För den som inte fyllt garaget därhemma med gamla 40- och 60-wattare börjar det bli dags att tänka på alternativen. Den 1 september blev det förbjudet för butiker att köpa in glödlampor för hemmabruk inom hela EU. Endast mycket svaga lampor och specialglödlampor är undantagna.
– För konsumenten innebär det en större frihet med de nya teknikerna, men samtidigt krävs det att man är mer aktiv i köpögonblicket. Att man funderar på vad man ska ha lampan till och är noggrann när man läser på förpackningen, säger Helena Ahlkvist Johansson, belysningsexpert på Energimyndigheten.
Sedan hösten 2010 måste alla lampförpackningar vara märkta med information om lampans egenskaper som livslängd, ljusflöde (lumen), samt om den ger ifrån sig ett kallt eller varmt ljus (kelvin).
– Man ska egentligen strunta helt i watt och i stället tänka lumen, som säger hur mycket ljus lampan ger ifrån sig. Vill man till exempel ha en lampa som motsvarar en 40-watts glödlampa bör den ligga i spannet 410 till 470 lumen, säger Helena Ahlkvist Johansson.
I dag finns tre olika tekniker att välja mellan. LED-lamporna har längst livslängd och ger störst energibesparing, cirka 80 procent jämfört med den gamla glödlampan. LED är den dyraste tekniken med ett styckpris på minst 100 kronor. Samtidigt är det den teknik som tillverkarna tror har störst potential i framtiden. Den billigare låg-energilampan sparar nästan lika mycket energi som LED, men den har haft problem med tändningtiden och innehåller dessutom kvicksilver. Halogen-lampan har ett billigt styckpris men sparar bara mellan 30 och 50 procent. Den liknar designmässigt glödlampan och är erkänt bra på färgåtergivning.
Enligt Helena Ahlkvist Johansson bör man dock inte binda sig vid en viss teknik, utan i stället välja ljuskälla efter vad man ska ha lampan någonstans. I badrummet är färgåtergivningen viktig när man står framför spegeln och sminkar sig, och då är halogen lämpligast.
– Men som läslampa föredrar många lite kallare ljus som ger mycket kontrast och då kan en lågenergilampa vara ett bra alternativ. Däremot kanske man inte ska välja lågenergilampan i garderoben där man snabbt vill ha fullt ljus, säger hon.
Alla tekniker erbjuder produkter som går att dimma, men alla ger inte samma resultat när ljuset dämpas.
– Till dimmern kan du välja halogen. Lågenergilampor kan ändra både färgtemperatur och färgåtergivning när de dimmas och är därför inget bra alternativ. LED kan fungera, men det är inte alla dimmers som klarar så låg effekt.
För att förenkla för konsumenten har Energimyndigheten tagit fram mobilapplikationen Lampguiden där man kan få hjälp med alternativ till den glödlampa man ska ersätta samt uppgifter på hur mycket el man sparar i kronor. Helena Ahlkvist Johansson tycker också att man kan be att få testa lampan i butiken innan man köper den.
– Tänder den tillräckligt snabbt? Hur fungerar färgåtergivningen? Det här handlar ju faktiskt om lampor som ska hålla i många år och som kan kosta ett par hundra kronor, säger hon.
– Och skulle lampan inte leva upp till ens förväntningar eller inte hålla vad den lovar så ska man självklart reklamera den. Skriv gärna inköpsdatumet på sockeln och spara alla kvitton.
Helena Ahlkvist Johansson låter entusiastisk när hon pratar om de nya och energisnålare alternativen. Förbudet för glödlampor sägs minska energianvändningen inom EU med 39 miljarder kilowattimmar om året och i Sverige beräknas hushållens el minska med 10 procent. Men hon är samtidigt medveten om att utfasningen av glödlampan har rört upp mycket känslor hos svenskarna.
– Vi vet hur älskad glödlampan är och jag respekterar att vissa är arga. Men teknikskiftet kommer att leda till stora energibesparingar och dessutom finns det i dag fullgoda alternativ, säger hon.
