Bra bildkvalitet från kompakta systemkameror

Bra bildkvalitet från kompakta systemkameror

Sju systemkameror har testats. Foto: Shutterstock
Samsung NX210
Pentax Q
Sony Nex-F3
Nikon 1J1
Panasonic Lumix DMC GF5
Olympus Pen-PM1
Pentax Q
Laboratorietest

Den nya generationens systemkameror är betydligt smidigare än de traditionella med spegel. Men trots att formatet har krympt är bildkvaliteten hög. Det visar Testfaktas laboratorietest av sju populära modeller.

Laboratorietest
Tobias Rydergren Publicerad: 17 Aug, 2012
Läs senare

De senaste åren har allt fler kameratillverkare valt en ny typ av kompakta systemkameror. En traditionell systemkamera har en spegel mellan objektivet och sensorn. Denna används för att förmedla motivet via objektivet till kamerans sökare.

Utan spegel hamnar objektivet närmare sensorn och kamerahuset har därmed kunnat krympas i storlek. Kamerorna i Testfaktas test innehåller en blandning av teknik från kompakt- och systemkameror. Testansvarige Anders Uschold, på laboratoriet Digitaltechnik i München, anser att det är en lyckad kombination.
– Denna kameratyp, som bara funnits i ett par år, har redan tagit stora kliv i den tekniska utvecklingen. Om du inte främst ska fotografera sport eller vilda djur, så erbjuder de kompakta systemkamerornas nya egenskaper och funktioner ett bra alternativ till de traditionella systemkamerorna.

Testets delar och betygsättning omfattar bildkvaliteten och snabbhet för kamera och objektiv. Det bygger på det så kallade DCTau-testet, en standard som används både av tillverkare och fotografiska tidskrifter. Eftersom det rör sig om systemkameror där objektivet är utbytbart har de två delarna bedömts var för sig.

Kamerahuset har betygsatts efter hur bra bilderna komprimeras och skärps. Laboratoriet har också mätt hur bra kameran är på att registrera alla nyanser i en bild, det dynamiska omfånget. Även tiden från det att avtryckarknappen trycks ner till bilden tas har uppmätts.

Det bästa kamerahuset med god marginal är Sony NEX-F3.
– Det är en kamera som klarar att ta utmärkta bilder även när ljusförhållandena är dåliga. Tack vare den stora sensorn hanterar kameran både brus och skärpning på ett mycket bra sätt, säger Anders Uschold.

Lite oväntat får även Nikons kamerahus ett högt betyg. Detta trots att den har en betydligt mindre sensor än Sony.
– Allt annat lika ger en större sensor bättre bildkvalitet, men en skicklig kameratillverkare kan kompensera för detta. Jag är själv förvånad över den bildkvalitet som Nikon får fram. Kameran visar inte de begränsningar som många förväntar sig av en så pass liten sensor.

Objektivens optiska egenskaper har bedömts efter hur bra de är på att fånga detaljer (upplösning), undvika förvrängningar (distorsion) och minimera kantskuggor (vinjettering). Testmomentet omfattar också hur snabb kamerans autofokus är. Bäst objektiv sitter den billigaste kameran Olympus Pen-PM1.
– Olympus objektiv presterar bäst när det gäller upplösning, vilket gör den till utmärkt för att till exempel fotografera landskap. Men tänk på att en kamera som har hög känslighet också kräver korrekta inställningar, eftersom den är mindre förlåtande.

Pentax, Nikon och Panasonic har också mycket bra objektiv som har olika styrkor. Panasonic har snabbast autofokus, Pentax motstår vinjettering bäst medan Nikon presterar mycket bra i flera av momenten.

När betygen för kamerahus och objektiv summeras blir Sony NEX-F3 bäst i test. Den får dock ett svagare betyg för objektivet än för kamerahuset.
– Sonys objektiv har en lägre upplösning och kan inte riktigt tävla mot de bästa när det gäller distorsion. För att få ut det mesta av denna kraftfulla kamera skulle jag rekommendera att komplettera med ett objektiv som har en fast brännvidd.

En generell kritik som riktats mot kompakta systemkameror är att deras autofokus är sämre än för de traditionella systemkamerorna.
– De kompakta kamerorna tar längre tid på sig att ställa in fokus, även om tekniken här går framåt snabbt. De kompakta kamerorna ställer däremot in fokus mer exakt och på ett annat sätt än de fasta autofokusområdet som en traditionell systemkamera använder. Det gör att du välja var kameran ska fokusera mer flexibelt.

Finns det något tillfälle där en vanlig kompaktkamera är att föredra?
– Ska du använda en ultrazoom med brännvidder upp mot 400 till 800 mm eller om du vill ha en kamera som går att stoppa i bröstfickan. Men ärligt talat hur ofta använder du en extrem zoom och i fickan har idag de flesta en mobil med en hyfsad kamera.

Det här är en ganska ung teknik. Bör man vänta med att köpa ett par år?
– Kameror är som datorer. Det kommer hela tiden nya och bättre modeller, men jag tycker att de modeller som testats här är bra och som man kommer kunna ha roligt med under flera år.

Fakta

Kamerahusen har testats med den vanligaste kombinationen av objektiv. Objektiv som ingår i paketlösningar (kitoptik) från tillverkaren eller vanliga kombinationserbjudanden från återförsäljare.

