Altantider –här är de giftfria alternativen

Altantider –här är de giftfria alternativen

Visst är det härligt att sätta fötterna på en solvarm altan. Ännu bättre känns det förstås om bräderna inte innehåller gifter. Testfakta guidar dig till alternativen till tryckimpregnerat virke.

Ia Wadendal
Ia Wadendal Publicerad: 31 Maj, 2013
Läs senare

Det är lätt att fastna för tryckimpregnerat när man ska välja virke till altanen. Det har en hållbarhet på mellan 20 och 40 år, det är lättarbetat, och är dessutom absolut billigast av de material som man kan använda.

Men det går inte att komma ifrån att tryckimpregnerat virke är dåligt för miljön. Trots att de mest farliga ämnena som arsenik och kreosot inte längre används i virke som säljs till allmänheten, behandlas det ändå med medel som är farliga för både djur och växter. Dessutom förstörs inte de giftiga ämnena i virket vid vanlig förbränning, utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar.

Såväl Kemikalieinspektionen som Naturskyddsföreningen anser att man bör undvika tryckimpregnerat virke, och titta på alternativen istället.

– Jag tycker att man noga ska överväga behovet, och välja obehandlat virke i första hand. Kärnfuru, lärk, ek och cederträ är några alternativ. Det har också kommit en kiselbaserad teknik som ser mycket lovande ut, säger Henrik Appelgren, doktor i toxikologisk genetik och hälsoriskbedömare vid Kemikalieinspektionen.

Impregnerat trä skyddar mot rötangrepp, och även mot svamp och mögel om det underhålls regelbundet med träskyddsmedel. Vid tryckimpregnering använder man oftast vattenlösliga träskyddsmedel som innehåller koppar – det ger en grön färg. En annan process – vakuumimpregnering – innebär att ofärgade lösningsmedelsburna träskyddsmedel används.

Nordiska Träskyddsrådet har utarbetat en branschstandard med olika skyddsklasser som följer Kemikalieinspektionens reglering. Impregnerat virke kontrolleras också regelbundet av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Eftersom kemikalierna i virket är fixerade i träet ska det inte vara någon fara vid hudkontakt till exempel.

– Det är troligen en mycket liten risk för hälsan eftersom den aktiva substansen finns kvar i väldigt liten omfattning efter att träet behandlats. Men det är ändå onödigt att använda det, säger Henrik Appelgren och hänvisar till att koppar är giftigt för vattenlevande växter och djur.

Till odlingsbänkar, trädgårdsmöbler och sandlådor för barn bör man inte använda tryckimpregnerat virke.

Mikael Westin, generalsekreterare i Nordiska Träskyddsrådet, NTR,  tycker i sin tur att ingen behöver vara orolig för att köpa tryckimpregnerat virke som har NTR-märkning:

–Nuförtiden är det en så väldigt liten del av virket som innehåller koppar. Om man tar en löpmeter trallvirke på 3,6 kilo är det bara cirka sex gram som är ren koppar, säger han.

Det går dock att hitta virke som har en hållbarhet på mellan 10 och 20 år med en naturlig motståndskraft mot röta. Nackdelen är att de mer miljövänliga alternativen kostar mer.

Lärk, ek och ceder är några exempel, men även värmebehandlat trä och det nya ekologiska Organowood – där inga biocider eller tungmetaller används – kan vara värt att reflektera över. Träkomposit som är tillverkat av träspill och återvunnen plast är i princip helt underhållsfritt.

Tidigare fanns det även linoljeimpregnerat och vaxat virke – det är numera rätt ovanligt och svårt att hitta. Linoljeimpregneringen har inte uppnått tillräcklig kvalitet – träet svartnar väldigt snabbt.

 

Fakta

Tryckimpregnerat virke

Det finns flera olika kemiska ämnen som används för att impregnera trä. Det vanligaste i produkter som säljs till privatpersoner är virke med kopparföreningar. Kopparimpregnering är godkänt för att användas ovan mark, men är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur.

Andra ämnen som kan användas för impregnering av virke är till exempel borsyra, tebukonazol och zink – samtliga är skadliga för miljön.

Kasserat tryckimpregnerat virke klassas som miljöfarligt avfall och måste lämnas till återvinningscentral. Man får under inga omständigheter elda upp det hemma.

Grönt tryckimpregnerat kostar omkring 110 kr/kvm, och brunt cirka 140 kr/kvm.

