Kraftig ökning av godisätande

Kraftig ökning av godisätande

Konsumtionen av godis och läsk har ökat dramatiskt under de senaste 25 åren, vilken tros vara en orsak till att svenska barn blir allt fetare.

Mikael Bergling Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare
1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.


facebook Comments

Fler nyheter

Se upp med produktförsäkringarna

Har du tänkt fynda på mellandagsrean? Se upp innan du tecknar produktförsäkring – skyddet du redan har kan vara betydligt bättre än butiken ger sken av.
Laboratorietest

Så bra är de flytande tvättmedlen

Flytande tvättmedel blir allt populärare. I Testfaktas test är ett fabrikat överlägset – men med hjälp av ett omstritt miljöfarligt ämne.

Omstritt ämne i många stearinljus

Ingen julstämning utan tända ljus. Men många av ljusen innehåller den högst ifrågasatta palmoljan – helt i onödan menar ledande miljöorganisationer.
Laboratorietest

Smartaste klockan i testet

Smarta klockor förväntas bli storsäljare under årets julhandel. Men det gäller att fundera igenom sina behov innan man slår till, visar Testfaktas test.

Falsk trygghet med fel reflex

Reflexer är ett måste för den som rör sig längs vägarna såhär års. Men alla reflexer fungerar inte lika bra, visar Testfaktas jämförelse.

Laboratorietest

Köksfläkten som suger fett bäst

Förmågan att ta bort fett är en viktig funktion hos en köksfläkt. Men många fläktar håller inte vad de lovar här, visar Testfaktas test.

Bästa apparna för nitiska konsumenter

En påläst konsument är en lyckad konsument. Men du behöver inte hålla allt i huvudet. Testfakta tipsar om åtta appar som ger dig koll på det viktigaste när du handlar.
Laboratorietest

Bästa bilbatteriet i vinterkylan

Vill du slippa bli stående med bilen i vinter? Testfakta har testat vilket startbatteri som presterar bäst när temperaturen dyker.

Tusentals missar rotavdraget

Varje år går tusentals hushåll miste om rotavdraget för att hantverkaren inte lämnat in ansökningarna i tid till Skatteverket. Upptäcker du detta i januari är det för sent och du kan själv få stå för mellanskillnaden.
Laboratorietest

Färre gifter i barnskorna

Problemet med skadliga perfluorerade ämnen i vinterskor till barn har minskat, visar Testfaktas test. Men fortfarande är det flera ”vattentäta” skor som inte håller tätt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.