Bollen är inte alltid rund

Bollen är inte alltid rund

Laboratorietest

Förutom problem med att hålla luften visar laboratorietestet att bollarna inte alltid är runda.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Publicerad: 12 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta olika typer av fotbollar. Alltifrån en billig boll från bensinmacken för betydligt under 100-lappen till den officiella EM-bollen Roteiro för 900 kronor.
Det första testet slår hål på är sportklyschan nummer ett – bollen är rund.

– Ingen boll är riktigt rund. Det är tekniskt omöjligt att tillverka en klotrund fotboll. Materialet är inte homogent, säger Rainer Mehler, testansvarig på sportlaboratoriet LGA i tyska Nürnberg.
Bollarna har mätts med en mätutrustning på 16 olika ställen för att se om de är runda. Närmast rundhet kom Umbros Centaurus där de tre testade bollarna avvek med i genomsnitt 0,65 procent. Klart godkänt med tanke på att Internationella fotbollförbundet, FIFA, tillåter en avvikelse på två procent.
Det klarade alla bollar utom Intersports lågprisboll Pro Touch, som däremot var bäst på att hålla tätt.
Efter tre dygn hade bollen endast tappat knappa åtta procent i lufttryck. Att jämför med bollarna från Umbro och KWB, som tappade över 28 procent.
– I och med det så klarar de inte Fifas krav på maximala 25 procent, säger Rainer Mehler.
I de två andra moment som undersöktes i det tyska laboratoriet gick det bättre för bollarna. Samtliga åtta fotbollar klarade kraven både för studs och vattentäthet.
Bäst i test?
Med knapp marginal blev det Nike T90 som klarade sig lite bättre än den sex gånger så dyra Roteiro.
Är det någon idé att köpa en lyxboll för 900 kronor?
– Det beror på. Vi har bara mätt teknisk prestanda, varken slitstyrka eller känsla. Och känsla går knappast att mäta. Det är helt subjektivt, säger Rainer Mehler.
Fyra av bollarna har någon form av garanti. Mest generös är den som Nike ger – två år på sömmar och rundhet.
Av de halvmiljonen fotbollar som säljs i sportaffärer i Sverige varje år kommer flest från Adidas och Nike. Strax under dem kommer märken som Puma och Umbro plus sportkedjornas egna varumärken. Dessutom säljs något 100 000-tal bollar på bensinmackar, leksaksaffärer och varuhus av helt andra märken.
Tillverkas i Asien
Att säga att Adidas är en tysk boll och Nike är från USA är att luras. I stort sett alla fotbollar görs idag i Asien. Inte sällan under mycket dåliga arbetsförhållande och av barnarbetare.
Av de testade bollarna är det bara Umbro som säger att bollen tillverkas utan barnarbetskraft.
På Föreningen för Rättvisemärkt säger man att fotbollsbranschens intresse för frågan är ljum.
– Det hände lite när det var stor uppmärksamhet kring barnarbete för några år sedan. Umbro-bollen är ett resultat av det. När vi tar upp frågan med sporttillverkarna säger de att det inte finns någon större efterfrågan från konsumenterna. Men vi jobbar på att öka medvetenheten bland idrottsklubbar. Så i framtiden hoppas vi på fler Rättvisemärkta fotbollar, säger Katarina Rosenqvist, vd för Rättvisemärkt i Sverige.

Fakta

Åtta olika sorters fotbollar testades på LGA i Nürnberg. LGA är ett av få testlaboratorium som är auktoriserat av Internationella fotbollförbundet, FIFA.

För att få ett så rättvisande resultat som möjligt testades tre bollar av varje sort.

Testet delades in i fyra olika moment:

• Rundhet. Varje boll mättes med ett mätinstrument på 16 olika ställen. Skillnaden mellan högsta och lägsta diametern får skilja högst två procent för att bollen ska klara Fifas krav.
• Tryckförlust. Varje boll pumpas upp till samma tryck. Man låter bolarna ligga i tre dygn innan man kollar trycket igen. Fifa godtar en tryckförlust på högst 25 procent.
• Vattenabsorption. Bollen placerades i ett vattenbad och utsattes för både tryck och rörelse 250 gånger. Vikten mättes för och efter proceduren. För att klara Fifas krav får bollen suga åt sig så mycket vatten att den ökar med 15 procent i vikt.
• Studs. Alla bollar släpptes tio gånger från två meters höjd. Sedan mättes snittstudsen för varje bollsort. För att hålla Fifa-kravet ska studsen ligga mellan 115 och 155 centimeter.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Ny testmetod avslöjar honungsfusket

Två av sju undersökta fabrikat av flytande honung är falska, visar Testfaktas analys. Såväl Coops som Eldorados honung är utspädd med socker.

Nya regler ska skydda EU från svensk dioxinfisk

Livsmedelsverket föreslår nya regler för att förhindra att fisk med höga halter dioxin säljs till andra EU-länder. Reglerna innebär att fisken tydligt ska märkas att den endast får säljas i Sverige, Finland och Lettland.

Kommentar från tillverkare

Felaktig uppgift om glasleverantör till Lensways glasögon

Ostkakans framtid säkrad

Det ska även i framtiden vara tillåtet för bondgårdar att sälja eller ge bort mindre mängder opastöriserad mjölk. Livsmedelsverket har tidigare velat förbjuda mjölken men efter starka protester har man nu ändrat sig.

Mobilanvändare luras av falska säkerhets-appar

Den senaste tiden har antalet falska antivirus-appar ökat i flera app-butiker, som Google Play och Windows Phone Store, skriver tidningen PC för Alla.

Många barn skadas i elolyckor

Varje år skadas omkring 350 barn i elolyckor, skriver Elsäkerhetsverket i sin olycksfallsrapport. Oftast handlar det om barn under fem år.

Infravärmare kan vara livsfarlig

Flera infravärmare som säljs av de stora bygg- och elektronik-kedjorna i Sverige är livsfarliga att använda för utomhusbruk. Men i nätbutikerna slarvar flera av företagen med att märka ut om infravärmaren är gjord för att ha inne eller ute.

Ökat sug efter fluorfri tandkräm

Orolig för innehållet i barntandkrämen? Nu dyker fluorfria alternativ med naturliga ingredienser upp i allt fler butikshyllor. Men tandläkare avråder bestämt. – Barnen får betala ett högt pris i form av sämre tandhälsa säger Göran Dahllöf, professor och expert på barntandvård.

Olika rön om barns fluorintag

Dricksvattnet kan bidra med mer fluor än tandkrämen. Men olika myndigheter ger olika svar när det gäller hur mycket fluor ett barn bör få i sig.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.