En lockande väg att gå kan vara så kallade sms-lån på några tusenlappar som kan finnas på ens konto inom några minuter efter att man ansökt om lånet.
– Man måste vara medveten om att ett lån sällan löser problemet att pengarna inte räcker till. Tvärtom blir det ofta värre. Och låna till konsumtion är inget att rekommendera, säger Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbank.
Lånen är bevisligen inte oproblematiska. 2008 registrerades nästan 130 000 betalningsförelägganden för ungdomar mellan 18 och 25 år. Den totala skuldsumman i åldersgruppen uppgick till närmare 680 miljoner kronor. En stor del av skulderna gäller obetalda sms-lån.
Att gå till en pantbank är enligt henne ungefär samma sak som att ta ett snabblån, det vill säga man betalar hög ränta på de pengar man får i pant. Hon vill inte gå så långt som att säga att det aldrig finns tillfällen när smålån kan lösa en tillfällig kris. Men eftersom det är så små summor det rör sig om, upp till 3 000 kronor vanligtvis, är det alltid bättre att försöka spara i god tid i förväg i stället.
– Men jag förstår hur frestande det kan vara. En tredjedel av svenskarna har inte ens 10 000 kronor i sparkapital, säger hon. Men har man inte haft råd att spara innan, hur ska man då ha bättre råd att betala mer sen?
Men lugn i stormen. Det går att dra ned på utgifterna, och det rejält, utan lån. Skära i kostnaderna på kort sikt behöver inte vara så svårt som det låter, oavsett om du lever ensam eller har en familj att försörja.
– Det man kan se över är de stora, rörliga utgiftsposterna; mat, kläder, bränsle och nöjen. Där finns det ofta en mängd saker som förbrukas utöver det nödvändiga, säger Ylva Yngveson.
Enligt henne finns det ett nyckelord för den som vill skära i utgifterna – planering.
– Man måste ju äta bra. Men se till att välja årstidens råvaror, köp inga halvfabrikat, laga all mat själv, släng inga rester. Bara genom att ta med sig matlåda till jobbet kan man spara 800 kronor i månaden, säger hon.
Hon påminner om hur lätt det är att köpa onödiga saker om man handlar vid fel tillfälle.
– Undvik att gå och handla när du är hungrig. Då ökar risken för impulsköp. Gör en matlista för hela veckan så minskar också risken för att du köper på dig de där extraingredienserna som ligger och lockar på butikshyllan.
Men om man redan gjort allt det här, köpt det billigaste av allt och skurit bort onödiga utgifter, vad gör man då?
– Det gäller att dra ner på ambitionerna. I stället för att köpa nytt kan man lappa och laga eller köpa begagnat. Man kan också gå igenom sina ägodelar och fundera på vad som inte längre används och kan säljas. Har man inte pengar så har man inte, säger hon.