Mycket mer kan återvinnas

Mycket mer kan återvinnas

En betydligt större del av innehållet i svenska hushållssopor skulle kunna återvinnas. Men krångliga system, myter och ren lathet håller tillbaka utvecklingen, menar Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 Jul, 2014
Läs senare

Svenskarna är bra på att källsortera och återvinna brukar det heta. Men vi ligger fortfarande efter länder som Tyskland och Belgien, och vi skulle kunna bli mycket bättre än vi är idag. Av det som hamnar i hushållens soppåse kan ytterligare 60 till 80 procent återvinnas. Dessutom slängs cirka 11 000 ton farligt avfall direkt i soppåsen varje år, enligt en uppskattning från kommunernas plockanalyser där man granskar innehållet i hushållsavfallet.

– 80 procent av svenskarna säger att de källsorterar, men då menar man framförallt tidningar och glas som vi har hållit på med sedan 70-talet, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Att utvecklingen inte går snabbare kan till viss del bero på att dagens återvinningssystem är för krångligt, menar hon. I dag ska till exempel en del saker till förpackningsinsamlingen och annat till kommunens avfallscentral.

– Man diskuterar om det vore bättre med en gemensam materialinsamling i stället vilket vore mer logiskt för konsumenten. Men här har kommunerna och producenterna haft svårt att komma överens.

– Ett annat problem, särskilt i städer, är att dagens system är så uppbyggt kring bilen. Det vore bra om insamlingen kunde ske i eller så nära fastigheten som möjligt, säger hon.

Men det går inte bara att skylla på systemet, enligt Åsa Stenmarck. Hushållen har ett ansvar för det de konsumerar och det finns fortfarande mycket okunskap, motstånd och myter kring källsortering.

– Ibland handlar det nog om ren lathet, men också en känsla av att det inte spelar så stor roll. Men bara att återvinna en enda konservburk ger en energivinst som motsvarar 33 timmars lystid hos en lågenergilampa eller energiförbrukningen hos en 42 tums plasma-tv under en och en halv timme.

Det finns de som påstår att energiåtgången för att diska ur och transportera förpackningarna äter upp miljönyttan med själva återvinningen?

– Det är två vanliga myter som inte stämmer. Att avfallet blir nytt material ger ändå en större miljövinst.

Vad är viktigast att källsortera om man nu måste prioritera?

­– Farligt avfall är nummer ett. Det får absolut inte hällas ut i avloppet, men ska heller inte slängas i soppåsen. Även om avfallet förbränns så kan giftiga ämnen spridas ut i naturen via askan.

Till farligt avfall räknas allt som är hälso-, miljö- eller brandfarligt som exempelvis målarfärg, batterier, lim, mediciner, glödlampor, impregnerat trä eller elprylar.

– Det är lätt att glömma eller strunta i alla de där små sakerna som nagellacket eller den lilla batteridrivna leksaken. Problemet är att det blir väldigt mycket till slut.

Som nummer två på listan kommer glas och metall eftersom dessa material brinner dåligt. Papper och plast brinner bra, men dessa material är å andra sidan lätta att återvinna vilket också ger en miljövinst.

Men även om vi blir bättre på att källsortera våra sopor ökar samtidigt mängden avfall från hushållen.

– Att återanvända, sälja vidare på Blocket och fundera över hur man konsumerar är minst lika viktigt som att källsortera. Måste jag verkligen ha den där lilla plastprylen för fem kronor som kanske går sönder direkt?
 

Fakta

De viktigaste soporna att sortera:

  1. Farligt avfall – batterier, elektronik, målarfärg, impregnerat trä, rengöringsmedel, läkemedel.
  2. Metall och glas.
  3. Plast, papper och kartong
  4. Mat

 

Tre påståenden som inte stämmer

  • Ingen idé att källsortera, allt blandas ändå ihop vid transporten eller på tippen. Fel: Allt skickas till återvinning eller energiutvinning. Sopbilarna har olika fack i lastutrymmet.
  • Energin som krävs för att diska ur förpackningen är större än miljövinsten. Fel: Energin som krävs för att diska ur förpackningen är liten i sammanhanget.
  • Energin som krävs för att transportera förpackningar är större än miljönyttan. Fel: Energin som krävs för att transportera förpackningarna är liten i sammanhanget. Det gäller även privata transporter till kommunens avfallscentral.  

Så sorterar jag…

  • Present eller julklappspapper: Pappersförpackningar
  • Rit-och skrivarpapper : Tidningar/returpapper
  • Tom medicinkarta för tabletter (laminat av plast/metall): Plastförpackningar
  • Värmeljus och marschaller: Metallförpackningar
  • Glödlampor/ lågerergilampor: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen
  • Alla saker som drivits med sladd eller batteri: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen

Fler nyheter

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn Berry 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn Berry 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Byggmax impregnerad trall

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax laboratorietestat och verifierat kvaliteten på Byggmax tryckimpregnerade trallvirke. Resultatet för fyra olika batcher visar att trallvirket uppfyller kraven på virkeskvalitet och impregnering samt att levererade längder motsvarar specifikationen.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i standardklassen

Rätt stöd för axlar och nacke är avgörande för en god sömn. Men för att nackmusklerna ska kunna slappna av behövs en avlastande säng. Flera sängar i Testfaktas laboratorietest av kontinentalsängar har bra ergonomi, men det som utmärker de bästa är att de också andas bra och har bra uthållighet.

Laboratorietest

Två vinnare i stort test av bäddmadrasser

Man behöver inte vara prinsessan på ärten för att känna skillnad på olika bäddmadrasser. Men i Testfaktas stora laboratorietest blev det jämnt lopp mellan Mio Sleep Delux och Hilding Harmony Vent – båda blev Bäst i test.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Canvac luftrenare CLR6540V

Testfakta Research har på uppdrag av Elon laboratorietestat Canvac CLR6540V luftrenare.  Canvac har hög max-kapacitet, klarar att rena rum upp till 15 kvadratmeter vid mycket låg ljudnivå (20dB) och är enkel att använda.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Laboratorietest

Hitta dina favoriter – test av strumpbyxor

Strumpbyxor är stapelvara i många kvinnors garderober. Men det är ett ömtåligt plagg som ofta skapar stor omsättning i strumplådan. Testfakta har testat åtta par svarta strumpbyxor från några av de mest kända varumärkena på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Laboratorietest

Nytt test av luftrenare avslöjar stora skillnader i kapacitet

Testfaktas laboratorietest av luftrenare för medelstora rum visar på stora skillnader i förmågan att rena luften - trots likvärdig prestanda enligt tillverkarnas information. Totalt har 13 modeller på europeiska marknaden testats och jämförts avseende förmågan att eliminera luftföroreningar och allergena partiklar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.