Omtvistat ämne i flera skinkor

Omtvistat ämne i flera skinkor

Laboratorietest

Fetma, allergier och leverskador. Trots nya forskarlarm får nästan hälften av skinkorna sin smak från tillsatt glutamat. Det visar Testfaktas analys av nio fabrikat av rökt smörgåsskinka.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 8 nov, 2008
Läs senare

I Storbritannien är det portförbjudet hos flera av de största livsmedelskedjorna och i USA skyltar restauranger med att deras mat inte innehåller ämnet. I Sverige däremot hittar man tillsatt glutamat, ofta syntetiskt framställt, i nästan varannan rökt smörgåsskinka – bland annat i skinkorna från Coop och ICA Gott Liv. Det visar den analys som Testfakta låtit laboratoriet Eurofins i Lidköping göra.
– Jag blir väldigt förvånad att Coop som säger sig ta ansvar och lyssna på konsumenterna fortfarande tillsätter glutamat. Eller ICA Gott Liv som marknadsför sig som hälsosamma. Det är närmast skandalöst, säger Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges konsumenter i samverkan. 
   Riskerna med smakförstärkaren glutamat har debatterats flitigt den senaste tiden. Ämnet finns naturligt i många livsmedel och precis som salt behövs det för att vissa av kroppens funktioner ska fungera ordentligt. Men flera nya forskarstudier kopplar ihop för höga doser av glutamat med risker för bland annat fosterskador, olika former av allergiska besvär, lever- och nervskador samt fetma.
– Glutamat blockerar ett av våra viktigaste mättnadshormoner i hjärnan vilket gör att vi äter mer av produkten.  Dessutom minskar glutamat kroppens egen fettförbränning, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
   När det gäller övriga hälsorisker bygger forskningen främst på djurförsök. Och på Livsmedelsverket anser man inte att det finns i någon anledning till nya rekommendationer eller regeländringar.
– Vi anser inte att det framkommit några vetenskapliga bevis för att glutamat skulle vara farligt för människor i de doser det handlar om. Visst kan det finnas de som är överkänsliga. Men eftersom tillverkaren måste deklarera tillsatser går det ju att undvika produkter med tillsatt glutamat, säger Nils-Erik Ilbäck, professor på toxikologiska enheten på Livsmedelsverket.
   Men det är en ståndpunkt som inte Charlotte Erlanson-Albertsson köper. – Det här går ju inte att testa på människor och därför borde Livsmedelsverket ta den forskning som gjorts på djur på allvar och använda sig av försiktighetsprincipen.
   Hon anser också att märkningen av glutamat borde bli bättre.
– Det räcker inte att det bara står E621 i innehållsdeklarationen. Vem fattar vad det betyder som inte är insatt, säger hon.
På ICA är man väl medveten om den debatt som varit kring glutamat och enligt Jenny Egeland på företagets presstjänst är man nu på väg att ta bort tillsatsen ur hela sitt charksortiment.
– Men vi gör det inte av hälsoskäl utan för att konsumenterna vill det. Enligt Livsmedelsverket är glutamat helt ofarligt. Vi måste dock först säkerställa att skinka och andra produkter inte förlorar i smak. Så någon tidsplan kan jag inte ge, säger hon.
   Även Coop har känt av konsumenttrycket.
– Det är tydligt att våra konsumenter vill ha renare produkter med färre tillsatser. Vår ambition är att nya skinkor utan tillsatt glutamat kommer att finnas i butik någon gång i mars 2009, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop.

Hög salthalt i skinkorna
Eurofins analyserade även salt-, fett- och vattenhalten i skinkorna. Enligt livsmedelsverket är salthalten hög i en produkt om den överstiger 1,25 gram salt per hundra gram mat. De testade skinkorna har en salthalt på mellan 2,5 och 3,8 gram per hundra gram, vilket alltså är klart över Livsmedelsverkets rekommendationer.
– För skinka och andra charkuterivaror finns begränsningar i hur låga halterna kan vara med tanke på hygien och hållbarhet. Detta är en anledning till att vi inte har något saltkrav i nyckelhålet för dessa produkter. Men Livsmedelsverket vill ha en generell sänkning av saltintaget, kommenterar Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Fakta

