Nybörjarna stupar på för bra skidor

Nybörjarna stupar på för bra skidor

Vill du också köra längdskidor på sportlovet? Se upp så att du inte köper utrustning som är bättre än du själv. - Många nybörjare lägger pengar på skidor som de sedan inte kan åka på, säger Mattias Lind, skidinstruktör i Harsa.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 31 jan, 2014
Läs senare

Intresset för längdskidåkning fortsätter öka i Sverige, och skaran som hakar på trenden växer stadigt. I sportbutikerna har suget efter utrustning aldrig varit större, och på de stora skidorterna i landet skolas slalomlärare nu om till längdinstruktörer för att möta efterfrågan.

– Det är verkligen en enorm hajp. De som mobbade en för att man åkte längdskidor när man var yngre betalar nu för att man ska lära dem, skrattar Mattias Lind som arbetar på Team Sportia i Ljusdal och även undervisar i skidteknik i längdmeckat Harsa.

För många nyblivna åkare blir de första turerna i spåret dessvärre inte alls som det var tänkt, och enligt Mattias Lind beror det ofta på utrustningen.

–Jag träffar ofta nybörjare som har fel spann på skidorna, de är ofta för hårda för att åkaren ska kunna få fäste. Då blir det ingen rolig upplevelse, säger han.

Spannet är den upphöjda mittersta delen av skidan, där man sätter fästvalla. När man glider på skidan ska den delen inte vara i kontakt med snön. Men när åkaren skjuter ifrån med benet så ska spannet kunna trampas ner för att få fäste mot underlaget. Vilket spann man ska ha har dels att göra med åkarens vikt, men framförallt hur bra teknik man har.

– Hårda spann är bra för den duktiga åkaren som inte vill komma ner med fästvallan i onödan eftersom det försämrar glidet. Men en nybörjare orkar inte trycka ner det alls och får inget fäste.

För att hitta rätt är hans råd att gå till en butik där säljarna tar sig ordentligt med tid och verkar kunniga. Skidorna måste också provas ut av den som ska använda dem. Att köpa på nätet eller köpa åt någon annan är inget bra alternativ, om man inte redan vet exakt vad man ska ha.

– Sedan ska man vara ärlig mot försäljaren och inte överskatta sin åknivå. Att du springer mycket och är vältränad gör dig inte till en bra skidåkare från början. Du ska heller inte köpa någon ”jag tänker snart gå ner i vikt”- skida, utan det är viktigt att man utgår från dagens vikt och dagens nivå.

De stora prisskillnaderna på skidor beror enligt Mattias Lind framför allt på vilket typ av belag skidorna har på undersidan. Dyra skidor med bättre belag ger bättre glid, men för en nybörjare är det glidskillnader på marginalen som knappast är värda att lägga pengar på.

– En vanlig motionsåkare behöver inte köpa en skida där ordinariepriset ligger över 3500-4000 kronor.

Det finns också vallningsfria skidor som istället för fästvalla har mönster i belaget som hindrar skidan från att glida bakåt. Även om det kommit moderna och mer avancerade varianter av vallningsfria skidor de senaste åren är det inget Mattias Lind brukar rekommendera.

– De bättre varianterna kan fungera som träningsskida. Men du får aldrig samma möjligheter som med en vallningsbar skida, som du ju kan anpassa till olika fören.

Enligt Mattias Lind har försäljningen av vallningsfria skidor också gått ner kraftigt sedan vallatejpen kom. Den funkar precis som dubbehäftande tejp som man sätter mitt under skidan.

– Folk vill gärna ha bra skidor men är livrädda för att valla själva. Tejp kan du få hjälp med att sätta på i butiken. Sen kan du ha ett helt okej fäste i 20 mil, i de flesta temperaturer. Den har definitivt gjort att fler vågar sig ut och åka.

Fakta

Köpguide skidor på längden

• De flesta butiker säljer skidor, pjäxor och bindningar i paket med rabatterat pris. Stavar får man köpa till separat. Finns från cirka 2000 kronor och uppåt.

• Dyrare skidor väger normalt sett mindre, har lite hårdare spann, och bättre belag.

