Fluorvallor har länge varit ett hett diskussionsämne inom skidsporten. Det har framför allt beskrivits som ett arbetsmiljöproblem för de professionella vallarna. När de andas in stora mängder ånga från vallningen kan de drabbas av så kallad fluorfrossa, ett feberliknande tillstånd som kan hålla i sig upp till ett dygn

Nyligen meddelade också både Internationella skid- och snowboardförbundet (Fis) och Internationella skidskytteförbundet (IBU) att man inför ett totalförbud för fluorvallor kommande säsong, 2023–2024.

Fluorvallor ger ett bra glid och är smutsavstötande, men innehåller också så kallade PFAS-ämnen som påverkar både miljön och hälsan negativt. De bryts inte heller ned i naturen och kallas ofta för ”evighetskemikalier”. Vissa PFAS-ämnen kopplas samman med cancerformer. De påverkar även immunförsvar, kolesterolhalter samt födelsevikter. 

Vasaloppet är Sveriges största skidlopp. Årets lopp lockade drygt 50 000 åkare, många av dem använder fluorvalla. 

Testfakta har i samband med årets lopp gett laboratoriet Eurofins i Lidköping i uppdrag att analysera ett antal vattenprov tagna i nära anslutning till Vasaloppet, just för att analysera förekomsten PFAS-ämnen och om de överstiger några gränsvärden.

Tester av vattendrag och sjöar i tätbefolkade områden i Sverige brukar vanligtvis uppvisa höga PFAS-nivåer. Till exempel utpekas ofta brandskum som en källa till höga nivåer i vattendrag som ligger nära flygplatser. 

Proverna från Vasaloppet har tagit från fem olika vattendrag i nära anslutningen till starten av Vasaloppet:  

• Västerdalälven, nedanför Vasaloppets tionde och sista startled.
• Åstjärn, tjärnen ligger mitt på startrakan. Alla som startar i Sälen passerar över den.
• Völån, vattendrag cirka 5 kilometer efter start.
• Völsjön, sjön ligger precis bredvid spåret, efter drygt fem kilometer.
• Smågansjön, sjön som gett sitt namn till Vasaloppets första kontroll Smågan, efter 11 kilometers åkning.

Kortfattat visar analysen inga påvisbara eller knappt mätbara PFAS-nivåer i de olika vattenproverna. 

–  Vi hade helt klart förväntat oss högre nivåer, samtidig är det förstås mycket bra med ett resultat som visar att loppet som sådant inte verkar ge någon mätbar påverkan, sammanfattar Torbjörn Synnerdahl, testansvarig vid Eurofins, utfallet.

Till exempel är provet från Västerdalälven fritt från fynd, vilket sannolikt kan förklaras med att vattnet kommer från opåverkade områden. Västerdalälvens källa är Fulufjällets nationalpark som ligger i södra delen av fjällkedjan i nordvästra Dalarna, ett orört naturområde som angränsar till Norge.

Men helt fritt från PFAS var inte proverna. I ett av dem, tagna längs spåret, påträffades låga halter. 

–  Det är svårt att helt säkert avgöra varifrån de kommer, men med tanke på hur det ser ut i övrigt i området är det svårt att se att källan skulle vara någon annan än vallan, säger Torbjörn Synnerdahl.