Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 3 feb, 2017
Läs senare

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Konsumenter påverkas av Onoffs konkurs

Igår kom nyheten att elektronikkedjan Onoff går i konkurs. Det påverkar konsumenter som nyligen köpt en vara hos butikskedjan. Bland annat upphör garantin att gälla, och presentkort blir värdelösa.

Hotell betalar för "oberoende" rekommendationer.

Att kolla upp vad tidigare gäster har att säga om ett hotell är ett populärt sätt för resenärer att skaffa information. Men nu kommer uppgifter om att omdömena inte alls är oberoende.

SJ förklarar inte varför tåget är sent

Tågresenärerna får veta om tåget är försenat, men de får inte veta varför.

Tjuvarna får tips på Facebook

Både polis och försäkringsbolag avråder starkt från att skriva att man ska åka på semester i sin statusuppdatering på Facebook eller andra sociala medier.

Rekordmånga skolkare mister bidrag.

Förra läsåret fick 16 200 personer sitt studiebidrag indraget på grund av skolk. Det motsvarar 4,3 procent av alla gymnasister, och är den största andelen skolkare som inrapporterats till CSN hittills.

"Förbjud avgifter vid sms-betalning"

I dag uppmanar Konsumentverket och Finansinspektionen regeringen att täppa till kryphålen i den nya betaltjänstlagen.
Laboratorietest

Sex av sju paraplyvagnar underkända

Ett skrämmande resultat: bara en av sju godkänd – två direkt farliga. En av paraplyvagnarna i Testfaktas test fällde ihop sig som en rävsax när chassit gick sönder. – Det är verkligen inte bra. Det har förekommit allvarliga olyckor och dödsfall där barnvagnar fällt ihop sig, säger Konsumentverkets barnvagnsexpert.

Nötfärs återkallas från Coop

Färsen, som legat på hyllan sedan den 4 juli, kan vara salmonellasmittad, uppger Sveriges Radio.

Fritt fram att äta råa groddar

Nu tar Livsmedelsverket bort rekommendationen om att inte äta råa groddar. Ett visst parti bockhornsklöverfrö har kunnat pekas ut som orsak till ehec-utbrotten i Tyskland och Frankrike.

Skärpta regler för märkning av mat

Idag godkänner EU-parlamentet nya regler för märkning av förpackad mat, så att så att konsumenter ska veta vad de äter.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.