En gång i veckan kommer lärarstudenten Virginia Andrade hem till15-årige Isak Månsson i Bromma och hjälper honom med läxorna. Virginia Andrade är anställd av My Academy – ett av företagen i en ny och växande bransch som säljer läxhjälp.
För hjälpen betalar Isaks föräldrar cirka 1400 kronor i månaden efter RUT-avdrag – pengar som de tycker är väl investerade. Även Isaks äldre bror fick hjälp med läxorna sista året på högstadiet.
– Om jag ska välja en hjälp så väljer jag läxhjälp. Vi vill ju att barnen ska få höga betyg och komma in på ett bra gymnasieprogram, säger Isaks mamma Rebecka Månsson.
Det har också förenklat mycket i vardagen för familjen.
– Läxor var ofta källa till bråk tidigare. Jag märker på Isak att han är mycket mer motiverad när Virginia sitter med honom än när någon av oss hjälper till. Tidigare blev han ofta arg när vi skulle göra läxorna, säger Rebecka Månsson.
Men det är inte bara minskad stress och färre konflikter som Rebecka och hennes man Johnny har sluppit. Innan de skaffade läxhjälp kände de ofta att de inte kunde hjälpa sönerna med läxorna. Det var helt enkelt för svårt.
– Jag gick själv knappt i skolan och är inte till någon större hjälp, säger Johnny Månsson.
Rebecka fyller i:
– Man ställer helt andra krav i skolan i dag. Det märks att det här är ett problem när man pratar med vänner och bekanta. Jag kan tycka att man ibland ger för mycket läxor och lägger ett för stort ansvar på barnen, säger hon.
Johnny och Rebecka Månsson är inte ensamma om att anlita privat läxhjälp. Det blivit allt vanligare de senaste åren, framförallt sedan tjänsten blev avdragsgill. Några exakta siffror på hur mycket avdrag som görs för läxhjälp är svårt att få fram. Avdragen klassas nämligen som barnpassning. Hos Skatteverket finns inte specificerat hur stor andel som är för läxhjälp.
Men enligt Kristian Hansson, vd på My Academy, kan man se en tydlig trend. När tjänsten kom 2005 omsatte företaget 2,9 miljoner kronor och i dag omsätter man över 40 miljoner kronor – en ökning med närmare 1300 procent.
– Trenden är att det kryper lägre ner i åldrarna. Undersökningar visar att föräldrar känner sig otillräckliga redan på grundskolan när de första skriftliga omdömena börjar komma. Många av barnen vi hjälper är 10-11 år gamla, säger han.
För läxhjälpsföretagen är trenden självklart positiv. Men Ingrid Westlund, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet, är inte lika entusiastisk. Hon har forskat på just läxor.
– Att fler anlitar privat läxhjälp är ett tecken på att föräldrarna inte kan eller har tid att hjälpa barnen med läxorna. Problemet är att det leder till orättvisor när föräldrar med tjocka plånböcker kan köpa sig loss från uppgiften, säger hon.
Ingrid Westlund anser att något har gått snett med läxbegreppet. Enligt henne visar forskningen att läxor inte är speciellt effektiva. Lärarledd tid är mycket mer verksamt.
– Föräldrar tror att bra skolor kännetecknas av att de ger mycket läxor, men det borde vara precis tvärtom. En bra skola ger eleverna så mycket kunskap på skoltid att de inte behöver ge så mycket hemläxor.
– När föräldrar tvingas använda specialisthjälp utifrån botar man symtomen och inte sjukdomen, säger hon.
Att läxan skulle främja samarbetet mellan hem och skola viftar Ingrid Westlund bort.
– Med allt fler läxhjälpsföretag så faller ju detta argument. Föräldrar betalar gärna för att slippa denna samverkan.
