Farligt att lita på alkomätaren

Farligt att lita på alkomätaren

Laboratorietest

En alkomätare kan ge svar på din promillehalt, men flera av de vanligaste mätarna ger fel resultat. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta vanliga konsumentmodeller.

Laboratorietest
Mikael Bergling Susanne Ståhl Publicerad: 19 jun, 2007
Läs senare

Sommar och semester. God mat, vin och drinkar, tillfällena att ta sig ett glas är många.
Även den som druckit måttligt kan behöva låta bilen stå. Trots det väljer många att sätta sig framför ratten.
För den som känner sig osäker på sin promillehalt finns det flera olika sorters alkomätare för hemmabruk att blåsa i.
För att granska mätarnas precision, lät Testfakta testa åtta vanliga alkomätare vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Endast en av de testade alkomätarna lyckades visa rätt värden i samtliga tester.

Testet omfattar bland annat följande moment:

Detektionsförmåga

, det vill säga hur bra mätarna är på att upptäcka alkohol i utandningsluften.

Återhämtning

(hur lång tid tar det att nollställa mätaren).

Känslighet

för olika blåshastigheter. 

För att få säkra resultat testades varje mätare tio gånger.
Enligt lagen gör en person sig skyldig till rattfylleri om han eller hon kör ett motordrivet fordon och samtidigt har minst 0,2 promille alkohol i blodet. Trots det visade två av mätarna inga eller för låga värden vid en simulerad alkoholhalt på två promille, alltså gränsen för rattfylleri. En av mätarna, Safe Drive 2, säljs i Sverige trots att den lägsta alkoholnivå Safe Drive 2 kan mäta är 0,3 promille, det vill säga över den svenska gränsen för rattfylleri. Dessutom anges värdet som en alkoholhalt på 0,3 promille eller lägre, inte hur mycket lägre vilket är väsentligt att veta för den som ska sätta sig bakom ratten.

När flera personer blåser efter varandra i samma mätare är det viktigt att alkomätaren nollställer sig eller rensar systemet mellan de olika blåsningarna.
Två av de testade mätarna - AlcoSafe KX-168 och Alcotector Alkopro-A1 – är klart sämre än övriga på att göra detta.

Flera av mätarna är dessutom känsliga för blåsstyrka, vilket innebär att den uppmätta promillehalten kan variera beroende hur starkt en person blåser.
– Det är inte alls bra. En del människor blåser ju mycket, medan andra blåser mindre, säger provningsingenjör Rauno Pyykkö vid SP som har ansvarat för testerna.
Den alkomätare som klarade sig bäst i testet var Safeway 2000. Sist hamnade Medi Wave MW-675S.

Testets klart dyraste mätare - Alcotector Alkopro-A1 – placerade sig i mitten.
– Den är egentligen bra, men kräver flera blåsningar för att visa rätt värde vilket inte framgår av manualen. Det borde det göra, säger provningsingenjör Rauno Pyykkö.

Enligt Hans Laurell vid Vägverket kan inte den som åker fast i någon av polisens rattfyllerikontroller skylla på en dålig alkomätare.
– Inte en chans. Det går heller inte, som många tror, att räkna ut vilken promille alkohol i blodet man får av dricka en viss mängd sprit.

Varför inte?
– Promillehalten avgörs av en mängd olika faktorer – givetvis av hur mycket du dricker, men också exempelvis av vad du äter till, hur mycket du väger och i vilken kondition du är i.
– Det man vet är att kroppen förbränner 0,15 promille i timmen, men man kan inte veta sin promille. En tillförlitlig mätare kan hjälpa, men annars får man vänta och ge en ordentlig marginal innan man kör, förklarar Hans Laurell.

 

Fakta

Safeway 2000, AlcoSafe KX-168, Medi Wave MW-675S, Mini Alcohol Tester, Safe Drive 2, Alkotestare AT0020, Breath Alcohol Tester FiT 208R och Alcotector Alkopro-A1.

Detektionsförmågan testades vid alkoholkoncentrationer i utandningsluften motsvarande en alkoholhalt i blodet på 0,1, 0,2, 0,3 och 1,0 promille. Varje alkomätare har testats tio gånger på varje nivå med återhämtningstid mellan varje mätning.

För att testa hur pass känsliga mätarna är för blåsstyrka genomfördes testerna med både hög och låg blåsstyrka.

För att få fram ett totalbetyg har resultaten från de olika momenten getts följande vikt: Detektionsförmåga 60 procent, nollställning 15 procent och känslighet för blåshastighet 25 procent.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Miljonsatsning på mer bredband i glesbygd

Regeringen gör en särskild satsning i den kommande budgeten på utbyggnad av bredband i glesbygd. 165 miljoner kronor per år i tre år ska ge fiberkabel till områden där de distribuerande bolagen inte är intresserade att satsa, uppger SR Ekot.

Arla sänker mjölkpriset till bönderna

Arla Foods har beslutat att sänka mjölkpriset till bönderna med 15,5 svenska öre per liter från och med den 5 september, skriver mejerijätten i ett pressmeddelande.

Kraftig ökning av omdebatterat bekämpningsmedel

Försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket ökade förra året jämfört med 2009. Mest ökade försäljningen av ogräsmedel och då framförallt det omdebatterade medlet glyfosat, visar statistik från Kemikalieinspektionen.

Snus kan ge spädbarn andningsproblem

Barn till mödrar som snusar under graviditeten löper dubbelt så stor risk att drabbas av andningsproblem som barn vars mammor varken snusar eller röker. Det visar en svensk studie på 610 000 spädbarn, uppger SR Ekot.

Facebook lägger ned platstjänst

Facebook lägger ner sin tjänst Facebook Deals. Samtidigt försvinner möjligheten för användare att checka in på platser med sina mobiler.

Osunt leverne kostar miljarder

Rökning, alkohol, onyttig mat och fysisk inaktivitet kostar varje år samhället 55 miljarder kronor i form av produktionsbortfall vid sjukdom och för tidig död, enligt beräkningar som Statens folkhälsoinstitut gjort.

Riksbanken får kritik

Inför att Riksbanken nästa vecka ska meddela hur styrräntan ska bli framöver, möts den på onsdagen av kritik.

Dålig kontroll av djurtransporter

Kontrollen av djurtransporter är fortsatt bristfällig, uppger SR Ekot. Endast hälften av länsstyrelserna har gjort någon kontroll överhuvudtaget i år.

Riksbanken missade guldruschen

Samtidigt som guldpriset har stigit till nya rekordnivåer har svenska Riksbanken sålt guld för att investera mer i statsobligationer.

Sänkt dödlighet efter snusstopp

Snusare som slutar snusa efter att ha haft en hjärtinfarkt löper bara hälften så hög risk att dö under åren efter infarkten jämfört med snusare som fortsätter att snusa, skriver Uppsala Nya Tidning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.