Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera testade skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.
Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera testade skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.
Laboratorietest

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 2 Okt, 2017
Läs senare

Resultaten från årets test av vinterskor för barn är både glädjande och nedslående. Å ena sidan har vi aldrig sett så bra resultat överlag när det gäller funktionen. Å andra sidan visar den kemiska analysen att årets två bästa skor från Superfit och Ecco innehåller det miljöfarliga ämnet PFOA i högre halter än vi hittat tidigare.

Ämnet har tidigare använts i textila material på grund av dess vatten- och smutsavstötande förmåga. Men PFOA har funnits med på EU:s lista över särskilt problematiska kemikalier i flera år och i våras togs ett beslut om att förbjuda det från och med 2020. Ämnet är klassat som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.

– Det innebär ingen akut hälsorisk i de halter ni hittat. Men PFOA bryts inte ned i naturen och kan till slut hamna i våra livsmedel vilket så klart inte är bra, säger Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen.

Halterna i skorna klarar EU:s kommande gränsvärde som är satt per kilo. Men jämfört med textilbranschens gränsvärde per yta, som även är lag i Norge, överskrids detta flera gånger om.

[PDF]

Både Ecco och Superfit ställer sig frågande till resultaten. Båda garanterar att PFOA inte används i produktionen.

Eccos förklaring är att man råkat skicka in fel skor – från en tidig provkollektion som inte säljs i butik. Eftersom Testfakta i och med det inte kan vara säkra på Eccos övriga resultat i testet får skorna inget slutbetyg.

Då analysresultaten förvånar köpte Testfakta in ytterligare ett par skor vardera från Superfit och Ecco. Ingen av dessa visade sig innehålla PFOA.

Att två skor av samma modell kan få så skilda analysresultat är inte ovanligt, enligt Ines Anderie, kemist vid det tyska laboratoriet PFI som utfört testet.

– Skorna kan till exempel komma från olika batcher, produktionsdatum eller tillverkas vid olika fabriker, säger hon.

PFOA behöver heller inte ha använts medvetet i produktionen utan uppstått som en restprodukt vid användningen av andra tillåtna PFAS, som är samlingsnamnet för hela gruppen fluorerade ämnen. 

På Superfit kan man inte svara på huruvida man använder andra PFAS-ämnen i tillverkningen – vilket inte förvånar Daniel Borg vid Kemikalieinspektionen.

– Tyvärr vet vissa tillverkare inte vilka PFAS-ämnen som finns i deras produkter då tillverkningen kan ske i flera led. Vi anser dock att man inte bör använda PFAS alls där det finns alternativ, vilket det gör för fritidskläder. Dels kan de tillåtna varianterna brytas ned till PFOA och dels vet vi för lite om hälsoriskerna generellt med dessa ämnen, säger han.

När det gäller själva funktionsbiten av testet hamnar Superfit och Ecco i topp. Men eftersom dessa skor kan innehålla miljöfarliga kemikalier och Ecco dessutom diskvalificeras har Testfakta beslutat att inte utse någon testvinnare i år. Det finns också gott om andra bra alternativ. Aldrig tidigare har vi sett så bra resultat vad gäller vattentätheten – sex av åtta testade märken klarar 200 000 steg i vatten utan att börja läcka och ingen av skorna får riktigt dåliga värden.

Det som däremot skiljer skorna åt är hur bra de andas. Här är skorna med Gore-tex-material överlägsna, medan exempelvis Din Sko knappt andas alls. 

Fakta om testet

Det tyska skolaboratoriet PFI har på Testfaktas uppdrag testat åtta par vinterskor för barn. Alla utom Kavat-skorna har skickats in av tillverkarna själva med garantier om att det är exakt samma skor som säljs i butik. I Eccos fall har det i efterhand visat sig att de skor som skickades in kom från en tidig provkollektion och Testfakta kan i detta fall inte vara säkra på att skorna motsvarar de som säljs till konsument. Testfakta har därför beslutat att inte ge Ecco något slutbetyg.

Följande parametrar har testats:
 

Vattentäthet: Skorna monterades i en gångsimulator med vatten strax ovanför sulans kant. Skorna får sedan gå 200 000 steg i vattnet, med 60 steg per minut. Med jämna mellanrum kontrollerade labbet om skorna tagit in vatten. I så fall avbröts testet och antalet steg skorna klarat noterades.
 

Värmeisolation: Skorna fylldes med små metallkulor och förseglades så de inte läcker värme från skaftet. En värmesensor mätte temperaturen inuti skorna före och efter skorna fått stå i 30 minuter i -20°C.

Andningsförmåga: Labbet testade hur bra fodret på skorna släpper igenom fukt. Materialet spändes som ett lock över en behållare med fuktsabsorberande material. Genom att väga behållaren före och efter test såg man hur mycket fukt som materialet släppt igenom.

Torktid: Labbet vägde skorna och sprayade sedan deras insida med en halv deciliter vatten. Därefter mätte labbet hur lång tid det tog för skorna att avdunsta vattnet och återfå sin ursprungliga vikt.