Källor: Kemikalieinspektionen, bygghandeln

Åtta alternativa material till altanbygget

• Lärk, oftast med ursprung i Sibirien. Hållbart och med motståndskraft mot röta. Ganska dyrt, och något tveksamt med tanke på transportsträckorna. Kräver underhåll med träolja. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Ek är hårt och hållbart och har en naturlig motståndskraft mot röta. Måste skruvas med rostfri skruv eftersom eken avger garvsyra vid fuktigt väder, och vanliga trallskruvar klarar inte det. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Kärnfuru är den innersta delen av furun som är fetare och mer hållbar. Kärnfuru är tåligt mot röta, men har bara hälften så lång livstid om man jämför med tryckimpregnerat virke. Kan variera i kvalitet, och kräver underhåll med träolja. Priset ligget på cirka 230 kr/kvm.

 

• Organowood är nordisk furu som modifierats industriellt med kiselämnen som binds till fibrerna och skapar en barriär mot rötangrepp och flamskydd. Det ska enligt tillverkaren vara fritt från biocider och tungmetaller, och mycket hållbart. Underhålls med träskyddsolja. Trallvirket har fått klass A-rekommendation av Sunda Hus och har tio års rötskyddsgaranti. Cirka 400-500 kr/kvm.

 

• Värmebehandlat trä, oftast av furu men nästan alla träslag kan behandlas i denna kemiska process med värme och vattenånga. Tåligt mot röta men kan bli sprött och det finns risk för sprickor. Kan behöva förborras. Kräver underhåll med träolja. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Ceder har en naturlig motståndskraft mot röta och svampöverväxt. Tveksamt med tanke på långa transporter vid import. Kräver underhåll med olja eller lasyr för att behålla rödbrun färg. Dyrt, kostar mellan 400 och 500 kr/kvm.

 

• Träkomposit är virke av träspill och återvunnen plast. Det är mycket hållbart och i princip underhållsfritt. De flesta tillverkare garanterar att det är giftfritt och inte skadar miljön. Kräver ett tätt regelverk under, har inte samma bärighet som furu. Dyrt, kostar mellan 600 och 1200 kr/kvm.

 

• Tropiska träslag, som bankirai, cumaro och ipé. Mycket hårt virke som är tåligt och underhållsfritt, men rätt dyrt. Kräver ofta förborrning. Tveksamt ur etisk vinkel. Köp bara sådant som är certifierat och har FSC-märkning. Dyrt, mellan 300 och 800 kr/kvm.

Källor: Träskyddsföreningen, bygghandeln, tillverkare

facebook Comments

Fler nyheter

Nya prover tagna av Kung Markattas Krav-te

Testfaktas avslöjande om pesticider i Kung Markattas Krav-märkta gröna te har föranlett företaget att ta egna prover. Dessa visar inga spår av bekämpningsmedel. Enligt laboratoriet är detta inte särskilt märkligt.
Laboratorietest

Grönt te innehåller bekämpningsmedel

Sju av nio gröna påsteer innehåller bekämpningsmedel, visar Testfaktas analys. Det Krav-märkta teet som vid en första analys innehöll ett förbjudet gift har nu friats från misstankar. Teet tros ha blivit förorenat i själva laboratoriet.

Fakta om analysen

Mjukisdjur kan orsaka kvävning

Ett plyschdjur från företaget Leksam AB återkallas. Anledningen är en batteridel som kan innebära kvävningsrisk för barn.

KO missnöjd med dom i Marknadsdomstolen

KO var missnöjd med att Canal Digital automatiskt förlängde avtalen med sina kunder och lämnade in en stämning. Men Marknadsdomstolen höll inte med.

Det är ljudet som gör det

En bildörr ska låta dovt och distinkt när den går igen. Och det ska rassla i dammsugarslangen när skräpet sugs upp. Ju mer ljuddämpade produkterna blir, desto viktigare blir de läten de fortfarande ger ifrån sig.

Gratis mobil - förhöjd avgift

Kvinnan skulle få en ny mobil, bara hon förlängde sitt abonnemang. Men när första räkningen kom var månadsavgiften höjd. Nu har kvinnan fått rätt hos ARN.

Konsumenter ratar Krav

Många väljer bort kravmärkta varor. Ofta uppges ett högre pris som anledning. Men enligt en undersökning från Handelshögskolan och KTH är det inte den enda anledningen.

Kräver tydligare märkning av naturkosmetik

I marknadsföringen av naturkosmetik läggs störst fokus på vad produkterna inte innehåller. Fel, enligt Konsumentföreningen Stockholm, som vill att Konsumentverket utreder företeelsen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.