Test av långenergilampor

Test av långenergilampor

Laboratorietest

En dyr lågenergilampa är inte bättre än en billig, visar Testfaktas test. Det största problemet är tiden det tar för lamporna att tändas.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 16 Jan, 2010
Läs senare

Glödlampan är snart ett minne blott. Men hur ser då alternativet ut? Svaret på frågan är: sådär. Visst är lamporna mer energisnåla och håller längre än sina glödande föregångare. Och visst har de blivit bättre på att ge ett varmare och trevligare ljus jämfört med för ett par år sedan.

Men ett stort problem är tiden det tar för lamporna att tändas ordentligt. Hälften av lamporna kräver över tre minuter innan de kommer upp i 90 procent av sin ljusstyrka. En av testets dyrare lampor från Philips behövde närmare fem minuter.  

– Det måste man betrakta som dåligt. Det är inte rimligt att man ska behöva vänta fyra till fem minuter innan man ser ordentligt på toaletten eller i garderoben. Här har det inte hänt särskilt mycket, säger Gösta Werner, testledare på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP, som utfört testet.

Enligt EU:s ekodesigndirektiv bör lågenergilampor nå 60 procent av ljusstyrkan inom en minut. Det klarar alla utom Philips och Megaman – om än med nöd och näppe. Men Gösta Werner tycker att det är ett för lågt ställt krav.

– 90 procent är mer rimligt. En gammal människa kan behöva tio gånger så mycket ljus som en ung för att se lika bra. Har du köpt en lampa som säger sig ge 9 Watt så vill du ha den effekten och inte dryga hälften.

Kalle Hashmi, belysningsansvarig på Energimyndigheten, håller med om att lågenergilampor har långa tändningstider. Men han tycker att det stora problemet är hur tillverkarna marknadsför lamporna.

– Den stora lögnen är att till exempel en lågenergilampa på 11 Watt skulle ersätta en 60-Watts glödlampa. För att komma upp i motsvarande 60 Watt behövs snarare en lågenergilampa på 15 Watt. Hade man hållit sig till sanningen skulle de långa tändningstiderna inte vara ett lika stort problem.

Kritiken bekräftas av testresultaten. Ingen av lamporna i testet når upp till utlovade watt-tal, det vill säga de tal som motsvarar de gamla glödlamporna. Sämst är Megaman, som utlovar ett ljusflöde motsvarande en 45-Watts glödlampa, men endast når dryga 60 procent av detta.  

Lågenergilampor ska också hålla klart längre än glödlampor – mellan 10 000 och 15 000 timmar. För att få en indikation på hållbarheten mätte laboratoriet ljusflödet efter först 100 timmar och därefter vid 1 000 timmar. Enligt kraven får en lampa inte tappa mer än 25 procent av sin ljusstyrka.

– Alla klarar detta, men Tero ligger på gränsen. Den har tappat 23 procent efter 1 000 timmar och då är det svårt att tro att den håller så länge som 10 000 timmar, säger Gösta Werner.  

Ett moment där lamporna skiljer sig åt är kapaciteten vid låga temperaturer. Laboratoriet mätte ljusflödet vid -20 grader och här var det framförallt två lampor som stack ut negativt, Osram och Anslut som förlorade 68 respektive 81 procent av sin kapacitet.

– Den som tänkt köpa en lampa till garaget bör inte välja någon av dessa, säger Gösta Werner.

Men med undantag för kapaciteten vid sträng kyla är skillnaderna i kvalitet mellan lamporna inte särskilt stora. Något som däremot skiljer sig mycket är priset – från 25 kronor upp till 150 kronor. För konsumenten blir alltså slutsatsen att priset är den överlägset viktigaste faktorn vid valet av lågenergilampa.

På Energimyndigheten, som gör egna tester av lågenergilampor, är man av samma uppfattning.

– Priset har inget med kvalitet att göra. Problemet är att det inte finns någon konkurrens eftersom butikerna oftast bara ger utrymme till en eller två tillverkare, som kan sätta vilka priser de vill. Därför är det viktigt med den här typen av tester och prisguider, säger Kalle Hashmi på Energimyndigheten

Lamporna innehåller kvicksilver
Alla lågenergilampor innehåller kvicksilver, men ingen lampa i testet överskred dagens gränsvärde för lågenergilampor på 5 mg. Alla låg även under det nya gränsvärde på 2 mg, som just nu diskuteras inom EU.

   Men man ska alltid vara försiktig när man handskas med trasiga lågenergilampor. Man bör till exempel aldrig använda dammsugaren utan samla upp lampskärvorna i en väl försluten glasburk. Om lampan är varm när den går sönder ska man vädra och lämna rummet i 20-30 minuter innan man plockar upp den. På kemikalieinspektionens hemsida (www.kemi.se), finns utförliga rekommendationer för hanteringen.

Fakta

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP har på Testfaktas uppdrag testat åtta olika lågenergilampor vad gäller bland annat ljusflöde, ljusegenskaper och snabbhet. Följande lampor har testats:
 

  • Megaman GA9091 9W
  • North Light GSU109 9W
  • ICA Home 9W
  • Ikea GA607 7W
  • Tero Lights 7W
  • Anslut GS207 7W
  • Osram Dulux Superstar 7W
  • Philips Softone 8W


Ljusflöde
Ljusflöde visar hur mycket ljus en lampa sprider och mäts i lumen. Laboratoriet placerade lamporna i en integrerande sfär och resultatet är ett medelvärde av ljusflödet för 8 olika horisontella vridningsvinklar i sfären. Lamporna fick först stabiliseras till en stabil ljusnivå och därefter mättes ljusflödet vid 100 timmar och vid 1000 timmar. Det andra mättillfället ger en indikation på lampornas livslängd. En lampa får inte förlora mer än 25 procent av sin kapacitet.

Ljusflöde vid kyla
För att ta reda på hur lampornas kapacitet påverkas vid kyla acklimatiserades dessa vid en temperatur på -20 grader Celsius. Ljusflödet mättes därefter när lamporna nått stabilt ljus och jämfördes med det ljusflöde som uppmättes vid rumstemperatur.

Ljusegenskaper
Luminansen (bländfaktorn): Bländfaktorn anger hur starkt ljus som själva ljuskällan (lampan) har. Luminansen mäts i candela per kvadratmeter. Ju högre luminans desto mer bländas man av lampan.
Ljusets varmhet (färgtemperatur): Ljusets varmhet eller färgtemperatur anges i Kelvin (K). Ju högre K desto kallare ljus. Alla lampor i testet har en varmare färgtemperatur än en traditionell glödlampa som ligger på cirka 2800 K.

Ljusets färgåtergivning: Med ljusets färgåtergivning menas förmågan att se hela färgspektrumet i ljuset från lampan. Det här är en svag punkt för lågenergilamporna. En vanlig glödlampa återger färgerna bra med ett RA-index på 99. Samtliga lampor i vårt urval låg i intervallet 82-85.

Tid till lampan tänds (snabbhet)
Laboratoriet mätte tiden det tar från att man slagit på strömmen tills dess att lampan nått 60 respektive 90 procent av dess maximala ljusflöde.   

Betygsättning
I totalbetyget har resultaten från de olika delmomenten viktats samman enligt följande: Ljusflöde (ljusflöde per uppmätt effekt i Watt och reducerat ljusflöde efter 1 000 timmar) 30 procent, ljusflöde vid kyla 10 procent, ljusegenskaper 20 procent och snabbhet 40 procent.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta här.