Testet omfattar följande kameror (kamerahus) och objektiv:

  • Nikon 1J1, NIKKOR VR 10–30 mm f/3,5–5,6       
  • Olympus E-PM1, M.ZUIKO DIGITAL 14-42mm 1:3.5-5.6 II R
  • Panasonic Lumix DMC GF5, LUMIX G VARIO 14-42mm
  • Pentax Q, Pentax 5-15 2,8-4,5 ED AL IF
  • Ricoh GXR, Ricoh 24-85 3.5-5.5
  • Samsung NX210, Samsung 18-55 3.5-5.6 II OIS
  • Sony NEX-F3, SEL Zoomobjektiv E18–55mm f3,5–5,6           

Testparametrar och betygsättning bygger på DCTau®-Test, en standard som används av fotografiska tidskrifter och av kameratillverkare för utveckling och prototyptest. Testet är mer omfattande än nuvarande ISO-standarder.

 

Testparametrar för objektivet

Upplösning
Upplösning visar objektivets förmåga att fånga detaljer i motivet. Ju högre upplösning desto mer detaljer visas i bilden. Detaljrikedomen är viktigast i bildens centrum men det är viktigt att förlusten i upplösning inte blir för märkbar ut mot den tagna bildens hörn.

Distorsion
Med distorsion menas att detaljer i motivet inte återges korrekt i den tagna bilden - utan synliga förvanskningar eller artefakter på fotospråk. Till exempel kan raka linjer i objektet återges mer eller mindre böjda i fotot.

Vinjettering
Med vinjetter eller kantskuggor menas att bilden blir mörkare ut mot kanterna. En mjuk skuggning ut mot kanterna är normalt och utgör oftast inget större problem för bildkvalitén. Om kantskuggorna däremot uppstår plötsligt blir de mer synliga och påverkar bildkvalitén.

Autofokustid
Tiden från det att avtryckarknappen trycks ned tills det att kameran har fokuserat motivet.

 

Testparametrar för kamerahuset

Komprimering
För att snabbare kunna registrera bilder och spara utrymme i kamerans minne måste den tagna bilden komprimeras, vilket innebär att viss information i bilden utesluts. En bra komprimering reducerar bildens storlek med bibehållen bildkvalitet.

Skärpning
Alla digitala bilder behöver skärpas eller förtydligas något. Skärpningen får inte vara för skarp eftersom det då bildas onaturliga kontureffekter mellan ljusare och mörkare områden i bilden. För låg skärpa är ett mindre problem eftersom flera fotoredigeringsprogram kan rätta till detta i efterhand. Bilder som tas med en digitalkamera modifieras eller anpassas till ett digitalt format i flera steg. En bra omvandling till digitalt format återger motivet utan synliga förvanskningar eller artefakter på fotospråk.

Dynamiskt omfång
En kamera skall helst registrera alla nyanser från mörka skuggor till upplysta vita ytor. En kamera med ett stort dynamiskt omfång gör detta. En kamera med begränsat dynamiskt omfång återger t ex skuggor som jämnsvarta.

Bildbrus
Med bildbrus menas att jämna ytor i motivet återges som korniga eller fläckiga.

Slutarfördröjning
Tiden från det att avtryckarknappen trycks ned tills det att bilden är tagen och registrerad i minnet med förinställt fokus. Kamerorna har testats vid olika inställningar, ljusförhållanden och vid zoom och vidvinkelfotografering. Resultaten som redovisas i den redaktionella tabellen är medelvärden. 

 

Betygsättning

Resultaten från de olika testmomenten har fått följande vikt:

Kameran (60 procent)

  • Kompression & skärpning, 30 procent
  • Bildbrus, 15 procent
  • Dynamiskt omfång, 30 procent
  • Slutarfördröjning, 25 procent

Objektivet (40 procent)

  • Förvrängning distorsion, 26 procent
  • Upplösning, 26 procent
  • Vinjettering, 13 procent
  • Autofokustid, 35 procent

Förklaringar till fototermer i tabellen

Största bländaröppning och brännvidd
På zoomobjektiv anges största bländaröppningen i ett intervall, till exempel f/4–5,6 vilket innebär att den största bländaröppningen är f/4 då kortaste brännvidden används, men f/5,6 vid den längsta brännvidden. Brännvidden anger zoomomfånget och anges i millimeter.

ISO-tal
ISO är ett mått på kamerans ljuskänslighet. Alla digitalkameror i testet kan variera känsligheten automatiskt eller manuellt. Ett lågt ISO-tal kräver mycket ljus men ger mindre brus och vice versa.

Bildstabilisering
Allt fler modeller idag är utrustade med bildstabiliseringsfunktion. Denna funktion sitter antingen i kamerahuset eller i objektivet. Fördelen med funktionen i kamerahuset är att det reducerar kostnaden för inköp av fler objektiv, då det blir att man köper bildstabilisering i varje optik, istället för att ha samma som sitter i huset. Hur väl bildstabiliseringen fungerar har inte testats. Ricoh har inte bildstabilisering varken i huset eller i det testade objektivet.

Objektivfattning
Objektiven på marknaden följer olika kamerastandarder, dvs. ett visst objektiv passar bara för en viss typ av kamera. Det finns en objektivfattningsstandard, Micro Four Thirds System. Fördelen med denna typ av fattning är att det finns flera kameror som har samma fattning, vilket då innebär att man kan använda samma objektiv på olika kameratillverkares hus.

Antal autofokuspunkter
Ett antal autofokuspunkter mäter skärpan i bilden. Ju fler autofokuspunkter desto större säkrare hittar kameran rätt skärpa.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Test av handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.