Här uppe Norden har vi inte lika stora problem med luftföroreningar som i många storstäder på kontinenten. För oss handlar det kanske mer om att rena luften från allergener som damm eller pollen – och nu också smittämnen som virus och bakterier.

Gemensamt för dessa skadliga föroreningar är att det handlar om partiklar i olika storlek och form. En del kommer utifrån, som pollen och avgaser, men många genereras också inomhus från möbler, kläder, byggnadsmaterial och från oss människor.

Men alla luftföroreningar är inte partiklar. Kemikalier i sådant man har i hemmet som till exempel textilier, väggfärg och rengöringsmedel kan ge ifrån sig luftföroreningar i form av gaser som också kan vara skadliga för hälsan.

Funktion och syfte
En luftrenare renar luften från olika typer av föroreningar. Den vanligaste typen av luftrenare består av en fläkt och ett eller ett par olika filter. Fläkten suger in luften från rummet, leder den genom ett filtren och återför den rengjorda luften till rummet. Egentligen samma sak som att öppna fönstret och vädra med den skillnaden att man slipper få in föroreningar utifrån och släppa ut värmen inifrån. Förenklat kan man säga att en luftrenare fyller sin funktion när ventilation inte är möjlig – under den kallare årstiden eller när koncentrationen av skadliga partiklar som pollen och luftföroreningar i utomhusluften är för hög. En nackdel med luftrenare är att luften bara cirkuleras, den byts inte ut. Det tillförs inget syre och koncentrationen av utandad koldioxid i luften minskar inte.

Olika typer av filter
Det finns olika typer av filter som tar bort olika typer av föroreningar i luften. Det vanligaste är ett partikelfilter, ofta i form av ett så kallat HEPA-filter. HEPA står för High Efficiency Particulate Air filter och är som namnet antyder ett högeffektivt partikelfilter. Det är certifierat enligt EU-standard och garanterar att en viss mängd partiklar i luften av en viss storlek rensas bort. Läs nog vad det står – ett filter som benämns HEPA-like eller HEPA-type garanterar inte samma reningsförmåga.

Luftrenare kan också ha så kallade kolfilter, ett filter som innehåller aktivt kol. Vissa typer av molekyler attraheras till det aktiva kolet och ”klibbar” fast. Syftet med detta filter är att få bort lukter och gasformiga föroreningar som till exempel formaldehyd. Kolfiltret är ganska grovt och filtrerar inte bort partiklar.

Filter och reningsförmåga
Många tillverkare framhåller i sin produktinformation att deras luftrenare renar luften näst intill 100 procent. Men det baseras på filtrets förmåga att fånga partiklar, inte på luftrenarens förmåga att rena luften i ett rum. Om inte luften passerar genom filtret så renas den inte. Luftrenaren måste alltså ha en tillräckligt stor fläktkapacitet för att suga in luften i rummet och dra den genom filtret.

Reningskapacitet
Fläktens kapacitet, det vill säga motorstyrkan, och storleken på filter avgör hur effektiv luftrenaren rengör luften. Det som begränsar luftflödet i en luftrenare är framförallt filtret. En större filterarea tillåter ett större luftflöde med mindre motstånd. En liten luftrenare har oftast en mindre filteryta och därför mindre kapacitet

Att hitta en luftrenare med rätt kapacitet kan vara lite knepigt. Det finns idag inget regelverk kring deklaration av kapacitet för luftrenare. Vissa tillverkare anger reningskapacitet i kvadratmeter, andra i CADR. Några anger luftflöde, vilket enbart anger fläktens förmåga att cirkulera luften i rummet utan koppling till vad som dras genom filtret.

Den standard som är någorlunda enhetlig är AHAM (Association of Home Applicance Manufacturers). AHAM är ett frivilligt system för att mäta och deklarera luftrenarens kapacitet. AHAM anger kapaciteten i CADR (Clean Air Delivery Rate) som motsvarar mängden ren luft som en maskin kan producera under en viss tid.

Enligt Astma- och Allergiförbundet bör en luftrenare vara dimensionerad för att kunna rena luften i ett rum minst två gånger per timme.

Ett rum med en yta på 12 kvadratmeter och en takhöjd på 2,5 meter har en total luftvolym      på 30 kubikmeter. Det innebär att luftrenaren i det här exemplet måste kunna rena 60 kubikmeter luft per timme, vilket är det samma som CADR 60. Observera att CADR ibland anges som cf/m (cubic feet per minute) istället för kubikmeter per timme. För att konvertera cf/m till kubikmeter i timmen multiplicerar du med faktorn 1,7.

Kapacitet och ljudnivå
När du ska köpa en luftrenare bör du tänka på ljudnivån. En luftrenare som går på maxeffekt låter som regel ganska mycket. Den mest tystgående luftrenaren som Testfakta testat har en ljudnivå på 55 decibel på maxeffekt, vilket motsvarar ljudnivån vid ett normalt samtal.

