Det är kostsamt att vara närsynt, särskilt om du också börjar se sämre på nära håll. Ett par progressiva glasögon kan gå loss på över 10 000 kronor från någon av de globala glaslinstillverkarna, och då tillkommer kostnaden för bågarna.

Ett ackrediterat optiskt laboratorium i Storbritannien fick i uppdrag av Testfakta att jämföra optiska egenskaper och ytbehandlingar på ett antal progressiva glasögonlinser, dels från de stora globala märkena, dels från optikerkedjor som säljer linser under eget namn. Alla glasögon är beställda med samma recept på synfel och i samma bågmodell.

[PDF]

Viktigast med ett par glasögon är givetvis att de uppfyller de optiska kraven utifrån receptet. Här hade testlaboratoriet mycket lite att anmärka på.

–      Alla märken ligger väl inom de gränsvärden som anges i ISO-standarderna. De skillnader som ändå finns är så små att de knappast märks av användaren, menar test- och mätingenjören på laboratoriet som var ansvarig för testet.

Tydligast skillnad i reptålighet

Men även med perfekt slipade glasögonlinser kan synupplevelsen försämras över tid, särskilt om glasen repas. För att testa reptåligheten utsattes glasen för kontrollerad nötning där en sklerometer - en vass penna med spets av volframkarbid och en inre fjäder – drogs mot linsytan. Ju högre kraft som krävdes för att repa ytan, desto bättre hållbarhet i glasets ytbeläggning.

–      Rodenstocks beläggning presterade bäst i sklerometertestet och kan anses vara mycket tålig. Det krävdes en kraft på 11 N för att repa dem, berättar testingenjören. Specsavers däremot repades redan efter ett tryck på 7 N. Det ligger ganska nära resultatet för helt obehandlade linser, som repades vid ett tryck på 6 N.

Tunna linser lättare att bära

Linsernas tjocklek och vikt påverkar både komfort och utseende, och kan dessutom begränsa vilka bågar man kan välja bland.

–      Alla glasögonglas visar på bra värden för tjocklek och vikt. Zeiss har det lättaste linserna. De är också tunnast i mitten, medan Specsavers linser som är relativt tjocka i mitten är tunnast i kanten. Smarteyes är både tjockast och väger mest, men inte heller de sticker ut som tunga eller klumpiga. Det skiljer mindre än två gram i vikt totalt mellan de tyngsta och de lättaste linserna. 

Materialkvalitet avgörs av ljus och gulton

Linsens ljusgenomsläpp är ett viktigt mått på materialets optiska kvalitet och påverkar hur ljuset förändrar riktning och reflekteras när det går genom linsen. För högkvalitativa, ofärgade glasögonglas bör ljusgenomsläppet vara över 95 % för utmärkt resultat.

–      Samtliga testade linser har gott ljusgenomsläpp, med Specsavers med det sämsta värdet på 96,4% och Rodenstock bäst med 98,5%.  För att uppfatta skillnaden mellan dem krävs dock att linserna jämförs sida vid sida. En användare kan då möjligtvis märka en liten skillnad.

En vit plastpryl kan gulna efter några år, och det är samma sak med glasögonlinser. För en optisk lins är ett gultonsindex under eller runt 10 ett bra resultat, och alla testade linser ligger runt detta gränsvärde.

–      Även här måste man hålla linserna bredvid varandra för att eventuellt kunna se någon skillnad, menar testingenjören. Men i rangordningen är Zeiss ändå bäst med minst gulton av alla, medan Essilor har det högsta värdet på gultonsindex.

Bra ytbehandlingar ger mindre reflexer och smuts

En bra antireflexbehandling kan förbättra bärarens synupplevelse och komfort avsevärt genom att den minskar reflektionerna från linsen och låter mer ljus passera igenom och nå ögat. Resultatet blir en skarpare och klarare syn, mindre ansträngda ögon och bättre synskärpa – särskilt vid situationer som bilkörning i mörker eller datoranvändning. Behandlingen eliminerar också störande bländning. Testlaboratoriet har därför mätt hur mycket ljus som reflekteras och studsar bort från linsens yta.

–      Både Rodenstocks och Essilors antireflexbehandlingar visade imponerande resultat och gav den lägsta reflektionen på endast 1,1 %, menar testingenjören. Linsen från Zeiss var däremot något av en besvikelse med testets högsta reflektion på 1,9 %, och upplevdes därför inte som leverantörens premiumbehandling. Alla behandlingar uppfyller dock ISO-kraven, även om det finns vissa skillnader i uppmätt prestanda.

Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska – en viktig egenskap för att förhindra smuts och fläckar på ytan och underlätta rengöring. Ju mer utfluten en droppe är, desto sämre är linsens vattenavvisande egenskaper. Alla linser uppvisar mycket god vattenavvisning där Zeiss ligger i topp, medan Hoya hamnar sist i sällskap med Rodenstock och Smarteyes.

Dyrast är bäst – men billiga är också bra

Testfaktas stora glasögontest visar därmed att skillnaderna mellan de olika linserna inte är enorma. Alla testade linser uppfyller grundläggande optiska ISO-krav och har effektiva ytbehandlingar. Men i jämförelsen framträder ändå vissa kvalitetsskillnader.

Sammanlagt placerar sig de fyra premiumglasen i topp. Rodenstock blir testvinnare med ett totalbetyg på 8,7, tätt följt av Zeiss (8,4), Essilor (8,3) och Hoya (8,2). BBGR som ägs av samma koncern som Essilor ligger lägre i pris men får också ett något lägre totalbetyg på 7,5, framför allt på grund av sämre reptålighet. Samma sak gäller även för testets billigaste linser från Smarteyes (7,5) och Specsavers (7,2).

För den som söker högsta kvalitet och prestanda pekar alltså resultaten mot de etablerade premiumtillverkarna, medan lågprisalternativen erbjuder ett mer budgetvänligt val – men då får bäraren acceptera vissa kompromisser, åtminstone när det gäller reptålighet.