Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl

Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl

Laboratorietest

Vanligt vetemjöl innehåller så höga halter av tungmetallen kadmium att det kan vara hälsofarligt, visar Testfaktas analys. EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl följer inte unionens egen riskanalys.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 2 Mar, 2012
Läs senare

Mellan 50 och 100 gram vetemjöl om dagen beroende på fabrikat och sort. Mer än så bör inte ett barn på tio kilo få sig om man ska följa rekommendationerna för kadmium i livsmedel. Det visar Testfaktas analys av tio olika sorters vetemjöl.
Agneta Åkesson, som forskar på hälsoeffekter av kadmium i livsmedel vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, är inte förvånad över kadmiumhalterna i mjölet.

– Vi vet att mjöl och rotfrukter kan innehålla mycket kadmium. Men det är inte mindre oroväckande för det. De senaste åren har vi kunnat påvisa allt fler hälsorisker med långvarig exponering av kadmium, säger hon.

Inget fabrikat i Testfaktas undersökning ligger över EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl som i dag är satt till 0,2 milligram per kilo, men som kan komma att sänkas till 0,1 milligram per kilo. Högst halt har Finax dinkelmjöl fullkorn med 0,07 milligram per kilo, medan övriga fabrikat ligger på 0,03 och 0,04 milligram per kilo.

Men om man i stället använder sig av den riskbedömning (tolererbart dagligt intag, TDI) som EU:s egen livsmedelsmyndighet EFSA gjort för kadmium blir halterna desto mer anmärkningsvärda. Enligt den skulle ett barn på tio kilo inte få äta mer än 50 gram (knappt en deciliter) om dagen av Finax dinkelmjöl innan det börjar bli ohälsosamt. För övriga mjöl i undersökningen handlar det om cirka 100 gram.
– Och då ska man betänka att mjöl bara är en av flera källor till kadmiumexponering från livsmedel. Det här visar att EU:s gränsvärde för kadmium i livsmedel inte harmoniserar med EFSA:s riskbedömning, säger Agneta Åkesson som var en av de forskare som varit med och gjort riskbedömningen.

Historiskt har kadmium i första hand kopplats samman med skador på njurarna. Men de senaste åren har flera studier visat att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmodercancer, om exponeringen sker under lång tid.

– Just kopplingen till benskörhet och frakturer är egentligen särskilt oroväckande eftersom det är ett stort folkhälsoproblem, inte minst i Sverige, säger forskaren Agneta Åkesson. 

Att gränsvärdet för kadmium inte följer EFSA:s riskbedömning av ämnet är inget märkligt, menar Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Här väger man risker mot nytta, och gränsvärdet sätts så lågt som det praktiskt är möjligt.

– Vi kan inte bli av med de här tungmetallerna ur jorden under överskådlig framtid. Och vill vi kunna äta vetemjöl och andra livsmedel som tar upp mycket kadmium måste vi ha ett gränsvärde som fungerar i praktiken men som ändå pressar halterna nedåt, säger hon.

Testresultatet visar också att kadmiumhalten inte blir lägre för att mjölet är ekologiskt odlat. Saltå kvarns kravmärkta vetemjöl och dinkelmjöl innehåller lika mycket kadmium som Ica:s icke ekologiska mjöl.

– Som konsument går det inte att skydda sig mot miljögifter genom att välja ekologiska produkter. Det man slipper är bekämpningsmedel, säger Emma Halldin Ankarberg.

Även om riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren tycker inte Emma Halldin Ankarberg att man bör vara orolig.  

– Det finns ingen anledning att sluta äta vetemjöl. Däremot ska man alltid försöka äta så varierat som möjligt för att sprida riskerna. Det gäller all sorts mat.  

Samtidigt tycker Livsmedelsverket att det är viktigt att få ner kadmiumhalterna i livsmedel genom att bland annat minska slamspridningen på svenska åkrar.  

Även Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen. Helena Parkman, på Kemikalieinspektionen, var projektledare för rapporten ”Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull” från 2011.

– Avloppsslam innehåller inte bara mycket kadmium utan även andra ämnen som kan ha farliga egenskaper. Samtidigt är det bra att man återanvänder slammet. En väg framåt kan vara att plocka ut de goda näringsämnena och bara återanvända dessa. Här finns det en hel del nya tekniker på gång, säger hon.  

I rapporten rekommenderar Kemikalieinspektionen även att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt. Frågan ligger nu hos jordbruksverket.

Fakta

Fakta om kadmium

Kadmium är ett grundämne som finns naturligt i alla jordar. Metallen uppkommer även som en biprodukt vid zinkframställning samt vid återvinning av metall ur skrot. I Sverige används ämnet framförallt till uppladdningsbara batterier.

Den största källan till kadmium på svenska åkrar är förbränning från industrier som sedan sprids via luften. Men kadmium sprids även via handelsgödsel och avloppsslam. Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen och rekommenderat att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt.

Riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren. Man har länge vetat att långvarig exponering av kadmium kan ge skador på njurarna. Men nya studier visar att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmoderscancer.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat. Testfakta Researchs laboratorietest visar till exempel att luftrenaren från Blueair har flera gånger högre kapacitet än jämförbara modeller.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Test av handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.