• Testfakta har testat följande fabrikat av skivad, rökt smörgåsskinka: Lönneberga, Jacobsdals, Coop, Pärsons, Ica Gott Liv, Lithells, Eldorado, Euroshopper och X-tra.
• Den kemiska analysen som har utförts av Eurofins i Lidköping omfattar följande: näringsvärde (fett, protein, och vatten), halt av natriumglutamat och salthalt.
• Dessutom har Testfakta gått igenom vilka olika tillsatser, e-nummer, som finns i skinkorna.
• Produkterna är inköpta i Stockholmsregionen under oktober 2008. Två förpackningar av varje fabrikat har köpts in för analys.

Fakta/glutamat
Glutamat finns naturligt i många livsmedel men kan även tillsättas som smakförstärkare. Tillsatt glutamat måste redovisas i innehållsdeklarationen, då kallas det glutamat, smakförstärkare, MSG eller deklareras med beteckningarna E620-E625.
Glutamat får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utom livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. Enligt Livsmedelsverket finns inte någon misstanke om att glutamat i de mängder som används i mat skulle kunna ge skadliga effekter. Men forskarna är inte överens. Nya studier varnar för potentiella risker med glutamat så som fosterskador, astmaanfall, fetma, depressioner, tillväxtproblem, hormonstörningar, lever- och nervskador samt försämrad syn. Dessutom kan det påskynda demenssjukdomar.

Umami brukar kallas för den femte grundsmaken, förutom surt, salt, sött och beskt, och beskrivs ofta som smaken av protein. Den finns naturligt i livsmedel, men kan även uppnås med hjälp av tillsatt glutamat. Umamismaken lyfter fram smaken hos de andra ingredienserna i maten. I det asiatiska köket är umamismaken vanlig, bland annat i fisksås och soja.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Bara spår av GMO i svenska livsmedel

Livsmedelsverkets kontroll av genmodifierade organismer,GMO, i svenska livsmedel tyder på att företagens kontroller fungerar. I fyra av fjorton livsmedel hittades spår av GMO-råvara, men halterna var tillräckligt låga för att produkterna inte behöver märkas.

Sova fälls för vilseledande reklam - igen

Sängföretaget Sova AB:s löften om att ge kunderna pengarna tillbaka om det regnar på midsommarafton har varit en följetong hos Konsumentombudsmannen. Nu fälls företaget återigen för vilseledande reklam.
Laboratorietest

Hög nivå även på billiga goggles

Sol, snö, vind och vurpor. Att kunna skydda ögonen är ett måste för alla skid- och snowboardåkare. När Testfakta jämför åtta par skidgoggles visar det sig att de största skillnaderna är på prislappen.

Nytt fall av salmonella i Coops köttfärs

Nu återkallar Coop ytterligare ett parti köttfärs på grund av misstänkt salmonella.

Ökat sug efter rättvisa blommor

Enligt flera blomsterbutiker ökar efterfrågan på rättvise- och miljömärkta blommor. Men trots flera märkningar är det inte alltid lätt för konsumenten att hitta rätt bland stjälkarna.

Flest klagomål på tele, tv- och internet

Produkter och tjänster på tele, tv- och internetområdet får flest klagomål från konsumenter. Det visar 2012 års statistik från landets konsumentvägledningar.
Laboratorietest

Stora skillnader på D-vitaminpillren

Alla talar om vikten av D-vitamin, men det är inte alltid du kan lita på vad som står på pillerburken, visar Testfaktas analys.

USB-laddare kan ge elchock

Elsäkerhetsverket har beslutat att en USB-laddare som sålts på Media Markt måste återkallas från konsument. USB-laddarens hölje kan lätt gå sönder och användaren kan få en elchock.
Laboratorietest

Tungmetallerna kvar i barnens gröt och välling

Testfaktas laboratorieanalys visar på fortsatt höga halter av tungmetaller i barngröt och välling. För en av de testade grötprodukterna räcker det med tre portioner om dagen för att komma upp i blynivåer som kan påverka hjärnans utveckling.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.