Nyinstallationerna av småskaliga solelsanläggningar har fördubblats i Sverige de senaste två åren. Sett till installerad effekt blev 2012 ett rekordår för solelen. Då fanns solcellsanläggningar på runt tusen hus och sommarstugor i Sverige, och i ett av dem bor Jens och Gita Ljunggren i Pålsboda, Närke.
De har landets vanligaste villatyp – en 1½-plans vit tegelvilla från 1976. Sommaren 2012 täcktes den södervända halvan av taket med 86 kvadratmeter solceller. Den beräknade årsproduktionen, 11 900 kilowattimmar, stämmer ganska precis med hushållets egna konsumtion.
– Målet är att bli helt självförsörjande på el, säger Jens Ljunggren.
Han har alltid varit miljöintresserad, och för några är sedan lämnade han jobbet i finansvärlden och började arbeta med miljöfrågor. Idag driver han bland annat sajten egensolel.se.
2011 sökte han, och fick, pengar från en miljöfond för att göra en analys av den egna villan.
– Det kom en massa experter och tittade på isolering, om huset var tätt och allt möjligt. De räknade på alternativen för uppvärmning: bergvärme, pellets och solel.
När han slutligen fick analysen i sina händer pekade allt på att solceller var mest kostnadseffektivt.
– Jag blev chockad. Jag som är miljöintresserad hade inte en aning om det.
Det här var förra våren. Totalt har Jens Ljunggren nu lagt ner drygt 200 000 kronor på sina solceller, som han beräknar har en livslängd på 35–40 år. Pengarna han investerat räknar han med att ha tjänat in någon gång under det fjortonde året (se faktaruta).
Sedan 2009 har privatpersoner kunnat söka ekonomiskt bidrag för en del av installationskostnaden för en solelsanläggning.
– Vi har sett en kraftig ökning av solel ända sedan stödet introducerades 2009, även om den totalt sett fortfarande står för en väldigt liten del, Säger Sara Bargi som arbetar med solelsfrågor på Energimyndigheten.
– Många orkar inte vänta utan köper solceller ändå. Stödet har varit väldigt översökt, säger hon.
Om man inte beviljas stöd på en gång får man vänta ett halvår tills nästa gång pengarna pytsas ut. Men många väljer att använda rotavdrag istället.
– Jag tror att solel kommer att växa kraftigt och i flera segment, men starkast hos privatpersoner, säger Sara Bargi.
Enligt henne styrs konsumenternas beteende inte bara av pengar på den här marknaden.
– En intressant sak är att privatpersoner gör helt andra överväganden. Man jämför mellan att skaffa solel eller ett nytt badrum. Drivkraften är ofta att man vill ha en känsla av självhushållning. Och att man vill göra något bra för miljön.
Jens Ljunggren i Pålsboda är inne på samma linje.
– Det stora är att kunna använda egenproducerad el. Känslan av att köra tvättmaskinen på egen el … Vi tycker att det är fantastiskt kul, både jag och frun. Sedan är det intressant rent samhällsekonomiskt. Jag tror att vi kommer bli överraskade om 15–20 år av hur billigt det är att producera el.