Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Gruppbild av åtta olika paket spagetti.
Spagetti av åtta olika sorter bedömdes av både en konsumentpanel och en sensorisk expertpanel. Dessutom testades kadmiumhalt och såsupptagningsförmåga. Foto: Rickars Kilström.
Laboratorietest

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 12 Nov, 2017
Läs senare

I pastahyllan kan priserna skilja sig åt enormt – spagetti av ett finare märke kan kosta fyra gånger så mycket som en billigare variant. Men det är tveksamt om prisskillnaderna är motiverade.

Testfakta har låtit Rise jordbruk och livsmedel testa åtta olika spaghettisorter. Spagettin bedömdes både av en konsumentpanel och av en sensorisk expertpanel.

[PDF]

Testvinnare är Barillas premiummärke Academia, men på delad andraplats kommer Icas egna spagettimärke. Ica får samma slutbetyg som det tre gånger så dyra De Cecco.

De dyra märkena Barilla Academia och DeCecco får klart högst poäng när det gäller konsistens. Men smak och utseende är i flera fall lika bra eller bättre hos de billigare sorterna.

Flera av de dyrare märkena lyfter också fram att deras spaghetti är bronsvalsad, något som enligt texten på paketen ska göra den extra bra på att ta upp sås. Men när Testfakta låter laboratoriet mäta hur mycket sås ett spagettistrå får med sig så ser vi inga sådana fördelar. Barilla Academias bronsvalsade pasta får inte med sig mer än Icas icke bronsvalsade strån.

Enligt Barilla är det framför allt när pastan tillagas på italiensk vis som skillnaden med bronsvalsningen märks, och företaget säger att man har egna tester som visar på det. Pastan ska då kokas två minuter kortare än rekommenderad koktid och hälls i en panna för att sautera med såsen på slutet. Men den informationen finns inte på förpackningen.

Testfakta har även analyserat innehållet av den skadliga tungmetallen kadmium i pastan. Italienska Barilla Spaghetti n. 5 sticker ut och innehåller klart mer kadmium än övriga. För ett barn på 25 kilo skulle det räcka med 200 gram om dagen av den spagettin (okokt) för att överskrida det tolererbara dagsintaget. Och spagetti är bara en av många källor till kadmium i kosten.

– Det är förstås inte bra att halten är hög i just den pastan. Men halterna kan variera mellan olika batcher av samma pastamärke. Det beror på var vetet är odlat. Ett generellt råd är att inte äta samma märke hela tiden, då sprider man både riskerna och nyttigheterna från maten, säger Barbro Kollander, kemist på Livsmedelsverket.

Från Barillas sida understryker man att man har höga krav på sina råvaruleverantörer och håller sig väl under det gränsvärde som finns för veteråvaran. (Se faktaruta om riskbedömning av kadmium i pasta)

En del märken är noga med att understryka att deras spagetti är gjord på durumvete, men faktum är att alla sorter är det, även om inte alla skriver det på framsidan. Bara Kungsörnen innehåller en blandning av durumvete och vanlig vete. Är det då inte underligt att smak och konsistens alls skiljer sig åt mellan märkena? Nej, menar kocken Christian Campogiani, som äger två italienska restauranger i Stockholm där han tillverkar sin egen pasta.

– Mjölets kvalitet kan variera. Det är skillnad på durumvete och durumvete. Vi har själva märkt att luftfuktighet och temperatur vid tillverkningen också kan spela roll. Den pasta vi tillverkar på sommaren brukar till exempel skilja sig från den vi tillverkar på vintern.

Kocken Christian Campogianis bästa spagettitips:

Christian Compogiani Hur länge ska man koka den?
– Dra bort två minuters koktid från det som står på paketet. Häll av kokvattnet och lägg spagettin i den sås du planerar att servera till. Låt pastan mjukna klart där.

Ska man inte kasta ett strå i väggen för att testa enligt ”om det fastnar är det klart”?
– Nej! Är du osäker kan du bryta av ett strå och kolla – det ska finnas en liten vit prick i mitten när du tar ur den ur kokvattnet och lägger över den i såsen.

Hur mycket ska man salta vattnet?
 Mer än de flesta tror. En bra tumregel är att 100 gram pasta behöver 10 gram salt och 1 liter vatten. Pastan tar bara upp 2 procent av saltet i kokvattnet.
Ska man skölja pastan under kallt vatten?
– Bara om du vill att den ska bli kall, om du till exempel ska göra pastasallad.

Vad ska jag göra för att spaghettin inte ska klibba ihop när jag hällt av vattnet?
– Du ska som sagt servera spaghettin med såsen. Håll inte på och dela upp i olika serveringsskålar. Ett bra tips är också att ta vara på kokvattnet, inte bara hälla bort det. Vattnet innehåller stärkelse och är perfekt att använda i såser som inte är gräddbaserade för att göra dem krämigare.

Christian Campogiani använder bronsvalsad pasta eftersom den enligt honom släpper ifrån sig mer stärkelse till kokvattnet, som därför blir extra bra i såsen.

Christian Campogiani äger restaurangerna Döden i grytan och Den gamle och havet i Stockholm.

Kadmium

Kadmium är en tungmetall som stannar kvar i kroppen under lång tid och lagras i njurarna. Om man får i sig mycket kadmium under en längre tid kan njurarna skadas. Man har även sett samband mellan kadmium och effekter på skelettet.

