detta visar analysen att samtliga snussorter innehåller både tungmetaller och formaldehyd. Men Anneli Widenfalk som är toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, anser inte att varken tungmetaller, formaldehyd eller bekämpningsmedel är något som snusaren behöver oroa sig över, då mängderna är så små att de inte förväntas ge en ökad hälsorisk:

– Om man jämför med de skyhöga halterna av nikotin så är det mycket små mängder man får i sig av de här hälsofarliga ämnena. Självklart skulle det vara bättre för hälsan om man kunde begränsa sitt intag av ämnena, särskilt tungmetaller, eller ännu hellre inte snusa alls.

Fakta om testet

Testfakta valde ut populära portionssnus från sex olika tillverkare, och som säljs på den svenska marknaden.

Det oberoende laboratoriet Eurofins Food & Agro Testing Sweden fick i uppdrag av Testfakta att analysera innehållet i en dosa av varje portionssnus.

Laboratoriet mätte halterna av bland annat nikotin, nitrosaminer, formaldehyd, tungmetaller och rester av bekämpningsmedel.

Alla halter är uppmätta i fuktigt snus.

WHO:s rekommenderade gränsvärde för nitrosaminerna NNN och NNK avser halten i torr-tobak. Enligt tidigare analyser innehåller portionssnus i genomsnitt 45 procent vatten.

Fakta: Hälorisker med svenskt snus

Hälsorisker med svenskt snus

Det finns mycket litet belagd forskning kring snusets hälsoeffekter. Det beror på att det är en förhållandevis liten grupp människor i Sverige som bara snusar (och inte röker eller har rökt). Det man vet är:

  • Snusare har större risk att drabbas av matstrupscancer och cancer i bukspottskörteln.
  • Hos snusande gravida finns det ökad risk för att fostret dör, föds för tidigt, får en låg födelsevikt.
  • Vissa samband finns också mellan snusning och ökad risk för diabetes och kraftig viktuppgång.
  • Just nu pågår en stor statistisk undersökning som ska titta på riskerna för att drabbas av cancer och Parkinsons sjukdom om man snusar.

Fakta: Epidemiolog Cecilia Magnusson, KI. ”Health Effects of Snus Use” av Jenny Hansson, 2012

Några farliga ämnen i svenskt snus

  • Tobaksspecifika nitrosaminer: En grupp cancerframkallande ämnen som uppkommer i samband med torkning och förvaring av tobaken. Idag klassas två av ämnena, NNN och NNK som särskilt farliga.
  • Nikotin: Ett start beroendeframkallande gift som finns naturligt i tobak. Ett nervgift som verkar sammandragande på blodkärlen.
  • Formaldehyd: Cancerframkallande. Används inom tillverkningsindustrin men finns också Finns naturligt i många växter.
  • Tungmetaller: Tas upp av tobaksplantan. Halterna är beroende av vilka ämnen som finns i jord, luft och vatten där tobaken odlas.

Källa: Tobaksfakta.se, 1177 Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten.

WHO:s rekommendationer

  • Alla konsumentprodukter med nikotin i sig bör regleras.
  • Snus bör regleras genom kontroll av produktinnehåll.
  • Till att börja med, bör länderna sätta ett gränsvärde för halten av de tobaksspecifika nitrosaminerna NNN och NNK. Gränsvärdet för dessa två tillsammans bör inte överstiga 2 mikrogram/gram, uppmätt i torr-tobak.

Källa: WHO Technical Report Series 955: WHO Study Group on Tobacco Product Regulation, 2009

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn Berry 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn Berry 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Byggmax impregnerad trall

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax laboratorietestat och verifierat kvaliteten på Byggmax tryckimpregnerade trallvirke. Resultatet för fyra olika batcher visar att trallvirket uppfyller kraven på virkeskvalitet och impregnering samt att levererade längder motsvarar specifikationen.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i standardklassen

Rätt stöd för axlar och nacke är avgörande för en god sömn. Men för att nackmusklerna ska kunna slappna av behövs en avlastande säng. Flera sängar i Testfaktas laboratorietest av kontinentalsängar har bra ergonomi, men det som utmärker de bästa är att de också andas bra och har bra uthållighet.

Laboratorietest

Två vinnare i stort test av bäddmadrasser

Man behöver inte vara prinsessan på ärten för att känna skillnad på olika bäddmadrasser. Men i Testfaktas stora laboratorietest blev det jämnt lopp mellan Mio Sleep Delux och Hilding Harmony Vent – båda blev Bäst i test.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Canvac luftrenare CLR6540V

Testfakta Research har på uppdrag av Elon laboratorietestat Canvac CLR6540V luftrenare.  Canvac har hög max-kapacitet, klarar att rena rum upp till 15 kvadratmeter vid mycket låg ljudnivå (20dB) och är enkel att använda.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Laboratorietest

Hitta dina favoriter – test av strumpbyxor

Strumpbyxor är stapelvara i många kvinnors garderober. Men det är ett ömtåligt plagg som ofta skapar stor omsättning i strumplådan. Testfakta har testat åtta par svarta strumpbyxor från några av de mest kända varumärkena på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.