Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. Foto: Shutterstock
Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. Foto: Shutterstock

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 1 Okt, 2017
Läs senare

Fett är livsnödvändigt för oss människor. Men vilket fett som är bäst och nyttigast har debatterats flitigt de senaste åren – och då särskilt de eventuella farorna med mättat fett.

Medan Livsmedelsverket rekommenderar vegetabiliska oljor framför smör anser LCHF-förespråkarna att det mättade fettet i smöret inte utgör något problem.

Karin Jonsson, forskare och näringsfysiolog vid Chalmers Tekniska Högskola, tycker att frågan behöver nyanseras.

– Mättat fett höjer andelen LDL-kolesterol i blodet, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men allt mättat fett är inte lika dåligt. Fettet i ost och kokos verkar exempelvis mer fördelaktigt än smör, säger hon.

Mättat fett är även ett mindre problem ur hjärt-kärl-synpunkt än raffinerade vita kolhydrater som vitt ris och vitt bröd, enligt Karin Jonsson.

– Jag ser ingen fara med smör i rimliga mängder så länge man får den näring man behöver och håller sig inom den energimängd man gör av med. Men är man i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom skulle jag välja kallpressade oljor, nötter, frön och fet fisk som de främsta fettkällorna.

Även om smör inte nödvändigtvis är farligt kan man knappast kalla det för en hälsobomb. Smör innehåller väldigt lite omega-6 och omega-3-fettsyror, de livsviktiga fettsyror som kroppen inte själv kan producera.

– Dessa finns främst i vegetabiliska oljor. Kallpressade oljor innehåller även polyfenoler som kan fungera som antioxidanter och motverka att kolesterolet oxiderar och blir farligt.

Även margarin innehåller bra fettsyror och vitaminer, om än i tillsatt form. Därför rekommenderar Livsmedelsverket margarin före smör. Men det är något myndigheten fått kritik för – dels för att margarin anses onaturligt och dels för att det kan innehålla för mycket omega-6. Karin Jonsson har i sin egen forskning hittat samband mellan högt margarinintag och ökad risk för allergi.

– Men de studier som finns, inklusive min egen, är inte tillräckligt omfattande för att dra några riktiga slutsatser. Här behövs större klinisk forskning innan resultaten kan ligga till grund för kostråd.

Enligt Livsmedelsverket egna studie från 2016 kan margarin dessutom innehålla förhållandevis höga halter av de cancerframkallande ämnena glycidol och 3-MCPD. Ämnena bildas när vegetabiliska oljor raffineras och av de matfetter som fanns med i undersökningen innehöll vissa margariner klart högst halter av glycidol och 3-MCPD.

Men resultaten har inte påverkat Livsmedelsverkets rekommendationer kring margarin, enligt Petra Bergkvist vid myndigheten.

– Dels råder det osäkerhet kring hur stort intag av 3-MCPD som är säker och dels har många producenter troligtvis lyckats få ned halterna genom att ställa högre krav på råvarorna. Gränsvärden för glycidol införs inom några månader, och senare för 3-MCPD. Våra kostråd kvarstår eftersom vi behöver de fleromättade fettsyrorna som finns bland annat i margarin, säger hon. 

Om margarinet får räknas som det mest utskällda av matfetter har kokosfett hypats desto mer den senaste tiden. Kokosfett sägs bland annat vara antiinflammatoriskt, bakteriedödande och förbättrar matsmältningen. Karin Jonsson är dock inte övertygad.

– Det finns en hel del intressanta studier på kokosfett, men de är inte särskilt välgjorda och många påståenden vilar inte på någon stabil vetenskaplig grund, säger hon. 

Ingen risk att steka i olja

De flesta oljor i jämförelsen fungerar bra att steka i. Man har tidigare varit rädd för bildandet av transfetter vid stekning i exempelvis oliv- eller rapsolja. Men enligt stekstudier gjorda i Danmark måste man komma upp i temperaturer på över 200 grader under flera timmar för att problematiska mängder av transfett ska bildas.

Däremot ska man aldrig steka på för hög temperatur och för länge. Dels kan de nyttiga ämnena i fettet gå förlorade och dels kan det bildas en rad ohälsosamma ämnen från både oljan och maten. Vissa ämnen som akrylamid börjar bildas redan vid 100 grader.
Att temperaturen är för hög syns tydligare när du steker med smör och margarin än med olja. Ett tips för den som steker i olja är att helt enkelt slänga i en liten klick smör eller margarin som riktmärke. Eller att lägga i lite grönsaker i oljan innan den hunnit bli varm, så ser du när det är dags att skruva ned värmen.

Källa: Livsmedelsverket

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.