Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk

Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk

Laboratorietest

Att konserverad mat kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A är numera allmänt känt. Men hur skiljer sig halterna åt mellan några av våra vanligaste konserver? Testfaktas analys ger svaren.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 14 Sep, 2012
Läs senare

Bisfenol A blev nyligen förbjudet i nappflaskor och barnmatsburkar. Men det är fortfarande vanligt förekommande i konserverad mat, visar Testfaktas test.

Debatten om bisfenol i livsmedelsförpackningar tog fart i våras efter att Svenska Dagbladet låtit fyra reportrar äta mestadels konserverad mat under en tid. Efter endast två dagar hade bisfenolhalten i urinen ökat med mellan 2.800 och 4.600 procent hos reportrarna.

Vad experimentet inte visade var vilken typ av konserver som ger störst risk för exponering. Testfakta skickade därför in åtta vanliga konservburkar till det franska laboratoriet Eurofins. Resultaten visar på intressanta skillnader. Medan burkdryckerna inte innehåller några uppmätbara halter alls, hade övriga livsmedel halter på mellan 1,34 mikrogram och 473 mikrogram per kilo.

Professor Bo Jönsson vid Lunds medicinska fakultet var den som utförde studien åt Svenska Dagbladet.
– Era analysresultat bekräftar vår undersökning, att konserver är en stor källa till bisfenol A, och förklarar varför halterna i urinen kan bli så höga som de blev. Sedan är det intressant att det skiljer så pass mycket mellan olika burkar. Det borde tyda på att det går att minska bisfenolet i konserverna, säger han.

Klart högst halt av bisfenol A hittades i kokosmjölken från Santa Maria – 473 mikrogram per kilo. I dagsläget finns inget gränsvärde för bisfenol A i livsmedel som är förpackat i konservburkar. Men enligt Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, är det en anmärkningsvärt hög halt.
– Vi vet att halten bisfenol A i konservburkar vanligtvis inte överstiger 50 mikrogram. Att kokosmjölken ligger så här högt förvånar mig, säger han.

Enligt laboratoriet behöver inte allt bisfenol i kokosmjölken komma från själva konservburken, utan från till exempel en tunna eller annan typ av behållare tidigare i framställningsprocessen. 

– Det är en möjlig förklaring. Men man vet också att ju fetare ett livsmedel är, desto troligare är det att restmängder av bisfenolet migrerar in i livsmedlet. Och kokosmjölk innehåller mycket fett, säger Kettil Svensson. 

Att fetthalten kan ha betydelse visar också de övriga resultaten i Testfaktas undersökning. Burkdryckerna innehåller inget fett och inte heller någon bisfenol. Tomaterna och de vita bönerna har låg fetthalt och förhållandevis lite bisfenol, medan halterna i de fetare köttkonserverna ligger högre. 

Som orolig konsument finns det alltså ett riktmärke att gå efter. Men vill man vara helt på den säkra sidan bör man välja bort konserverna till förmån för andra förpackningar som tetra.
– Polyeten som finns i tetraförpackningar är en enklare plast som inte släpper ifrån sig så mycket kemikalier. Samtidigt vill jag understryka att man måste äta kilovis med konserver för att komma upp i de nivåer som EU anser vara farliga, säger Kettil Svensson.  

Den riskbedömning, som EU bygger sitt tolererbara dagliga intag (TDI) på, är dock inte helt okontroversiell. Enligt professor Bo Jönsson i Lund finns det ett antal djurstudier som visar på negativa effekter vid betydligt lägre exponering.
– Att man förbjudit det i nappflaskor och barnmatsburkar tyder på att det inte är helt lätt att göra en riskbedömning för bisfenol utifrån den forskning som finns. Jag tycker man borde använda försiktighetsprincipen även på konserver. Bisfenol hör inte hemma i mat, säger han. 

Fakta

Det franska laboratoriet Eurofins har på Testfaktas uppdrag analyserat halten bisfenol A i åtta olika konserver med livsmedel. Proverna är tagna på själva livsmedlet och inte på burken. Beroende på burkens mängd skickades mellan tre och fyra burkar av varje fabrikat in till laboratoriet.

Fakta om bisfenol A

Från början togs bisfenol A fram av läkemedelsindustrin som syntetiskt kvinnligt könshormon, östrogen. I dag är ämnet en av världens vanligaste plastkemikalier och finns i allt från matbehållare och husgeråd till bilens instrumentbräda, vattenledare, tandproteser och kassakvitton. I konservburkar finns bisfenol A i lacken som sitter på insidan av burken.

Bisfenol A är hormonstörande och kan framförallt skada barns utveckling. I dag finns inget gränsvärde för halten bisfenol A i livsmedel som kommit i kontakt med epoxylack i konservburkar. Däremot finns ett så kallat tolererbart dagligt intag, TDI, på 50 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. Men detta gränsvärde är omdiskuterat eftersom de riskbedömningar som gjorts har kommit till mycket olika slutsatser.

År 2011 förbjöd EU bisfenol A i nappflaskor och i början av 2012 förbjöds ämnet även i barnmatsburkar i Sverige. Kemikalieinspektionen har även föreslaget ett förbud mot bisfenol A i kvitton.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Test av handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.