Ny livsmedelsmärkning får kritik

Ny livsmedelsmärkning får kritik

Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.
Små portioner – som den här mängden chips – kan bli grunden till en ny märkning av mat. Kritikerna befarar att ohälsosam mat kommer få ”grönt ljus” när man fokuserar på en liten mängd. Foto: Rickard Kihlström.
Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.
: Såhär mycket tycker Livsmedelsföretagen att en portion chips är. Foto: Rickard Kihlström.
Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.
Fyra bitar choklad är en portion, enligt Marabou. Foto: Rickard Kihlström.
25 stycken Non-stop är vad människor äter, alltså en portion, anser Marabou. Förpackningen i bakgrunden innehåller alltså nio portioner. Foto: Rickard Kihlström.
Ny livsmedelsmärkning får kritik. Testfakta.

Flera globala livsmedelsföretag planerar en ny märkning för att visa matens näringsvärde. Men märkningen baseras på portionsstorlekar som industrin själv tagit fram. –  Orealistiskt och godtyckligt, särskilt när det gäller onyttiga livsmedel, menar Sveriges Konsumenter.

Johanna Berger Publicerad: 29 Jul, 2017
Läs senare

30 gram chips, det är en stor handfull – och utgör en portion, enligt livsmedelsföretagen. En portion choklad, även det 30 gram, består av fyra bitar av en Marabou chokladkaka. Så står det på förpackningarna. Men är det rimliga portioner?

Nej, om man frågar den ideella föreningen Sveriges Konsumenter. Här har man länge tyckt att märkningen snarare är förvirrande än att den är upplysande för konsumenten.

– När det gäller speciellt onyttiga livsmedel tycker vi att portionsstorlekarna ofta är konstiga och godtyckliga, och ger utrymme för manipulationer. Det kan bli orealistiskt utifrån hur många chips man faktiskt äter åt gången, säger Jan Bertoft, Sveriges Konsumenters generalsekreterare.

Sedan december 2016 är det obligatoriskt inom hela EU att deklarera närings- och energiinnehållet på alla matförpackningar per 100 gram. Parallellt med det får närings- och energiinnehållet fortfarande deklareras i de av industrin framtagna portionsstorlekarna, och nyligen meddelade flera stora globala livsmedelsföretag att man vill vidareutveckla den varianten. 

Den nya märkningen som planeras ska vara färgkodad, en så kallad trafikljusmärkning. Tanken är att signalfärger ska underlätta att äta mer hälsosamt. Små portionsstorlekar är en viktig utgångspunkt när den nya trafikljusmärkningen tas fram.

Men på Sveriges Konsumenter är man tveksam.

– Ett trafikljussystem kan fungera för färdigmat där man har givna portionsstorlekar, men inte för snacks, säger Jan Bertoft.

På Livsmedelsverket har man ännu inte tagit ställning till livsmedelsföretagens initiativ, dock finns det vissa farhågor:

– Det finns en risk att små portioner av livsmedel som läsk, godis och kakor märks med grönt ljus och därmed tolkas som hälsosamma och bra val, säger nutritionisten Anna-Karin Quetel.

Steve Mann, kommunikationssamordnare på Mondelez som äger märket Marabou, håller inte med:

– Vårt intresse är inte att sätta ett grönt ljus på choklad. Idén med portionsstorlekarna är att få realistiska portioner, alltså i linje med vad människor konsumerar.

Han anser att det är mer rättvisande om näringsvärden anges baserat på portioner istället för 100 gram. En normal portion smör är oftast en väldigt liten mängd. För andra typer av livsmedel kan en portion vara en större mängd.

– 30 gram är mer eller mindre standard för choklad men vi är öppna för att diskutera det, säger Steve Mann.

På Coop är man av en annan åsikt. På livsmedelskedjans egna produkter finns det inga portionsangivelser på matförpackningarna. Man använder sig enbart av 100 gram som jämförelsevikt.

– Vi har bestämt oss för att inte använda portionsbaserad deklarering på våra egna varumärken, då det försvårar snarare än förenklar för våra kunder. Det gäller främst produkter som är mindre hälsosamma, säger Kajsa Liljegren, presskontakt på Coop.

Läs även: Ohälsosamma matvanor en stor risk

Fakta

- I december blev det obligatoriskt att märka all förpackat mat med energi- och näringsvärde per 100 gram /100 milliliter. Samtidigt får förpackningarna fortsätta märkas med livsmedelsindustrins egna, frivilliga märkning.

- Den märkningen livsmedelsindustrin använder idag kallas GDA-märkning (Guideline Daily Amount) eller RI-märkning (Reference Intake eller referensintag). Den visar energivärdet och näringsvärden för bland annat kalorier, fett, salt och socker per portion, och hur många procent det utgör av referensintaget per dag.

- Den svenska nyckelhålsmärkningen är en frivillig hälsomärkning som företag kan använda sig av. Den finns enbart på livsmedel som ger näring. Chips och godis kan inte nyckelhålsmärkas. Svenska myndigheter ställer inga krav på märkning eller varningsmärkning på ohälsosam mat

- I en rapport som lämnades till regeringen i maj slog Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten fast att ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för fetma och att folk dör i förtid i Sverige. Rapporten heter ”Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet”. 

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.