Kadmium finns naturligt i jorden. Föroreningar i luften och olika slags gödsel kan öka mängderna. Resultatet av Testfaktas analys skiljer sig delvis från Livsmedelsverkets test av kadmium i pasta 2015. Då var det de svenskproducerade pastasorterna som innehöll högst halter.

Det finns inget gränsvärde för hur mycket kadmium just pasta får innehålla, däremot finns ett gränsvärden för vete generellt på 0.2 mg/kg.

Det finns ett så kallat ”tolerabelt dagsintag”, TDI på 0,36 mikrogram kadmium per kilo kroppsvikt. (Tolererbart veckointag 2,5 mikrogram per kilo kroppsvikt). TDI är den mängd av ett ämne som man kan få i sig varje dag under hela livet utan att riskera negativa hälsoeffekter.

För barn som inte väger så mycket och äter mer i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna kan det vara lättare att komma upp i TDI.

Med tanke på kadmiumet – hur mycket pasta kan ett barn äta?

Eftersom kadmiumhalten kan variera mellan olika märken och olika batcher tycker Livsmedelsverket att man ska utgå från ett medelvärde av kadmiumhalten i de analyserade produkterna, när man beräknar kadmiumintaget över tid. Medelvädet för testet ligger på 0,032 milligram per kilo. För ett barn på 25 kg skulle 744 gram kokt (283 okokt) pasta per dag ge ett kadmiumintag motsvarande det tolerabla veckointaget. Om man tänker på att kadmium finns i många olika livsmedel, och säger att pasta får stå för exempelvis max 20 procent av intaget innebär det att barnet kan äta ca 150 gram kokt (57 gram okokt) spagetti per dag. Livsmedelsverket har dock inga begränsande råd vad gäller pasta.

Källa: Livsmedelsverket

Fakta om Testet

På uppdrag av Testfakta har Rise jordbruk och livsmedel (tidigare SP Food and Bioscience) utfört en sensorisk analys av spagetti. De har även gjort en teknisk mätning av spagettins förmåga att ta upp sås.

Test av smak och konsistens
Konsistens, smak, lukt och utseende hos spagettin har bedömts både av en konsumentpanel och av en sensorisk expertpanel. Spagettin kokades enligt instruktionerna på paketet och bedömdes både med och utan sås.

Förmåga att ta upp sås
20 strån spagetti kokades och vägdes. Spagettin blandades därefter med tomatsås. Stråna lyftes sedan ur såsen med pastapincett och vägdes igen. ”Såsupptag per strå” som redovisas i tabellen är ett medelvärde av vad 20 strån tagit upp.

Fakta om Testet
Laboratoriet Eurofins har analyserat halten kadmium i spagettisorterna. Analysen gjordes på okokt spagetti.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Kvalitet kostar när det gäller hantverksbyxor

Med ett par sköna, stretchiga hantverksbyxor blir arbetet både enklare och bekvämare. Vårt test visar att slitstarka byxor kostar mer men håller längre, och är därmed både mer ekonomiska i längden och samtidigt ett bättre miljöval.

Laboratorietest

Bästa brännan på burk - test av brun utan sol

Brun utan sol är ett enkelt knep för att få en solkysst ton utan att utsätta huden för skadliga UV-strålar - eller pigga upp sig när solen lyser med sin frånvaro. Testfaktas test av BUS-produkter i mousseform visar att det inte är de dyraste produkterna som är bäst.

Bästa försäkringen för din hund

Det finns betydande skillnader mellan försäkringsbolagens olika husdjursförsäkringar. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika hundförsäkringar. En helt vanlig hundägare kan spara tusentals kronor om året genom att välja rätt försäkringslösning.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Varma fötter med risk för överhettning

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest

Äkta honung var sockerdopad

Åtta av tio sorter kan klassas som äkta honung, med varierande kvalitet.

De två övriga lever inte upp till EU-kraven – och en av dem borde inte ens få kallas honung. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av honung.

Laboratorietest

Mest kronljus för kronan

Den som köper ett riktigt kronljus får som regel ett högkvalitativt ljus som håller vad det lovar i form av brinntid och låga – oavsett vad det kostar. Testfaktas test visar också att det kan förekomma relativt stora variationer i brinntid i samma förpackning. 

Laboratorietest

Clas Ohlson Ceramic Frying Pan

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson AB genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons non-stick-stekpanna med keramisk beläggning. Clas Ohlsons stekpanna presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller med råge kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Clas Ohlson Vinterviken - konstgjord julgran

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons julgran Vinterviken. Julgranen har testats tillsammans med jämförbara julgranar från Star Trading och Jula. Clas Ohlsons julgran presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dyr airfryer ingen garanti för perfekta pommes

En airfryer i budgetklass fixar i många fall både godare pommes och är mer energisnål än en dyrare variant. Dessutom är risken att bränna sig mindre. 

Laboratorietest

Vinteroveraller - priset ingen garanti för kvalitet

Vi förväntar oss att de ska hålla barnen torra och tåla rutschkanan och tuffa tag på lekplatsen. Det klarar också flera av vinter-overallerna i Testfaktas test men långt ifrån alla. Och priset är ingen garanti för kvalitet – testets dyraste overall utmärker sig negativt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.