Hög nickelhalt i billigt bryggkaffe

Hög nickelhalt i billigt bryggkaffe

Laboratorietest

Lågpriskaffe innehåller sju gånger högre halt av tungmetallen nickel och dubbelt så mycket koffein. Det visar Testfaktas analys av bryggkaffe.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 14 Feb, 2009
Läs senare

Svenskarna är ett kaffeälskande folk. I snitt dricker vi nästan tre och en halv kopp java per invånare och dag. Det placerar oss som nummer två på listan över de mest kaffekonsumerande länderna, endast slagna av finnarna.

Testfakta gav laboratoriet Eurofins i uppgift att analysera koffeinhalt samt halten av de vanligaste tungmetallerna i tolv olika fabrikat av bryggkaffe. Resultatet visar att lågpriskaffe innehåller ungefär dubbelt så mycket koffein och flera gånger högre halt av nickel än de dyrare och ofta ekologiska kaffesorterna. Mest nickel hade Bremer från Lidl, där halten var sju gånger så hög.
– Skillnaden i koffein beror troligtvis på att de billigare kaffesorterna innehåller en stor andel robustabönor, som har en hög koffeinhalt, säger Calle Åkerstedt på branschföreningen Svensk Kaffeinformation.
– Om nickelhalten också kan härledas till böntypen är svårare att svara på. Den kan bero på alltifrån jordmån till vilken typ av gödsling och bekämpningsmedel som används i produktionen.

De två vanligaste arterna av kaffebönor är robusta och arabica. Robustabönan växer främst i afrikanska lågländer och till viss del även i Vietnam. Den anses kvalitetsmässigt sämre än arabican, som kräver hög höjd och oftast har sitt ursprung i sydamerikanska bergssluttningar.  Det internationella marknadspriset för robusta ligger på ungefär två tredjedelar av arabican.
– Det är först på senare år som robusta har börjat användas i svenskt kaffe och då endast i lågprisfabrikaten, säger Calle Åkerstedt.  
De något dyrare fabrikaten med ett pris på cirka 30 kronor och uppåt innehåller mycket riktigt hundra procent arabica. När det gäller lågpriskaffet finns inte bönsort angivet på förpackningarna. Men efter viss möda återkommer  leverantörerna med uppgifter om att kaffet består av en blandning av robusta och arabica.
David Haugaard, oberoende kaffeimportör, som besökt många plantager världen över på jakt efter de bästa bönorna, menar dock att det inte bara handlar om vilken typ av böna som används.   
– Det säger sig själv att kaffe som i slutändan kostar runt 15 kronor är restprodukter med väldigt dålig kvalitet. Jag har med egna ögon sett hur man sorterar bort de sämre bönorna som får ligga direkt på marken i värmen och halvt förmultna. Dessa bönor säljs sedan till extremt lågt pris och används i lågpris- och snabbkaffe, säger han.

Enligt Magnus Frisk, informationsansvarig på Coop, stämmer inte detta.
– Nej, vårt kaffe köps på världsmarknaden med erkända beskrivningar av kvalitet där man får analysprov. Om proven inte lever upp till de krav vi har köper vi inte.
Coop kan inte förklara den högre nickelhalten i sitt lågpriskaffe.
– Nej, det är svårt att förklara. Vi gör tester på kaffet för tungmetaller som kadmium och bly, där det finns gränsvärden. Vi har inte haft några värden som överskrider gränserna.

Fakta

Eurofins i Lidköping har analyserat förekomsten av tungmetallerna bly, kadmium och nickel samt koffeinhalt i tolv fabrikat av bryggkaffe. Någon analys av pesticider har inte kunnat göras eftersom rostningsprocessen förstör alla spår. Analysen är gjord på kaffepulvret innan bryggning.
   Resultatet visade inte på några högre nivåer av vare sig bly eller kadmium. Däremot varierade nickelhalten mellan 240 och 1700 mikrogram per kilo. Gränsvärdena för bly, kadmium och nickel i dricksvatten är 10, 5 respektive 20 mikrogram per liter. Tar man hänsyn till den utspädning som sker vid bryggning så torde nickelhalten i det färdiga bryggkaffet uppgå till högst 80 mikrogram per liter för det fabrikat vars bönor visade på högst nickelhalt. Enligt Livsmedelsverket är denna halt relativt låg i jämförelse med vissa andra livsmedel som till exempel musslor, nötter eller bruna bönor. Å andra sidan konsumerar normalsvensken mycket mer kaffe än nötter och musslor.

Kaffeurvalet utgörs av några av de vanligaste fabrikaten på den svenska marknaden, samt några exempel på lågpriskaffe från de större livsmedelskedjorna.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.