• Vill du höja nivån på nybörjarpaketet, välj hellre en dyrare pjäxa än en för avancerad skida. Dyrare pjäxor ger normalt mer följsamhet i sulan och ger foten bättre stöd. Finns i prisspannet 1 000-2 000 kronor.

• Det finns två olika typer av bindningar, Salomons SNS-system och Rottefellas NNN-system. Rottefella levereras med ett fäste där bindningen sedan klickas i och därför lätt kan flyttas på skidan. För att montera om Salomonbindningar krävs det att man borrar nya hål i skidan. Har man svårt att trampa ner spannet kan man behöva flytta bindningen.

• Stavar kostar mellan 200–3000 kronor. Ska vara cirka trettio centimeter kortare än din kroppslängd. Köp hellre lite för långa än för korta. Finns i glasfiber, aluminium och olika stor andel kolfiber. Ju mer kolfiber desto dyrare. Kolfiberstavarna blir lättare och sviktar mindre, vilket ger mer kraft i stakningen. Kolfiber kan dock vara känsligt för slag. Nybörjaren får bra stavar för mellan 500–800 kronor.

• Tejp med fästvalla eller grundpaket med tre olika fästvallaburkar för olika väderlek kostar cirka 150 kr. För att glidvalla krävs ett vallajärn, cirka 500 kronor. Glidvallor för olika väderlek cirka 130 konor styck.

Att lämna in skidorna för vallning av glidzonerna kostar ca 400 kronor i sportbutiken. Vissa hävdar att glidvalla är onödigt. Fästvalla är däremot nödvändigt för att det ska gå att åka.

• Vallningsfria skidor kostar mellan 1 000–5 000 kronor. Precis som traditionella skidor finns det olika avancerade modeller, med olika belag, hårdhet, vikt och av olika material. Finns varianter där fästet kan bytas ut efter föret.

facebook Comments

Fler nyheter

Vägen till Ullared kan byggas ut

Kunderna till lågprisvaruhuset Gekås i halländska Ullared ökar stadigt, och därmed också risken för trafikstockning på väg 153 från Varberg.

Kyrkan vill återvinna metall från döda

22 ton värdefulla metaller begravs varje år på kyrkogårdar runt om i Sverige. Nu vill Svenska Kyrkan se en ändring i lagen så att metallerna ska kunna återvinnas istället.

Sverige kan få krav på flytväst

Transportstyrelsen utreder möjligheterna att införa ett krav på flytvästar i alla fritidsbåtar i Sverige. Bara i juni drunknade sex män vid olyckor med mindre båtar och ingen av dem bar flytväst

Ny lag för leksaker

Idag träder en ny lag om leksakers säkerhet i kraft. Bland annat får vi nu skärpta regler mot kvävningsrisk och högre krav på företagens egna kontroller, skriver Konsumentverket.

Varning för "virushjälp" per telefon

Datorägare i Sverige har blivit uppringda av personer som erbjudit sig ta bort virus på datorer. I själva verket är syftet med samtalen att komma åt ip-adresser och göra dataintrång, skriver Sydsvenskan.

Olja från fritidsbåtar hotar vattnet

Antalet oljeläckor från fritidsbåtar i Mälaren och Stockholms skärgård ökar igen, skriver Dagens Nyheter. – Olja som läcker ut i Mälaren kan skada dricksvattnet för två miljoner människor”, säger Robert Primus, vakthavande befäl på Kustbevakningen.

Ge rätt dricks på resan

Lämnar man för lite är man snål. Lämnar man för mycket verkar man dum. En mobilapp kan rädda dig från de värsta dricksfällorna på resan. Men Per J Andersson, redaktör på resetidningen Vagabond, tror mer på att testa sig fram. –Jag tror inte man kan göra en enkel karta över världen, säger han.

Så räddar du maten

Nu börjar rötmånaden i Sverige - en period som är varm och fuktig, vilket gör att matvaror lätt blir dåliga. Här är tipsen om vad du ska tänka på.

Trängselskatt kan försenas

Det planerade införandet av trängselskatt i Göteborg kan försenas. Förvaltningsrätten har beslutat att den upphandling av tekniska system för betalstationerna som Trafikverket genomfört måste göras om.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.