Kemisk analys av yttermaterial: Bitar av skornas yttermaterial analyserades efter förekomst av PFOA eller PFOS. I två fall gav analysen utslag för förhöjda halter av PFOA på de sko-par som skickats in av tillverkarna själva. I dessa fall har Testfakta köpt in ytterligare ett par skor och låtit analysera dessa. Båda resultaten redovisas i tabellen.

Fakta om PFOA

- Tillhör gruppen högfluorerade ämnen (PFAS) som använts i bland annat textilier, brandsläckningsskum och rengöringsmedel för sin förmåga att bilda släta vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

- PFOA kan både tillsättas för sin funktions skull och uppstå som restprodukt vid användningen av andra fluorerade kemikalier.

- PFOA har funnits med på EU:s lista över särskilt problematiska kemikalier sedan 2013. Ämnet bryts inte ned i naturen och är klassat som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.

- Tidigare i år beslutades om ett förbud för PFOA från och med 2020. Det kommande gränsvärdet är satt till 25 µg/kg.

- Textilbranschen har ett eget gränsvärde på 1 µg/m2 (Oeko-tex-standarden). Detta gränsvärde är även lag i Norge.

 

 


 

 

Så säger företagen om resultaten

Jonas Rampe, Superfit.
– Superfit använder inte PFOA i tillverkningen. Vi kontrollerar för PFOA och har inte hittat några halter av ämnet, varken i den produktionsbatch Testfakta testat eller i den som finns i butik nu. Vi har bett Testfakta returnera de skor de testat för att förstå vad som har hänt, säger han.

Använder ni andra tillåtna PFAS i tillverkningen?

– Vi kontrollerar för de perfluorerade ämnena PFOA och PFOS. Det är det vi kan uttala oss om.

Sören Kragh Pedersen, kommunikationschef på Ecco
– Vi har ett förbjud mot PFOA i tillverkningen sedan tre år tillbaka. Det mest troliga är att ämnet bildats som en restprodukt vid användningen av andra fluorade ämnen. Vår interna undersökning visar dock att de skor vi skickade in till Testfaktas test kommer från en tidig provkollektion. De skor som finns i butik i dag innehåller inte PFOA enligt våra egna provtagningar, säger han.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Dålig koll på mathandlare

Livsmedelsverket kritiserar svenska kommuner för att hålla dålig koll på de som säljer mat: livsmedelsbutiker, bensinstationer och restauranger. I fjol kontrollerades bara 43 procent av näringsställena. De som inte skötte sig slapp ofta påföljder.

Waplotto tillbakavisar bluffakturor

De personer som anmält Waplotto till Konsumentverket har både accepterat reklamutskicket och aktivt valt att ingå ett avtal med Waplotto. Bolaget bakom Waplotto har inte begått några lagbrott. Det är i huvudsak innehållet i svaret från starkt ifrågasatta Waplotto till Konsumentverket.

Waplotto tillbakavisar bluffakturor

De personer som anmält Waplotto till Konsumentverket har både accepterat reklamutskicket och aktivt valt att ingå ett avtal med Waplotto. Bolaget bakom Waplotto har inte begått några lagbrott. Det är i huvudsak innehållet i svaret från starkt ifrågasatta Waplotto till Konsumentverket.

Bedräglig dörrsäljare sålde förbudsskylt mot dörrsäljare

Dörrförsäljaren erbjöd personer i ett bostadsområde i Gävle att köpa en skylt för 200 kronor. Han hävdade att den skulle stoppa andra dörrförsäljare sedan en ny lag införts, skriver Arbetarbladet. Men någon sådan lag finns inte.

Skönhetssajt bluffar med falska omdömen

Sajten lookbeauty.se säljer en bröstförstorande kräm och uppger samtligt att både Testfakta och Expressen gett den toppbetyg. - Det är ren bluff. Vi har aldrig och kommer aldrig att testa några liknande produkter, säger Håkan Lövström, ansvarig utgivare för Testfakta.se.

Natusal och My Hygo utreds av KO

Konsumentombudsmannen har inlett ett ärende mot Norrköpings-företaget Onlinecon Group som står bakom varumärkena Natusal och My Hygo. Konsumentverket har fått ta emot flera anmälningar som gäller Onlinecons försäljningsmetoder.

Bolag bakom Waplotto hotas av likvidation

Fastighetsinv i Skåne, som skickat Waplotto-fakturor till flera svenskar, har själv ett likvidationsföreläggande hängande över sig. Och i somras hoppade bolagets revisor av.

Euromillions mest anmäld i sommar

Konsumentverket har i sommar fått ta emot drygt 1600 anmälningar från personer som av en eller anledning är missnöjda med ett företags tjänst eller produkt. - Överlägset flest anmälningar gäller Euromillions, säger Konsumentverkets registrator Ing-Marie Svanegård till Testfakta.

Strängare kontroll av kinesiska nudlar

Vissa kryddor och andra vegetabiliska livsmedel från ett antal länder ska kontrolleras strängare från och med 1 oktober. Samtidigt minskas den tidigare utökade kontrollen av andra livsmedel. Det uppger Livsmedelsverket i ett pressutskick.

Strängare körkortskrav

Det blir nya föreskrifter om medicinska krav för körkort i september. Kraven berör bland annat syn, diabetes och epilepsi men det blir också strängare krav för de som har haft missbruksproblem.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.