Den deklarerade kapaciteten utgår ofta från vad luftrenare presterar vid maxeffekt. Om du vill hålla nere ljudnivån, och energiförbrukningen, är det därför bra att välja en luftrenare med högre deklarerad kapacitet än vad som krävs för rummets storlek. Luftrenare med högre kapacitet ger ofta en bättre effekt vid lägre ljudnivå. Det gör att du kan köra luftrenaren på lägre varvtal, med lägre ljudnivå, för att rena rummet.

Med tanke på att luftrenaren ofta står i ett sovrum är det viktigt att den kan sprida ut ren luft utan att störa nattsömnen. Enligt WHO börjar gränsen för sömnstörande bakgrundsljud redan vid 30 dB LAeq. I Testfaktas tester mäts ljudnivån från en meters avstånd och gränsen är satt till 37 dB. Om du placerar en luftrenare som låter 37 dB två meter från sängen motsvarar detta cirka 30 dB.

Virus och bakterier
Virus och bakterier är, precis som pollen och damm, partiklar och kan fångas in av luftrenarens filter. Att de fångas in betyder inte att de oskadliggörs, men får de ingen näring så blir de harmlösa efter ett tag.

Men det är viktigt att komma ihåg att en luftrenare bara renar luften, och endast den luft som passerar genom luftrenarens filter. Virus och bakterier som sitter fast på olika ytor eller på oss människor fångas inte in av luftrenaren. En luftrenare kan med andra ord minska koncentrationen av partiklar i luften men den kan aldrig rena rummet helt från virus och bakterier.

I kölvattnet av pandemin har tekniker som UV-ljus och jonisering adderats för att oskadliggöra virus och bakterier. UV-ljus är ett effektivt sätt att ta död på smittoämnen. Det används bland annat inom sjukvården för desinfektion. Men det finns idag inga studier som visar att tekniken fungerar under den korta exponeringstid som en luftrenares flöde tillåter. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt för att sedan lättare fastna på ett positivt laddat metallbleck inne i luftrenaren. Om joniseringen inte bara laddar partiklarna utan även luften så bildas ozon som visserligen effektivt dödar smittämnen, men det är även giftigt för oss människor. Det finns idag inga tillförlitliga studier som visar att luftrenare med UV-ljus och/eller jonisering skulle vara mer effektiva på att minska risken för smitta än de med endast ett HEPA-filter.

Det kostar att byta filter
Luftrenarens filter måste bytas regelbundet. Hur ofta beror på hur stort filtret är, hur mycket luftrenaren används och hur mycket föroreningar den ska ta hand om. Många tillverkare rekommenderar ett byte åtminstone var sjätte månad.

Att byta filter kan vara kostsamt, från några hundralappar upp till ett par tusen kronor. Ett tips är därför att kolla upp vad ett filterbyte kostar innan du slår till. Under våra tester på Testfakta har vi märkt att det ibland kan vara svårt att ens få tag på nya filter till vissa fabrikat. Kontrollera att filtret inte har någon ovanlig form, utan är tillverkat i ett standardformat (rektangulärt), inte består av flera olika lager, och att det finns tillgängligt att köpa från flera olika butiker. Det ökar chanserna till ett billigare filter och som faktiskt går att få tag på när du behöver det.

Vissa luftrenare har också ett tvättbart förfilter som fångar upp större partiklar. Det gör att filtret räcker längre och behöver bytas mer sällan.

Vad ska man betala för en luftrenare?
Precis som med de flesta apparater för hushållet så varierar priset stort. En luftrenare med kapacitet för runt 50 kvm kan kosta allt från 2 000 till 7 000 kronor. De flesta luftrenare renar luften men alla gör det inte lika bra, men den största skillnaden ligger i design, funktioner och varumärke.

Om du vill läsa mer om skillnader mellan olika luftrenare, ta gärna del av Testfaktas laboratorietest av luftrenare för medelstora rum som gjordes i december 2020. Testet visade stora skillnader i förmågan att rena luften – trots likvärdig prestanda enligt tillverkarens information. Läs mer här: Nytt test av luftrenare avslöjar stora skillnader i kapacitet

Var rädd om din integritet
Om luftrenaren är kopplad till en app, vilket blir mer och mer vanligt, bör du tänka på att tillverkaren kan få tillgång till och spara information om dig. Vid installationen av appen kommer du att svara på ett antal frågor. Tänk kritiskt innan du klickar i dina svar. Om syftet med appen endast är att styra luftrenaren från din mobiltelefon så krävs bara att den får tillgång till ditt lokala nätverk (WiFi) eller Bluetooth. Den ska inte behöva tillgång till dina kontakter, din plats, etc.

Kortlista: frågor inför köpet av en luftrenare

• Hur stort är rummet som luftrenaren ska rena?

• I vilken typ av rum ska den användas? Är det viktigt att den är tyst?

• Måste jag köra luftrenaren på maxeffekt för att täcka rumsytan?

• Vad ska luftrenaren rena? Matos, partiklar eller både och?

• Hur ofta måste man byta filter?

• Vad kostar ett filterbyte?

• Hur lätt är det att få tag på ett nytt filter?    

• Har luftrenaren ett tvättbart förfilter?

• Vad betalar jag för? Design och varumärke eller funktion och prestanda?