Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Magsjuka på grund av campylobacter har ökat lavinartat i Sverige. Bakterier i kyckling tros vara den största orsaken. Trots det gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenter.

Johanna Berger Publicerad: 10 Nov, 2016
Läs senare

Antalet människor som insjuknar i magsjuka av campylobacter har ökat enormt de senaste åren. Under oktober månad smittades 1015 personer i Sverige – en ökning med drygt 150 procent jämfört med samma månad i fjol. Redan under sensommaren blev rekordmånga personer sjuka.

– Det blir nya rekordsiffror i år, det är inte bra, säger Britta Björkholm, Enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Källan till smittan är ofta kyckling, och årets ökning av sjuka personer sammanfaller med en ökad förekomst av bakterien hos kycklingflockar i Sverige. Nu ser flera myndigheter gemensamt över vad man kan göra. Men fortfarande görs inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna.

– Vi kräver inte att företagen ska ta prover efter att kycklingen är slaktad eftersom det inte finns särskilda gränsvärden att agera mot, som det gör för andra bakterier i gris och nötkött. Där måste företaget ta prover och visa att man efterlever dessa krav. Men det finns inte för kycklingar, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Inom EU diskuteras nya regler med ett gränsvärde, något man beräknar kan komma att minska sjukdomsfallen med 50 procent. Men det är oklart när EU-reglerna kommer träda i kraft.

På Folkhälsomyndigheten menar man att även branschen måste agera.

– De veterinära myndigheterna och branschen behöver se över sina processer och ta nödvändiga åtgärder, säger Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Idag finns ett frivilligt kontrollprogram för campylobacter som branschen hävdar att de följer.

– Vi jobbar med att titta på alla flockar, och vidtar åtgärder där det finns större problem, säger Pia Gustafsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel.

Vad är förklaringen till att bakterierna ökar i svenska flockar trots att det finns ett kontrollprogram?

– En lång varm sommar innebär att högsäsongen för campylobacter blir längre.

Pia Gustafsson pekar på att förekomsten av campylobacter i kyckling i Sverige ligger mycket lägre än i andra länder. De viktigaste orsakerna till att svenskar blir sjuka ligger enligt henne utanför den svenska branschens kontroll.

– Man behöver prata om kökshygien. Konsumenter måste lära sig att hantera kyckling på ett säkert sätt. Man konsumerar också mer kyckling, och det finns mer färsk importerad och ekologisk kyckling som har mer campylobacter, säger Pia Gustafsson.

Samtidigt visar statistik att drygt 66 procent av all kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad, och den ekologiska kycklingen står för mindre än en procent av produktionen.

På Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten håller man med om att en ökad konsumtion, mer importerad och ekologisk kyckling och dålig kökshygien är viktiga delförklaringar.

– Men vi vet inte vad som är den viktigaste orsaken till ökningen av insjuknade människor, säger Livsmedelsverkets Mats Lindblad.

Campylobacter-fakta

Magsjuka av campylobacter

  • Mellan år 2013 och 2016 (januari – oktober) har antalet människor som drabbades av campylobacterinfektion i Sverige (ej smittad utomlands) ökat med 66 procent.
  • I oktober 2016 rapporterades 1015 fall, jämfört med 404 fall i oktober 2015.
  • Symtom kan vara magsmärtor, blodiga diarréer, illamående, kräkningar och feber.
  • Campylobacterinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom som enligt smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom. Mörkertalet av infektioner tros vara stort.
  • Förorenat vatten eller opastöriserad mjölk kan även de vara en smittkälla.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Kyckling i Sverige

  • Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
  • Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
  • 66,5 % av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
  • Mindre än en procent är ekologisk.
  • Kyckling kan få campylobacter i tarmarna och också på utsidan av kroppen när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
  • Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men fryst kyckling kan också innehålla bakterierna.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt

 

Så undviker du att bli sjuk:

  • Tvätta händerna noga, med tvål och vatten. Redskapen, skärbrädorna och arbetsbänken måste vara rena.
  • Använd inte en disktrasa utan ta först hushållspapper för att torka bort kycklingsaft. Stäng av kranen med handryggen eller armbågen efter du tvättat händerna.
  • Genomstek kycklingen. Värm den till minst 70 grader, då dör bakterierna.
  • Blanda inte det som ska upphettas med det som äts direkt. Ha gärna ingredienserna framme på diskbänken under skilda tider. Fixa klart salladen och ställ undan innan du tar fram kycklingen och börjar hantera den.

Källa: Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket

 

Fler nyheter

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på kakorna blir varierande bra.

Finaste fotoboken – test av åtta tjänster

En egenproducerad fotobok är en populär julklapp. Vi har testat åtta tjänster och låtit två av Sveriges främsta fotobokskännare bedöma slutresultatet.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av premiumklassade kontinentalsängar

Testfakta har kvalitets testat elva kontinentalsängar av olika fabrikat i laboratoriemiljö för att mäta komfort och uthållighet. Högst betyg fick Mios modell.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av ramsängar i premiumklassen

Ett högt pris är ingen garanti för en bra säng. Flera modeller fick underkänt när Testfakta testade sängar i premiumklassen. Nivån på komfort och kvalitet varierade stort och testets dyraste säng brast på flera punkter.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.