Dyraste stekpannan sämst i test

Dyraste stekpannan sämst i test

Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Foto: Anna Sigge
Laboratorietest

Det skiljer mycket i hållbarhet och kvalitet mellan olika stekpannor, visar Testfaktas laboratorietest. Alla utom en kommer upp i temperaturer där beläggningen riskerar att försämras eller till och med brytas ned.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 18 Feb, 2012
Läs senare

Stekpannan är ett av kökets mest använda redskap. Det är därför viktigt att den håller bra, fördelar värmen jämt och att maten inte bränner fast. Testfakta har låtit testa åtta pannor med non-stick-beläggning på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Störst vikt har lagts vid pannornas reptålighet.
– Det är en vedertagen testmetod som Konsumentverket tagit fram och som talar om hur bra beläggningen håller, säger Johanna Hallström, testledare på SP.

Och här var det framförallt två pannor som stack ut – en åt vardera hållet. Överlägset bäst reptålighet har pannan från franska Le Creuset som annars är mest kända för sina gjutjärnsgrytor. I andra ändan hittar man testets dyraste panna från Eva Solo som bara får en etta i betyg i detta moment. Stilren dansk design, men knappast något för flerbarnsfamiljen.
– Non-stick-egenskaperna på den här pannan är dåliga och beläggningen slits mycket fort, säger Johanna Hallström.

Eva Solo har inte bara problem med beläggningen. Den är även sämst på att fördela värmen jämnt i pannan. Efter två minuter på spisen skiljer det hela hundra grader mellan mitten av pannan och en punkt nio centimeter ut mot kanten. Det kan jämföras med övriga pannor som hade en temperaturskillnad på mellan 30 och 50 grader.
– Testet visar hur temperaturskillnaden är precis när man stoppar i maten. Ju ojämnare temperatur desto mer får du flytta på och röra i maten, säger Johanna Hallström.
– En jämn temperatur är extra viktig när du steker torrare mat. Mat med mycket vätska hjälper till att jämna ut temperaturen i pannan.

Överlag är värmefördelningen mycket sämre än förra gången Testfakta testade stekpannor 2009. Då hade den sämsta pannan bara 20 graders skillnad, alltså bättre än den bästa pannan i årets test. Enligt Johanna Hallström kan det bero på att man använt induktionshäll den här gången – något som blivit allt vanligare i svenska kök.
– Det är möjligt att den traditionella värmeplattan fördelar värmen bättre, säger hon.

En annan förklaring kan vara att tillverkarna numera försöker dämpa stekpannornas värmeledningsförmåga för att de inte ska bli för varma när de används på just induktionshäll. Det menar Oscar Wilund på specialistbutiken Lagamati i Stockholm.
– Det mest kritiska för en non-stick-beläggning är mekanisk åverkan och hög temperatur. Induktion ger en mycket snabb värmeöverföring till kärlet och man försöker man dämpa detta med sämre ledare i botten av pannorna, säger han.

Därför bör man heller inte steka på för hög effekt när man använder induktion, menar Oscar Wilund. Att induktion är ett problem för plastbelagda stekpannor visar också laboratoriets mätningar. Non-stick-egenskaperna hos teflon och andra liknande material börjar försämras vid 260 grader, vid 327 grader börjar det smälta och vid 349 grader bryts materialet ned.

Bara Ikeas stekpanna håller sig under 260 grader, både Fiskars och OBH Nordicas pannor kommer upp över smältgränsen och i OBH:s fall ligger man tio grader över gränsen för när teflon börjar brytas ned. 

Att teflonet riskerar att brytas ned låter inte särskilt hälsosamt. Det är känt att man vid framställningen av non-stick-beläggningar ofta använder perfluoroktansyra (PFOA) – ett omdebatterat ämne som bland annat misstänks vara cancerframkallande. Men Robin Vestergren, kemist vid Stockholms universitet som forskar på just PFOA, tycker inte att man bör vara orolig.
– Det handlar om mycket små rester som finns kvar efter själva framställningen av teflonet. Och i sammanhanget utgör det en försumbar del av den PFOA vi får i oss totalt via dricksvatten och föda, säger han.

Däremot kan man se mätningen som ytterligare ett test på pannornas hållbarhet, enligt Johanna Hallström på SP.
– Det finns troligen en risk för en försämring av beläggningens släpp-egenskaper när de kommer upp i så här höga temperaturer. Och att glömma pannan på spisen har nog hänt de flesta, säger hon.

Fakta

Följande stekpannor har testats:
- Eva Solo XO
- Fiskars Functional Form
- Hackman Rotisser
- ICA Selection
- Ikea 365+
- Jamie Oliver Cast Aluminium
- OBH Nordica Supreme
- Le Creuset Toughened Non-stick

Reptålighet
Testet kallas för nötningsprovning och utförs enligt en standard som bland andra Konsumentverket varit med och tagit fram. Stekpannorna värms upp till 180 °C. Därefter låter man en roterande visp nöta pannorna upp till 5000 varv. Den nötande delen är gjord av pianotråd.

Stekpannorna kontrolleras före och efter nötning vid vissa givna varvantal (500, 1000, 3000, 4000 och 5000). Kontrollen sker dels genom att laboratoriet undersöker stekpannorna visuellt och dels via ett så kallat non-stick-test. Det senare innebär att en standardiserad pannkakssmet hälls i pannan. När pannkakan är färdigstekt vänds den uppochned för att man ska se hur mycket av den som fastnat. Resultatet anges på en betygskala från 1 till 5.

Värmefördelning
Laboratoriet undersökte hur bra stekpannorna är på att fördela värme. Stekpannan placeras på en induktionshäll med maxeffekten 1600 W inställd. Temperaturen i pannan mäts var 15e sekund under två minuter – dels i mitten av pannan och dels i en punkt 9 cm ut från mitten. Skillnaden i temperatur mellan de två mätpunkterna efter två minuter har används i resultatet. Vid mätningarna användes en Quicktemp 860-T1 IR-pyrometer.

Värmetålighet
Teflon och liknande plastbeläggningar smälter vid 327 °C och bryts ned vid temperaturer över 349 °C. Men redan vid 260 °C börjar de släpp-egenskaperna försämras.

För att ta reda på hur höga temperaturer pannorna kan komma upp i placerades de på en induktionshäll inställde på maxeffekten 1600 W. Temperaturen mättes i pannan var 30e sekund och mätningen avbröts då temperaturen planat ut.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Grästrimmer släpper ut hälsofarliga ämnen

En grästrimmer inköpt på Clas Ohlson släpper ut olagliga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, visar tyskt test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Mest och bäst dun för pengarna

Andelen dun, dunets kvalitet, textiliernas täthet och täckets konstruktion – det är många faktorer som styr hur bra duntäcket är, visar Testfakta Researchs laboratorietest av tio vanliga märken.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.