Många gifter i snuset

Många gifter i snuset

Laboratorietest

Att snusa är ingen hälsokur. Under läppen stoppar snusaren en rad farliga ämnen utöver det starkt beroendeframkallande nikotinet. Hur mycket tungmetaller, nitrosaminer och rester av bekämpningsmedel man får i sig beror på vilken prilla man väljer.

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 13 Jun, 2014
Läs senare

I Sverige snusar uppskattningsvis 18 procent av männen och fyra procent av kvinnorna trots att det är välkänt att nikotin är både giftigt och starkt beroendeframkallande. Men nikotinet är långt ifrån det enda hälsofarliga ämnet som snusaren får i sig.

På uppdrag av Testfakta har det oberoende laboratoriet Eurofins analyserat innehållet i sex populära portionssnus från olika tillverkare. Laboratoriet mätte inte bara mängden nikotin utan också hur mycket nitrosaminer, tungmetaller och bekämpningsmedel som fanns i de olika snussorterna.

– De tobaksspecifika nitrosaminerna har visat sig vara mycket potenta när det gäller cancer, säger Rosaria Galanti, läkare och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, som forskat på tobak i över tjugo år.

[PDF]

Testfaktas analys visar på stora skillnader mellan portionssnusen. Mest nitrosaminer finns det i LD, som till och med överskrider WHO:s rekommenderade gränsvärde. Den totala halten nitrosaminer är drygt tre gånger så hög i LD som i General. Men Rosaria Galanti tycker att man ska vara uppmärksam även på låga halter:

– Man ska ha klart för sig att det inte finns något som säger att lägre koncentrationer skulle vara ofarligt, det är trots allt cancerframkallande ämnen vi talar om.

Idag har inte Livsmedelsverket något gränsvärde för hur mycket nitrosaminer som snus får innehålla:

– Vi tittar på om det finns för forskningsunderlag för att sätta gränsvärden för tobaksspecifika nitrosaminer. Men det är något som antagligen kommer att ta tid i så fall, säger Hannes Eintrei, jurist på Livsmedelsverket.

Något som också varierar mellan de analyserade portionssnusen är halten nikotin. Här har portionssnuset från Skruf de högsta halterna. Minst nikotin innehåller portionssnuset från LD. 

Analysen visar också på rester av bekämpningsmedel i alla snussorter. I LD:s snus hittade laboratoriet bara en, men i General finns rester från tolv olika pesticider.

– För att få ett snus med lägsta möjliga nivåer av oönskade ämnen som nitrosaminer köper vi in tobak från olika delar av världen. Det medför att det kan finnas låga nivåer av olika sorters bekämpningsmedel i snuset, säger Johan Lindholm, laboratoriechef på Swedish Match.

Utöver detta visar analysen att samtliga snussorter innehåller både tungmetaller och formaldehyd. Men Anneli Widenfalk som är toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, anser inte att varken tungmetaller, formaldehyd eller bekämpningsmedel är något som snusaren behöver oroa sig över, då mängderna är så små att de inte förväntas ge en ökad hälsorisk:

– Om man jämför med de skyhöga halterna av nikotin så är det mycket små mängder man får i sig av de här hälsofarliga ämnena. Självklart skulle det vara bättre för hälsan om man kunde begränsa sitt intag av ämnena, särskilt tungmetaller, eller ännu hellre inte snusa alls.

Fakta om testet

Testfakta valde ut populära portionssnus från sex olika tillverkare, och som säljs på den svenska marknaden.

Det oberoende laboratoriet Eurofins Food & Agro Testing Sweden fick i uppdrag av Testfakta att analysera innehållet i en dosa av varje portionssnus.

Laboratoriet mätte halterna av bland annat nikotin, nitrosaminer, formaldehyd, tungmetaller och rester av bekämpningsmedel.

Alla halter är uppmätta i fuktigt snus.

WHO:s rekommenderade gränsvärde för nitrosaminerna NNN och NNK avser halten i torr-tobak. Enligt tidigare analyser innehåller portionssnus i genomsnitt 45 procent vatten.

Fakta: Hälorisker med svenskt snus

Hälsorisker med svenskt snus

Det finns mycket litet belagd forskning kring snusets hälsoeffekter. Det beror på att det är en förhållandevis liten grupp människor i Sverige som bara snusar (och inte röker eller har rökt). Det man vet är:

  • Snusare har större risk att drabbas av matstrupscancer och cancer i bukspottskörteln.
  • Hos snusande gravida finns det ökad risk för att fostret dör, föds för tidigt, får en låg födelsevikt.
  • Vissa samband finns också mellan snusning och ökad risk för diabetes och kraftig viktuppgång.
  • Just nu pågår en stor statistisk undersökning som ska titta på riskerna för att drabbas av cancer och Parkinsons sjukdom om man snusar.

