Kockkniven är den ultimata symbolen för vårt ökade intresse för matlagning. Utbudet är enormt, liksom prisspannet.
Alla vet också vilken skillnad en bra och vass kniv gör när man exempel ska hacka och skära upp råvarorna till höstens köttgryta.
Går det då att få en bra kockkniv utan att punga ut med flera tusen kronor, som de finaste märkena ofta kostar?
Testfakta Research har på uppdrag av den finländska tillverkaren Fiskars låtit testa tio knivar under 1000 kronor vid det oberoende tyska laboratoriet VPA Prüf- und Zertifizierungs GmbH i Remscheid. Testet följer standardprotokollet och man har bland annat testat skärpa, skärpa efter omslipning, böjfasthet och korrosion.
Stålets kvalitet och sammansättningen är mycket viktigt för ett knivblad. En hög kolhalt gör stålet hårdare, vilket också ger möjlighet till en skarpare slipning. Men en hög kolhalt kan också göra bladet sprödare och känsligare för rost.
Utmärkande för testvinnaren Fiskars Hard Edge är att kolhalten är lägst i testet. Anledningen till att bladet ändå gick att slipa skarpare än många andra knivar i testet är enligt Fiskars produktansvarige att man utvecklat en patenterad teknik som förstärker bladet vid knivseggen och håller skärpan längre. Fiskars hävdar att man på så sätt fått fram en kniv som i fråga om både skärpa och livslängd kan mäta sig med knivar där bladet tillverkas i ett betydligt dyrare stål.
[PDF]
Hard Edge är också den lättaste kniven, vilket gör att den kan kännas aningen sladdrig när man till exempel ska hacka grönsaker. Den ”skarpaste kniven i lådan” direkt från fabriken är annars Tefals, men eftersom den inte klarar omslipningen lika bra som Fiskars, Anders Petter och Ikea får den slutänden ett lägre betyg. Det ska understrykas att omslipningen utförts med samma enkla medel som de flesta vanliga konsumenter använder. Den är alltså inte utförd av en professionell knivslipare, med en våtsten som kan ställas i samma vinkel som knivbladet. Vid bedömningen av omslipningen har man därför lagt stor vikt vid hur länge den nya skärpan håller, och i den beräkningen ligger IKEA och Fiskars långt före konkurrenterna. IKEAs kniv är mycket skarp, men förlorar på en tjockare egg.
Överlag har det gått att få en bra skärpa i de flesta knivarna, även när skärpan var dålig från fabrik. Totalbetygen ligger också nära varandra. Den sämsta kniven i testet – Exxent – utmärkte sig redan från fabriken med en dålig skärpa och en grov egg. Dessutom uppvisade den sprickor i bladet efter korrosionsbadet där bladet doppades i en 60-gradig saltlösning under sex timmar.
I övriga testmoment, som böjfasthet och hållbarhet vid fall mot ett stenunderlag, fick samtliga knivar godkänt, med enstaka defekter för Mac och Wilfa. Knivarna som tillverkarna klassats som maskindisksäkra kördes i en diskmaskin i 50 cykler. Utseende eller funktion bör vara intakt efteråt, men testet visade att både Sabatiers och Tefals utseende påverkades starkt negativt.
En generell slutsats från testet är det går att hitta en bra kockkniv för några hundralappar, och genom att lära sig att slipa kniven på rätt sätt kan man upprätthålla både skärpa och lång livslängd.
