Sockerdiet kan förklara bidöd

Sockerdiet kan förklara bidöd

Om bina får behålla lite av sin honung som vinterföda klarar de att skydda sig bättre mot sjukdomar och bakterier, menar forskare. Foto: Shutterstock
Det är vanligt att bin får socker istället för honung att leva på under vintern. Inte ens KRAV kräver att bina ska få honung som vinterföda. Foto: Shutterstock

Socker som vinterföda åt bina istället för honung kan vara en orsak till bidöden, menar flera biodlare och forskare. Men som konsument är det svårt att hitta alternativ. Även KRAV godkänner socker i bikupan, bara det är kravsocker. – För bina är det precis lika illa, säger forskaren Tobias Olofsson.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 21 jul, 2016
Läs senare

Läs också: Forskare oense om socker som biföda

Honung och andra produkter från bin uppmärksammas allt mer för sina många hälsosamma egenskaper. Men samtidigt är bina hotade. Många samhällen drabbas av sjukdomar och bidöden är ett allvarligt miljöproblem i stora delar av världen.En bidragande orsak till problemen kan vara sättet som honungen produceras på. Det menar bland andra biodlaren Peter Schneider Vingesköld, aktuell med boken ”Handbok i naturlig Biodling”.

– Jag är övertygad om att bina får ett sämre skydd mot sjukdomar om man skördar all honung och ger dem socker på vintern. Och det är inte ens nödvändigt, bina producerar ett överskott så honungen räcker åt människor och bin, säger han.

Tobias Olofsson, doktor och forskare i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet håller med. Han är en av forskarna bakom världsupptäckten att bin producerar en rad unika mjölksyrabakterier, som i kliniska studier bland annat visat sig kunna läka svåra sår hos djur och människor.

– Binas bakterier producerar mängder av antibiotikaliknande substanser. Det är deras naturliga skydd mot oönskade mikroorganismer och sjukdomar, och något vi sett kan göra stor nytta även för oss människor. Men när bina får äta bordssocker hela vintern kan inte dessa bakterier leva, och bina kan inte skydda sig själva.

På Jordbruksverket som ansvarar för bekämpning av bisjukdomar i Sverige är man bekant med kritiken. Men verket och anser att socker är säker föda, och har inga synpunkter på att bina matas med det på vintern.

Om man som konsument vill veta hur honungen man köper är producerad gör man klokast i att fråga biodlaren. Det finns en märkning, Demeter, som kräver honung som vinterföda. Krav godkänner däremot socker – så länge det är ekologiskt Krav-socker.

– Det struntar bina fullständigt i, för dem är det lika illa. Hade jag fått bestämma hade jag lagstadgat om att man inte får ge socker, säger Tobias Olofsson.

Enligt Kjell Sjödahl Svensson, tillförordnad vd på Krav är reglerna framtagna tillsammans med Krav-biodlarna. Och när reglerna sågs över 2014 kom inga uppgifter om att binas motståndskraft kunde försämras av socker fram, menar han.

– Däremot kom det fram att det inte går att klara vintern med enbart honung med vår långa vinterperiod.

Men varken Tobias Olofsson och Peter Schneider Vingesköld håller med.

– Jag är ju yrkesbiodlare och vet att det går, säger Peter Schneider Vingesköld.

– Jag hoppas att fler konsumenter blir upplysta om problemen och börjar ställa krav på biodlarna, säger Tobias Olofsson.

Sjuka honungsbin behandlas med honung

Efter upptäckten av binas mjölksyrabakterier startade Tobias Olofsson och en av de andra forskarna i teamet ett företag som odlar fram bakterierna de fann hos bina. En produkt som företaget nu säljer riktar sig till biodlare med sjuka bin. Ett pulver med binas egna bakterier blandas med honung och återförs till kupan, något som enligt Tobias Olofson gör att bina kan få tillbaka sin motståndskraft.

Taggar: honung - Krav - Bidöd

facebook Comments

Fler nyheter

Husägare ska ersättas för fasadmålning

Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, har gett en husägare rätt i en tvist med en målerifirma.

Fuktproblemen breder ut sig i sensommarvärmen

Under sensommaren växer fuktproblemen bokstavligen i svenska villor, och hos Anticimex går frågetelefonen varm. Med klimatförändringar och nya värmekällor väntas problemen dessutom öka.
Laboratorietest

Bra kattmat måste inte kosta skjortan

Ja – den dyrare kattmaten är bättre. Men det är tveksamt om premiummärkenas höga priser verkligen är motiverade. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta olika torrfoder.

Så väljer du rätt ryggsäck

En ny ryggsäck står högt på många inköpslistor inför skolstarten. Testfakta tipsar om vad du ska tänka på för att göra skolvägen lätt att gå.
Laboratorietest

Bästa kudden för maxad nattsömn

En bra kudde är lika viktig för nattsömnen som en bra säng. Men det är svårt att veta vad man får när man gör sitt kuddköp. Testfakta har testat åtta olika märken.

Forskning om mobilproblem i hus

Höga krav på energieffektivitet har gjort det svårt att ringa från många nybyggda hus. Nu ska ett nytt forskningsprojekt leta efter lösningar.

Äldre varnas för falska larmkollar

Äldre personer i Halmstad har fått konstiga samtal där de informerats om att någon ska komma och kontrollera att deras trygghetslarm fungerar.

Pengar att spara på matavfallet

Större delen svenskarnas matavfall hamnar i soppåsen. Men det går att spara både miljö och pengar i plånboken genom att återvinna resterna. Testfakta har gått igenom de olika alternativen.

Så slipper du förgifta din trädgård

Jordförbättra och höj gräsklipparen. Det är två av flera enkla knep för att slippa använda kemikalier i trädgården. Trädgårdsmästaren Bo Rappne ger sina bästa giftfria tips.
Laboratorietest

Solkrämen som skyddar bäst

Alla solkrämer i Testfaktas test skyddar bra. Men vissa försämras snabbare av sol och bad och flera av dem innehåller allergena ämnen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.