Fakta: Epidemiolog Cecilia Magnusson, KI. ”Health Effects of Snus Use” av Jenny Hansson, 2012

Några farliga ämnen i svenskt snus

  • Tobaksspecifika nitrosaminer: En grupp cancerframkallande ämnen som uppkommer i samband med torkning och förvaring av tobaken. Idag klassas två av ämnena, NNN och NNK som särskilt farliga.
  • Nikotin: Ett start beroendeframkallande gift som finns naturligt i tobak. Ett nervgift som verkar sammandragande på blodkärlen.
  • Formaldehyd: Cancerframkallande. Används inom tillverkningsindustrin men finns också Finns naturligt i många växter.
  • Tungmetaller: Tas upp av tobaksplantan. Halterna är beroende av vilka ämnen som finns i jord, luft och vatten där tobaken odlas.

Källa: Tobaksfakta.se, 1177 Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten.

WHO:s rekommendationer

  • Alla konsumentprodukter med nikotin i sig bör regleras.
  • Snus bör regleras genom kontroll av produktinnehåll.
  • Till att börja med, bör länderna sätta ett gränsvärde för halten av de tobaksspecifika nitrosaminerna NNN och NNK. Gränsvärdet för dessa två tillsammans bör inte överstiga 2 mikrogram/gram, uppmätt i torr-tobak.

Källa: WHO Technical Report Series 955: WHO Study Group on Tobacco Product Regulation, 2009

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Höga halter allergena konserveringsmedel i boxviner

Storsäljande vinboxar innehåller så mycket svaveldioxid att de bör undvikas av överkänsliga personer, visar Testfaktas test. En förklaring är vinernas höga sockerhalter.
– Tillsätter du socker behöver du tillsätta mer konserveringsmedel, säger vinexperten.

Experten: Supermaten gör oss inte friskare

Dyr ”superfood” från andra sidan jordklotet är oftast pengarna i sjön. Nyttig svensk vardagsmat kan vara minst lika hälsosamt, menar näringsexperten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Så mycket påverkar filtret kaffesmaken

”Mjukt och välbalanserat ” eller ”platt utan karaktär” men med tydlig bismak. Valet av kaffefilter betyder mer än vad man tror, visar Testfaktas test.

Testfakta uppgraderar betygskalan

Den nuvarande betygsskalan 1 till 5 räcker inte längre till. Fler testparametrar och generellt bättre produkter kräver en mer detaljerad betygsskala. Den nya skalan 1 till 10 kommer att göra det tydligare för dig som läsare.

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät kock- och sommelierstudenter från Grythyttan smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Kontinentalsängar - lagom mjuk och lagom hård för bästa vila

Det finns flera bra alternativ för den som vill köpa en säng i premiumklassen, visar Testfaktas test. Men ta god tid på dig innan du slår till – det är svårt reklamera en säng för att den ”inte är skön”.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa rakhyveln för len hud

En nära och följsam rakning som inte irriterar eller skadar huden är några av de viktigaste egenskaperna för en rakhyvel. I Testfaktas omfattande laboratorietest har åtta olika hyvlar testats på 21 försökspersoner och stålets skärpa och uthållighet jämförts.
 

Stora skillnader mellan smoothiemaskiner

En smoothie ska vara som namnet utlovar: Len. Men det är inte alla mixers som fixar det. Testfakta har testat åtta smoothiemaskiner i olika prisklasser

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så rensar du i röran – sex metoder

Är du trött på att huset svämmar över av prylar? Testfakta har tittat närmare på sex metoder för hur du rensar ditt hem. Till vår hjälp har vi tagit två riktiga ordningsexperter.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stora skillnader mellan luftrenare i Testfaktas test

En bra luftrenare kan förbättra kvaliteten på luften avsevärt både hemma och på jobbet. Men det är stora skillnader i hur bra luftrenarna faktiskt renar luften. Det visar Testfaktas omfattande laboratorietest.

Laboratorietest

Träningsbanden fortsatt usla på kalorimätning

Inget av aktivitetsarmbanden i Testfaktas test klarar att ange rätt kaloriförbrukning. För den som vill styra sitt kaloriintag är en kvalificerad gissning bättre, menar experten. 

Smarta hem-produkter inte alltid så smarta

Smarta hem-prylar säljs med löften om ett enklare liv. De är internetuppkopplade, intelligenta och ska ge oss mer tid över till annat. Men hur fungerar de i praktiken? Testfaktas reporter är inte helt övertygad.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.