Grillning är ett av svenskarnas stora sommarnöjen. För tjockare köttbitar, potatis i folie och mycket grönsaker passar briketter bäst. De tar längre tid att tända än vanlig grillkol men i gengäld håller de värmen längre.
Men skiljer det något mellan olika briketter? Testfakta lät SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut jämföra sju olika fabrikat från vanliga livsmedelsbutiker, lågprisvaruhus och bensinmackar.
Det gäller att planera middagen ordentligt, visar testet. För de flesta briketter tar det runt 30 minuter att få till en fin glödbädd, men två fabrikat – Weber och Jula – kräver mer än 50 minuter innan det går att grilla.
– 25-30 minuter är ganska normalt för briketter, men 50 minuter låter väldigt mycket, säger Mikael Grönlund som driver sajten Grillguiden.se.
– Då får man hoppas att dessa briketter har en extra lång brinntid. Briketter som tar lång tid att tända brukar ofta hålla längre vilket ju kan vara att föredra om du ska grilla riktigt stora köttbitar, säger han.
För kokosbriketterna från Weber stämmer detta. Weber har klart längst grilltid och håller en temperatur på över 150 grader i tre timmar och 18 minuter vilket är dryga timmen längre än flera andra fabrikat i testet. Jula däremot tillhör de sämre även när det gäller grilltiden.
– Det låter inte som några bra briketter. Kanske har de en för hög fukthalt, säger Mikael Grönlund.
[PDF]
I testet tände laboratoriet briketterna med en elektrisk grillgaffel. Det går att minska tändtiden och få en jämnare glöd genom att använda ett så kallat tändrör eller skorstenständare – något som bland annat Weber rekommenderar på sin förpackning. I ett tändrör tänds briketterna eller kolet separat innan de hälls ut på grillen.
– Ett bra knep är hälla ut de glödande briketterna på ena halvan av grillen. Då får man en del som inte är lika varm dit man kan flytta köttet om maten börjar bli bränd eller om briketterna börjar flamma.
Tändvätska är däremot ”helt förbjudet” att överhuvudtaget ha hemma, anser Mikael Grönlund.
– Det är förkastligt ur miljösynpunkt och dessutom är det lätt att bli förgiftad eller bränd. Varje år sker det olyckor med barn som dricker tändvätska eller personer som tänt eld på sig själva eller andra, säger han.
Askan från utbrända briketter används ofta som näring till trädgårdslandet eller blomrabatten. Men det bör man vara försiktig med, visar laboratoriets analys. I flera fall innehåller askan mer av tungmetallerna krom och nickel än vad som rekommenderas för skogsbruket. Skogsstyrelsen riktlinjer för krom är i dag 100 milligram per kilo, men askan från Weber innehåller 200 milligram.
– Det är inget som påverkar den grillade maten så länge du inte får aska på den. Men man kanske inte ska lägga askan i trädgårdslandet eller på bärbuskarna. Det bästa är att slänga den i soporna, säger Mathias Berglund, kemist på SP som utfört analysen.
