Stora skillnader på espresson

Stora skillnader på espresson

Laboratorietest

Trots det höga priset blir helautomatiska espressomaskiner allt mer populära. Men det är stor skillnad mellan olika modeller och framför allt skiljer sig espressokvaliteten. Det visar Testfaktas test av nio modeller.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 25 Okt, 2008
Läs senare

Philippe Barreca för den lilla koppen till näsan, drar in doften, sedan hörs en rejäl sörpling när han smakar den första klunken espresso. Känner efter, låter den stanna kvar uppe vid gommen ett tag, sedan spottas allt ut i vasken. En kaffesmakares rutiner för osökt tankarna till vinsmakarens.

– Man vill träffa smaklökarna uppe i gommen, därför sörplar jag, det är känslan av styrkan på tungan som avgör, säger Philippe Barreca, kaffeexpert som flera gånger har deltagit i Cup of Excellence, en tävling som korar kaffeproducerande länders bästa bönor.

Till vardags jobbar han även som inköpsansvarig på kaffegrossisten Arvid Nordquist, som fick i uppdrag av Testfakta att testa nio helautomatiska espressomaskiner. Automatiken i det här fallet innebär att de tar hand om hela processen från rostad kaffeböna till färdig espresso. De maler kaffebönorna, doserar och packar pulvret i bryggenheten och pressar igenom uppvärmt vatten till en färdig espresso.

Modellerna i testet har en prislapp på mellan  7 500 till 13 000 kronor. Lägger man så mycket pengar på en kaffemaskin så har man också rätt att förvänta sig en prestanda i toppklass.

Viktigast är så klart att den ska göra gott kaffe men även skumma fluffig mjölk till cappuccinon. Proffsprovarna Philippe Barreca och Martin Johnson bedömde smak, utseende, temperatur och lukt i ett blindtest. Helhetsintrycket är viktigt för kaffeupplevelsen.
– Jag tänker på synintrycket innan jag smakar på kaffet. Creman (espressons skum, reds anm) ska vara bra, fluffig och inte för mörk eller ljus. Är den för mörk är det för mycket bitterämnen i. Sedan ska det dofta behagligt. Om det är dåligt kan det dofta metall och surt. Men mest handlar det om smaken, om espresson är av bra eller dålig kvalitet, säger Martin Johnson.

Smaken skiljer sig mycket mellan modellerna. Bäst espresso, enligt Barreca och Johnson, gjorde en av testets dyraste maskiner från Electrolux som också kom tvåa i testet som helhet. Dock tar den ganska lång tid på sig att starta, något som kan vara ett stressmoment under hektiska morgnar. Testförloraren Philips blev sämst på espresso med betyget två.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"6973","link_text":null,"attributes":{"class":"media-image media-element file-media-large"}}]]Allra bäst på lungo, alltså en espresso med mer vatten i, var testvinnaren Jura, också den en av testets mest kostsamma modeller med  ett pris på cirka 13 000 kronor. Förutom att den var enkel att använda och hade många inställningsalternativ på kaffekvarnen, hade den dessutom kortast uppstartstid och fixade snabbt till en god espresso.

För den med lite tunnare plånbok är testets mest prisvärda variant från Melitta ett alternativ. För 9 000 kronor får man en lätthanterlig espressomaskin med en ångvispfunktion som gav testets bästa skummade mjölk. Samtidigt får man stå ut med en högljudd kaffekvarn och en något sämre espresso.   

För dem som föredrar lite mildare aromer är cappuccinon eller latten ett alternativ. Alla maskiner skummar mjölk, även om metoderna skiljer sig. Vissa modeller har klassiska lösningar – att mjölken skummas i en kanna som hålls under ångröret. Andra har specialkannor som ansluts till ångröret. De mest avancerade maskinerna skummar mjölken automatiskt.

I slutänden är det förstås allra viktigast att mjölken smakar bra. Här fick de två smakexperterna rycka in igen och bedöma temperatur, smak och fluffigheten. Över lag gav maskinerna en fluffig och bra mjölk. Bäst var Melittas och något sämre var De Longhis som fick avdrag för stora bubblor.

Men en god espresso eller latte är inte bara upp till maskinen. Vad är det viktigaste att tänka på?
– Att kaffe är en färskvara. Vi är så noggranna med ägg och mjölk som inte får gå en dag över bäst före-datumet. Men kaffe kan stå en månad i skafferiet utan att vi bryr oss. Förbrukningstiden på kaffe är sju till tio dagar om det är malda bönor. Efter det börjar kaffet att oxidera och förlorar sina aromer, säger Philippe Barreca.

Fakta

Följande modeller testades:

* Jura Impressa J5
* Krups Espresseria Automatic
* Saeco Talea Touch
* Siemens Surpresso S70
* De Longhi Magnifica Automatic Cappuchino
* Gaggia Platinum Vision    
* Electrolux Caffè Grande
* Philips HD 5720
* Melitta Caffeo Bistro

Espressomaskinerna testades i sex olika delmoment: kvalitet på den färdiga espresson, kvalitet på den färdiga lungon (espresso med extra vatten), kvalitet på den skummade mjölken, kvalitet och utformning på kaffekvarnen, bryggenheten och mjölkskumningsfunktionen, snabbheten och hur enkel den är att installera och hantera.
Espresson har bryggts till 30 ml och lungon till 100 ml och genom hela testet har man använt ett klassiskt rostat espressokaffe.
Innan provsmakning har samtliga maskiner kalibrerats för att ge sin optimala espresso respektive lungo. För att avgöra kvaliteten på espresson och lungon har de två proffssmakarna Philippe Barreca och Martin Johnson i ett blindtest bedömt smak, utseende, temperatur och lukt.

Resultatet från varje delmoment har betygsatts på en skala från 1 till 5. I det sammanlagda betyget har resultaten från de olika delmomenten viktats samman enligt följande: kvalitet espresso 30%, kvalitet lungo 10%, kvalitet mjölkskumning 15%, kvalitet och utformning av funktioner 20%, hanterbarhet 15% och snabbhet 10%.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Testfaktas uppdrag genomfört en kemisk analys av den bryggda espresson. Detta för att se om det bryggda kaffet innehöll höga halter av skadliga ämnena efter att det gått igenom maskinen. Analysen omfattar totalt 12 olika ämnen, däribland bly, nickel, arsenik, koppar och kadmium. Proverna togs från de olika maskinerna efter den åttonde till tolfte bryggningen.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.