Mycket mer kan återvinnas

Mycket mer kan återvinnas

En betydligt större del av innehållet i svenska hushållssopor skulle kunna återvinnas. Men krångliga system, myter och ren lathet håller tillbaka utvecklingen, menar Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 Jul, 2014
Läs senare

Svenskarna är bra på att källsortera och återvinna brukar det heta. Men vi ligger fortfarande efter länder som Tyskland och Belgien, och vi skulle kunna bli mycket bättre än vi är idag. Av det som hamnar i hushållens soppåse kan ytterligare 60 till 80 procent återvinnas. Dessutom slängs cirka 11 000 ton farligt avfall direkt i soppåsen varje år, enligt en uppskattning från kommunernas plockanalyser där man granskar innehållet i hushållsavfallet.

– 80 procent av svenskarna säger att de källsorterar, men då menar man framförallt tidningar och glas som vi har hållit på med sedan 70-talet, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Att utvecklingen inte går snabbare kan till viss del bero på att dagens återvinningssystem är för krångligt, menar hon. I dag ska till exempel en del saker till förpackningsinsamlingen och annat till kommunens avfallscentral.

– Man diskuterar om det vore bättre med en gemensam materialinsamling i stället vilket vore mer logiskt för konsumenten. Men här har kommunerna och producenterna haft svårt att komma överens.

– Ett annat problem, särskilt i städer, är att dagens system är så uppbyggt kring bilen. Det vore bra om insamlingen kunde ske i eller så nära fastigheten som möjligt, säger hon.

Men det går inte bara att skylla på systemet, enligt Åsa Stenmarck. Hushållen har ett ansvar för det de konsumerar och det finns fortfarande mycket okunskap, motstånd och myter kring källsortering.

– Ibland handlar det nog om ren lathet, men också en känsla av att det inte spelar så stor roll. Men bara att återvinna en enda konservburk ger en energivinst som motsvarar 33 timmars lystid hos en lågenergilampa eller energiförbrukningen hos en 42 tums plasma-tv under en och en halv timme.

Det finns de som påstår att energiåtgången för att diska ur och transportera förpackningarna äter upp miljönyttan med själva återvinningen?

– Det är två vanliga myter som inte stämmer. Att avfallet blir nytt material ger ändå en större miljövinst.

Vad är viktigast att källsortera om man nu måste prioritera?

­– Farligt avfall är nummer ett. Det får absolut inte hällas ut i avloppet, men ska heller inte slängas i soppåsen. Även om avfallet förbränns så kan giftiga ämnen spridas ut i naturen via askan.

Till farligt avfall räknas allt som är hälso-, miljö- eller brandfarligt som exempelvis målarfärg, batterier, lim, mediciner, glödlampor, impregnerat trä eller elprylar.

– Det är lätt att glömma eller strunta i alla de där små sakerna som nagellacket eller den lilla batteridrivna leksaken. Problemet är att det blir väldigt mycket till slut.

Som nummer två på listan kommer glas och metall eftersom dessa material brinner dåligt. Papper och plast brinner bra, men dessa material är å andra sidan lätta att återvinna vilket också ger en miljövinst.

Men även om vi blir bättre på att källsortera våra sopor ökar samtidigt mängden avfall från hushållen.

– Att återanvända, sälja vidare på Blocket och fundera över hur man konsumerar är minst lika viktigt som att källsortera. Måste jag verkligen ha den där lilla plastprylen för fem kronor som kanske går sönder direkt?
 

Fakta

De viktigaste soporna att sortera:

  1. Farligt avfall – batterier, elektronik, målarfärg, impregnerat trä, rengöringsmedel, läkemedel.
  2. Metall och glas.
  3. Plast, papper och kartong
  4. Mat

 

Tre påståenden som inte stämmer

  • Ingen idé att källsortera, allt blandas ändå ihop vid transporten eller på tippen. Fel: Allt skickas till återvinning eller energiutvinning. Sopbilarna har olika fack i lastutrymmet.
  • Energin som krävs för att diska ur förpackningen är större än miljövinsten. Fel: Energin som krävs för att diska ur förpackningen är liten i sammanhanget.
  • Energin som krävs för att transportera förpackningar är större än miljönyttan. Fel: Energin som krävs för att transportera förpackningarna är liten i sammanhanget. Det gäller även privata transporter till kommunens avfallscentral.  

Så sorterar jag…

  • Present eller julklappspapper: Pappersförpackningar
  • Rit-och skrivarpapper : Tidningar/returpapper
  • Tom medicinkarta för tabletter (laminat av plast/metall): Plastförpackningar
  • Värmeljus och marschaller: Metallförpackningar
  • Glödlampor/ lågerergilampor: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen
  • Alla saker som drivits med sladd eller batteri: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen

Fler nyheter

Bästa kartongen till flytten

Dags att flytta? Tänk på att skaffa bra flyttkartonger. Testfaktas test av åtta märken visar på stora skillnader i hållbarhet och ergonomi. En flytt är tillräckligt ansträngande för att inte låta humöret sänkas av dåliga kartonger. Testfakta har jämfört åtta olika varianter. Vi har testat hur stabila och hållbara de är och hur enkla lådorna är att använda. 

Laboratorietest

Test av sju kylboxar till sommarens bilresa

En kylbox som kopplas till bilens cigarettuttag håller picknicken kall under bilresan. Men alla boxar fungerar inte lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Cykelhållare håller inte måttet

Bara en av cykelhållarna i Testfaktas test klarar en krock i 30km/h. Och en kurva i hög hastighet är tillräckligt för att tre av hållarna med cyklar på ska släppa taget om bilens dragkrok.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Bästa handgräsklipparen är ett riktigt klipp

Den klassiska handjagaren gör klippningen till en motionsrunda och använder ingen annan energi än din egen. Testfakta har jämfört sju modeller.  

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Prylarna som håller växterna vid liv när du är borta

Semester men ingen som vattnar blommorna? Testfakta har långtidstestat olika system för självbevattning av krukväxter.

 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa rakhyveln för len hud

En nära och följsam rakning som inte irriterar eller skadar huden är några av de viktigaste egenskaperna för en rakhyvel. I Testfaktas omfattande laboratorietest har åtta olika hyvlar testats på 21 försökspersoner och stålets skärpa och uthållighet jämförts.
 

Laboratorietest

Här är bästa och sämsta borrskruvdragaren

Det är högsäsong för hemmafixare. Men se till att välja rätt skruvdragare till sommarprojektet. Flera modeller klarar inte tjockare skruv, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Så bra är de billigaste elcyklarna

Hälften av cyklarna går för snabbt och vissa har riktigt dåliga köregenskaper. Men det finns ändå ett par prisvärda alternativ, visar Testfaktas test av billigare elcyklar under 12 000 kronor.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Bästa grillen för picknicken

En bärbar grill är både bättre och säkrare än en engångsgrill, och går samtidigt lätt att ta med på utflykten. Testfakta har testat åtta kolgrillar för picknicken.

Laboratorietest

Höga halter allergena konserveringsmedel i boxviner

Storsäljande vinboxar innehåller så mycket svaveldioxid att de bör undvikas av överkänsliga personer, visar Testfaktas test. En förklaring är vinernas höga sockerhalter.
– Tillsätter du socker behöver du tillsätta mer konserveringsmedel, säger vinexperten.

Experten: Supermaten gör oss inte friskare

Dyr ”superfood” från andra sidan jordklotet är oftast pengarna i sjön. Nyttig svensk vardagsmat kan vara minst lika hälsosamt, menar näringsexperten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.