Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl

Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl

Laboratorietest

Vanligt vetemjöl innehåller så höga halter av tungmetallen kadmium att det kan vara hälsofarligt, visar Testfaktas analys. EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl följer inte unionens egen riskanalys.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 2 Mar, 2012
Läs senare

Mellan 50 och 100 gram vetemjöl om dagen beroende på fabrikat och sort. Mer än så bör inte ett barn på tio kilo få sig om man ska följa rekommendationerna för kadmium i livsmedel. Det visar Testfaktas analys av tio olika sorters vetemjöl.
Agneta Åkesson, som forskar på hälsoeffekter av kadmium i livsmedel vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, är inte förvånad över kadmiumhalterna i mjölet.

– Vi vet att mjöl och rotfrukter kan innehålla mycket kadmium. Men det är inte mindre oroväckande för det. De senaste åren har vi kunnat påvisa allt fler hälsorisker med långvarig exponering av kadmium, säger hon.

Inget fabrikat i Testfaktas undersökning ligger över EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl som i dag är satt till 0,2 milligram per kilo, men som kan komma att sänkas till 0,1 milligram per kilo. Högst halt har Finax dinkelmjöl fullkorn med 0,07 milligram per kilo, medan övriga fabrikat ligger på 0,03 och 0,04 milligram per kilo.

Men om man i stället använder sig av den riskbedömning (tolererbart dagligt intag, TDI) som EU:s egen livsmedelsmyndighet EFSA gjort för kadmium blir halterna desto mer anmärkningsvärda. Enligt den skulle ett barn på tio kilo inte få äta mer än 50 gram (knappt en deciliter) om dagen av Finax dinkelmjöl innan det börjar bli ohälsosamt. För övriga mjöl i undersökningen handlar det om cirka 100 gram.
– Och då ska man betänka att mjöl bara är en av flera källor till kadmiumexponering från livsmedel. Det här visar att EU:s gränsvärde för kadmium i livsmedel inte harmoniserar med EFSA:s riskbedömning, säger Agneta Åkesson som var en av de forskare som varit med och gjort riskbedömningen.

Historiskt har kadmium i första hand kopplats samman med skador på njurarna. Men de senaste åren har flera studier visat att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmodercancer, om exponeringen sker under lång tid.

– Just kopplingen till benskörhet och frakturer är egentligen särskilt oroväckande eftersom det är ett stort folkhälsoproblem, inte minst i Sverige, säger forskaren Agneta Åkesson. 

Att gränsvärdet för kadmium inte följer EFSA:s riskbedömning av ämnet är inget märkligt, menar Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Här väger man risker mot nytta, och gränsvärdet sätts så lågt som det praktiskt är möjligt.

– Vi kan inte bli av med de här tungmetallerna ur jorden under överskådlig framtid. Och vill vi kunna äta vetemjöl och andra livsmedel som tar upp mycket kadmium måste vi ha ett gränsvärde som fungerar i praktiken men som ändå pressar halterna nedåt, säger hon.

Testresultatet visar också att kadmiumhalten inte blir lägre för att mjölet är ekologiskt odlat. Saltå kvarns kravmärkta vetemjöl och dinkelmjöl innehåller lika mycket kadmium som Ica:s icke ekologiska mjöl.

– Som konsument går det inte att skydda sig mot miljögifter genom att välja ekologiska produkter. Det man slipper är bekämpningsmedel, säger Emma Halldin Ankarberg.

Även om riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren tycker inte Emma Halldin Ankarberg att man bör vara orolig.  

– Det finns ingen anledning att sluta äta vetemjöl. Däremot ska man alltid försöka äta så varierat som möjligt för att sprida riskerna. Det gäller all sorts mat.  

Samtidigt tycker Livsmedelsverket att det är viktigt att få ner kadmiumhalterna i livsmedel genom att bland annat minska slamspridningen på svenska åkrar.  

Även Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen. Helena Parkman, på Kemikalieinspektionen, var projektledare för rapporten ”Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull” från 2011.

– Avloppsslam innehåller inte bara mycket kadmium utan även andra ämnen som kan ha farliga egenskaper. Samtidigt är det bra att man återanvänder slammet. En väg framåt kan vara att plocka ut de goda näringsämnena och bara återanvända dessa. Här finns det en hel del nya tekniker på gång, säger hon.  

I rapporten rekommenderar Kemikalieinspektionen även att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt. Frågan ligger nu hos jordbruksverket.

Fakta

Fakta om kadmium

Kadmium är ett grundämne som finns naturligt i alla jordar. Metallen uppkommer även som en biprodukt vid zinkframställning samt vid återvinning av metall ur skrot. I Sverige används ämnet framförallt till uppladdningsbara batterier.

Den största källan till kadmium på svenska åkrar är förbränning från industrier som sedan sprids via luften. Men kadmium sprids även via handelsgödsel och avloppsslam. Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen och rekommenderat att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt.

Riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren. Man har länge vetat att långvarig exponering av kadmium kan ge skador på njurarna. Men nya studier visar att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmoderscancer.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Vilken är den bästa ramsängen? Och vad är det som skiljer storsäljarna åt? Testfakta Research har testat tio av de största sängtillverkarnas ramsängar – och det är stora skillnader mellan sängarna.

Laboratorietest

Stora skillnader i test av vinterskor för barn

Ingen gillar att ha blöta och kalla fötter. Men vilken vintersko håller barnens fötter torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Billigaste kabinväskan nästan lika bra som dyraste

Idag reser många med bara kabinväska, både vid kortare och längre resor. Men kvaliteten skiljer mellan olika tillverkare visar Testfaktas test. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.