Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Laboratorietest

Svenska barn löper liten risk att få i sig farliga färgämnen när de äter lördagsgodis, trots den senaste tidens larm. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av vanliga godissorter.

Laboratorietest
Mikael Bergling Foto: Hanna Dahlquist Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare

I dag öppnar hundratusentals svenska barn en påse med lördagsgodis. Det är sötsaker som är fulla av olika tillsatser för att ge ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.

För några veckor sedan rekommenderade det brittiska livsmedelsverket att hyperaktiva barn inte ska äta godis och andra livsmedel som innehåller syntetiska färgämnen, så kallade azofärger.
Enligt en brittisk studie kan barn som regelbundet får i sig azofärger och konserveringsmedlet natriumbensoat blir rastlösa och okoncentrerade.
Det är inte första gången som dessa tillsatser nämns i samband med beteendestörningar hos barn. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA arbetar därför sedan en tid tillbaka med en översyn av färgämnena.
Av allergiskäl var azofärger förbjudna i Sverige till 1999, då ett EU-beslut ändrade på den saken.
På uppdrag av Testfakta har laboratoriet Analycen i Lidköping analyserat ett urval av vanliga fabrikat av smågodis för att ta reda på hur vanligt det idag är med azofärger och konserveringsmedlet bensoesyra i godis som säljs i Sverige.
Analysen visar att det förmodligen är mycket ovanligt. Ingen av de 14 analyserade godissorterna i vår undersökning innehöll azofärger eller natriumbensoat.
Däremot innehöll de många andra tillsatser, i genomsnitt 20 tillsatser vardera. Tillsatsernas uppgift är att ge godiset ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.
– Det är dock inte frågan om några giftiga tillsatser, inte i de mängder som det är frågan om här, säger Evelyn Jansson Elfberg som är avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket.
Behövs tillsatserna?
– En del behövs säkert, andra är kanske inte lika nödvändiga. Allt beror på vad konsumenten vill ha för vara. Några av tillsatserna handlar till exempel om att ge rätt tuggmotsånd.
– För att en tillsats ska vara tillåten får den givetvis inte vara farlig, men ska heller inte vara till för att lura konsumenten att en vara exempelvis är färskare än vad den i själva verket är.
Evelyn Jansson Elfberg berättar att representanter för livsmedelsmyndigheterna i EU:s olika medlemsländer med jämna mellanrum brukar träffas i Bryssel för att bland annat bestämma vilka tillsatser som ska tillåtas och vilka som bör tas bort.
– Vi försöker få ned antalet tillsatser. Det är en dock en komplicerad operation, inte minst därför att det finns olika tradition inom EU. I en del länder använder man vissa tillsatser, medan man i andra länder använder andra.
Samtliga godissorter i Testfaktas undersökning innehåller glukossirap trots att det enligt en del forskare misstänks ha större negativa effekter på hälsan än alternativet socker.
För att godiset ska bli tjockare och segare använder de flesta av fabrikanterna gelatin som tillverkas av svinsvål.
Undersökning visar också att det är mycket stor skillnad i pris mellan olika godissorter. För 100 kronor går det till exempel att köpa drygt 3,5 kilo vingummin av märket Euroshopper men bara 1,3 kilo Malaco Duo Organisal.

 Detta äter vi mest av:
 1. Chokladkakor
 2. Chokladstycksaker
 3. Chokladpraliner
 4. Halstabletter
 5. Sockerfritt tuggummi
 6. Gelé och vingummi
 7. Chokladdragéer
 8. Skum
 9. Kola och toffee
 10. Karameller och dragéer

 Källa: TT

Fakta

1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på kakorna blir varierande bra.

Finaste fotoboken – test av åtta tjänster

En egenproducerad fotobok är en populär julklapp. Vi har testat åtta tjänster och låtit två av Sveriges främsta fotobokskännare bedöma slutresultatet.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av premiumklassade kontinentalsängar

Testfakta har kvalitets testat elva kontinentalsängar av olika fabrikat i laboratoriemiljö för att mäta komfort och uthållighet. Högst betyg fick Mios modell.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.